Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanadablåhägg - Kanadahjort - Kanadensiska (kanadiska) skölden el. Laurentiska urbergsplatån - Kanaker - Kanal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANADABLÅHÄGG
Ka’nadablåhägg, se Amelanchier.
Ka’nadahjort, se Kronhjort.
Kanade’nsiska (kana’diska) skölden el. L a
u-rentiska urbergsplatån (-området) se
C a n a d a, sp. 769, och Nordamerika.
Kana’ker (polynesiska, ”människor”), bland
de vita vanlig benämning på Söderhavsöarnas
infödingar (polynesier, melanesier,
mikrone-sier). G.B-r.
Kana’! (lat. cana’lis, vattenränna o.d.), med
konst framställt vattenlopp, vari vattnet rör
sig på gr. av naturligt fall. Med hänsyn till
ändamålet kunna k. grupperas i: 1)
Bevattningskanaler, som tillföra torra
landområden vatten i bevattningssyfte och böra
läggas så högt över omgivande trakt, som
lämpligen kan ske, samt äga minsta effektiva
fallhöjd. 2) Avvattningskanaler el.
avloppskanaler, som däremot böra ligga
djupt och äga stor fallhöjd för att snabbt och
grundligt bortföra de skadliga
vattenmängderna (dränera marken). 3)
Tilloppskana-1 e r till vattenkraftverk o.d. 4) T r a f i k k
a-n a 1 e r el. skeppsfartskanaler, som
alltefter markbeskaffenheten delas i: slussfria
k., vilka förbinda på samma höjd belägna
vattendrag med vai andra el. en inlandsort med
segelbart vatten, samt k. med sträckor av olika
höjdlägen och som därför fordra slussar el.
s.k. skeppslyftningsverk. För att förbinda två
på olika höjd belägna och av en vattendelare
ej skilda floder med varandra, el. ss. sido-k.
invid en (ej i tillräcklig mån segelbar) flod,
byggas k. med enbart stigande slussar.
Trös-kel-k. förbinda två vattenområden med
varandra under överstigandet av mellan dem
belägen vattendelare. Det mellan uppstigandet
och nedstigandet belägna platåstycket av k.
måste tillföras vatten genom pumpning, om ej
grundvatten el. vatten från högt liggande
vattendrag tillflyter. Är tillförandet av vatten till
platåstycket förenat med större svårigheter,
användas skeppslyftanordningar för att undgå
vattenförluster i slussar. Trafik-k. anläggas
vanl. så, att k:s vattenyta kommer att ligga
något under grundvattnets ytnivå, varigenom
grundvattnet kan tillgodogöras och
omkringliggande trakt ej blir sumpig. Gator,
järnvägar och vattendrag böra korsas rätvinkligt och
inmynnandet i floder ske i strömmens riktning.
Stundom överkorsa k. floder, järnvägar o.d.
med brokanaler, s.k. akvedukter (se d.o.).
Vid stora terränghinder har man låtit borra
kanaltunnlar, av vilka den mest känd-a
är den 1926 byggda 7,5 km. långa Rove-tunneln
(se d.o.), som gör det möjligt för Rhönefartyg
att anlöpa Marseille utan beröring med
Medelhavet. Fartygen framföras i k. genom egen
kraft, genom bogserbåtar el. genom dragkraft
från k.-bankarna, varvid numera sällan
användas människor men ofta hästar och vid större
k. ångdrivna el. elektriska traktorer.
K. anlades redan i forntiden i Assyrien,
Ba-bylonien och Egypten. Sålunda utfördes 1450
f.Kr. en kanal mellan Nilen och Röda havet.
Dessa k. byggdes vanl. i första hand för
bevattnings- och avvattningsändamål men togos
tidigt i bruk även för transporter. Den
kinesiska kejsar-k. Junho, fullbordad på 1200-talet
e.Kr., anlades huvudsaki. som trafik-k. för att
underlätta tillförseln till Peking. Under
medeltiden utvecklades k.-byggandet framförallt i
Italien, senare särsk. i Frankrike, där 1681
Ca-nal du Midi, vilken förbinder Medelhavet med
Atlanten, 279 km. lång och för fartyg på 120
ton, fullbordades. Av senare i Frankrike
byggda k. äro Canal du Centre, som förbinder
Syd-Frankrike genom Rhöne, Saöne, Loire och
Seine med Paris och Engelska kanalen, jämte
den förut nämnda Rove-tunnel-k. av största
betydelse. I England ha k., som huvudsaki.
anlades på 1700-talet, till stor del förlorat sin
betydelse genom järnvägsnätens utbredning.
Dock öppnades 1893 Manchester ship canal,
vilken gjort Manchester till sjöstad. I Amerika
ha framförallt industriområdenas städer
erhållit k. mellan varandra och till kusten. Av
stor betydeles äro Eriekanalen i U.S.A. och
Saint Lawrencekanalsystemet i Canada. I
Tyskland har utbyggts ett rikt nät av k. för
inlands-trafiken, t.ex. den 3 m. djupa
Dortmund-Ems-kanalen 1899. — I Sverige upptogs frågan
om k.-byggnader redan av Gustav Vasa och
hans söner, och 1596—1610 utfördes den första,
Hjälmare-k. (se d.o.). De förnämsta nu
trafikerade k. inom Sverige äro:
Anläggningsår Längd
för nuv. kanal km.
Kanal
Trollhätte ............. 1838—44 81,5
Göta .................. 1809—32 189,7
Södertälje (omb. 1921—23) 1806—19 5,1
Stockholms sluss....... 1845—50 0,i
Hjälmare .............. 1819—30 64,i
Torshälla och Eskilstuna 1888—90 10,7
Strömsholms............. 1842—60 100,5
Dalslands (med Silarnas
bikanal) ............... 1865—69 253,#
Töcksfors (Stora Le-östen) 1910—15 19,5
Snäcke ................. 1872—74 17,4
Säffle (med Byälvens
segelled) ............... 1866—70 90,#
Kinda ................. 1865—71 80,2
Äkers .................. 1883—86 10,7
Örebro ................. 1886—90 1,5
Forshaga (med Karlstads
pråmkanal) ............ 1858 resp. 37 37,4
— 1075 —
— 1076 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
