Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanalöarna, Normandiska öarna - Kanangaolja - Kanapé (möbel) - Kanapé (bakelse) - Kanara - Kanareser - Kanaresiska språket el. kanari - Kanari - Kanariefrö - Kanariefåglar - Kanariegrässläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANANGAOLJA
diorit. Stränderna äro mestadels branta.
Högsta punkten ligger på Jersey, 148 m.ö.h.
K. äro kända för sitt milda klimat, aug. 17,7° C.,
nov.—febr. 7,i° och betydligt soligare än
Englands sydkust. Jorden är synnerligen bördig
och välskött. Trädgårdsskötseln är högt
uppdriven (tidig potatis, grönsaker, blommor). Andra
näringsgrenar äro boskapsskötsel (jfr J e
r-seyboskap), stenindustri och fiske (232
båtar 1930). K. besökas mycket av turister. Den
gamla normandiska dial. är i utdöende,
franskan är officiellt språk, men även engelska
brukas allmänt. Regelbundna båtförbindelser med
Southampton och Weymouth, Cherbourg och
S:t Malo. — Ehuru K. lyda under engelska
kronan, bilda de två fristater (bailiwicks), Jersey
och de övriga öarna. De ha egen normandisk
sedvanerätt, egen mynträtt och nästan fullst.
tull- och skattefrihet. Engelska parlamentets
lagar gälla för K., endast då detta uttryckligen
angives. Kronan utser lieutenant-governor
(ståthållare och militär överbefälhavare). — K.
äro enda återstoden av Englands besittningar
i Normandie från Vilhelm Erövrarens tid. —
Litt.: C. Vallaux, ”L’archipel de la Manche”
(1923); E. F. Carey, ”Channel islands” (1924);
E. Foord, ”Channel islands” (s.å.). M.P.
Kana’ngaolja, se C a n a n g a.
Kanapé (fra. canapé, av grek. konopei’on,
myggnät kring säng; sedan: med dylikt nät
försedd vilobädd), vilbänk med stoppad rygg
och sits samt oftast även sidostöd, lik en
dubbel el. tredubbel länstol, vann sin största
spridning under 1700-talet. Möbeltypen kallas
numera allmänt för soffa. E.F.F.
Kanapé, smördegsbakelse, som efter vikning
av smördegen enl. vissa principer samt
sock-ring mellan vikningarna under gräddningen
antar formen av ett flerflikigt blad. LN-y.
Kanara, landskap på Malabarkusten, Främre
Indien, distrikten North K. (10,220 kvkm.,
401,727 inv. 1921) med huvudstad Karwar och
South K. (10,514 kvkm., 1,247,000 inv.) med
huvudstad Mangalore. På den 10—30 km.
breda kustslätten finnas risfält och
kokosplante-ringar, högre upp kaffe- och pepparplantager.
Befolkningen består av hinduer, araber och
dravidastammar. M.P.
Kanare’ser, ett av dravidafolken (se D r
a-vida), bosatt i s.v. Främre Indien från ung.
Nilgiri i s. till ung. trakten av Kolhapur i n.,
där de täml. tvärt avlösas av maratterna. De
äro huvudbefolkningen i Mysore och Kanara
och synas utbreda sig bl.a. i Hyderabad,
Madras och Centralprov. Antal c:a 11—12 mill. C.F.
Kanare’siska språket el. k a n a r i, det av
kanareserna (se d.o.) talade språket,
tillhörande den dravidiska språkfamiljen, inom vilken
det närmast hör samman med tamuliskan och
malayalam. Det är tidigast belagt i en av
Oxyrhynchus-papyrerna från 100-talet e.Kr.
Från 500-talet och framgent finnes ett täml.
stort antal inskrifter. Betydande och
mångskiftande litteratur från 900-talet ända fram
till vår tid. — Litt.: F. Kittel, ”A
Kannada-English dictionary” (1894), ”A grammar of the
Kanarese language” (1903); E. P. Rice, ”A
history of Kannada literature” (2 ed. 1921). C.F.
Ka’nari, se Kanaresiska språket.
Kana’riefrö, se Kanariegrässläktet.
Kana’riefåglar, SerVnus cana’ria, av släktet
gulhämplingar bland finkarna, äro våra van-
Vild kanariefågel, Serinus canaria. Efter Brehm.
ligaste och mest omtyckta burfåglar. På
Kanarieöarna, Madeira och Kap Verdeöarna lever
flockvis i skogsområdena upp till 1,500 m:s
höjd den vilda kanariefågeln, som blir
13 cm. lång och ovan är gulbrun med breda,
gråa fjäderkanter, på undersidan ljusare gul.
Födan utgöres av frön och saftiga frukter,
framförallt fikon. K., som lätt kan fångas
och tämjas, kom redan 1478 till Europa och
blev stamform för den tama
kanariefågeln, som skiljer sig från den vilda genom
renare gul fjäderdräkt och vackrare sång.
Numera finnes ett stort antal raser, som kunna
indelas i tre grupper: tyska raser, till
vilka den för sin sång utmärkta harzersångaren
hör, holländska raser, utmärkta av
smäckrare kroppsform och delvis uppslitsade
fjädrar, samt engelska raser, bland vilka
några, ss. lancashire-rasen, äro mycket stora.
H.B-n.
Kanariegrässläktet, Pha’laris, omfattar 10
arter, 1- el. fleråriga gräs, de flesta inom
Medelhavsområdet, några få i Nordeuropa och
Amerika. Ph. canarie’nsis, kanariegräs,
inhemsk i Sydeuropa och förekommande här
och där på odlade ställen i Sverige, är ett
— 1079 —
- 1080 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
