Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapillaritet, hårrörsfenomen - Kapillarkärl - Kapillitium - Kapillär - Kapillär depression, Kapillär elevation - Kapillärelektriska fenomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPILLÄRELEKTRISKA FENOMEN
ytan (menisken) konkav. Detta fenomen
kallas kapillär elevation (fig. 3 a).
Befuktar vätskan icke glaset, ss. fallet är med
kvicksilver, sjunker vätskan inuti röret under
den yttre vätskeytan och bildar en konvex
me-nisk, s.k. kapillär depression (fig. 3 b).
kroppar, ss. svampar, vekar o.s.v. Jfr
Kapillärelektriska fenomen. — Litt.: H.
Minkowski, ”Kapillarität” (i ”Enzyklopädie der
mathematischen Wissenschaften”, 5, 1907); H.
Freundlich, ”Kapillarchemie” (3 Aufl. 1923);
A. Eucken, ”Grenzflächenerscheinungen” (i J.
På gr. av detta fenomen böra barometerrör,
innehållande kvicksilver, ej göras för smala, då
därigenom avsevärda fel kunna uppstå. För
en vätska av tätheten g och
kapillaritetskon-stanteri a, som fullkomligt befuktar väggen,
bestämmes stighöjden h i ett cirkulärcylindriskt
rör med inre radien r av uttrycket
2 a
2 or r . a = Jtr2 h . Q . g el. h =–––-»
r -Q - g
där g är tyngdkraftens acceleration. Härav
framgår, att stighöjden är direkt
proportionell mot kapillaritetskonstanten
(ytspänningen) och omvänt proportionell mot rörets
tjocklek. Bestämmer man h och r, så kan
a beräknas med kännedom om q och g. Denna
metod användes för bestämning av
kapillaritetskonstanten. I ett .glasrör av 1 mm. inre
diam, stiger vatten ung. 30, alkohol 12 och
eter 10 mm. över den yttre vätskeytan. — K.
spelar i det dagliga livet en betydelsefull roll.
På k. beror växtsafternas uppstigning i
växterna. Vid torra perioder stiger grundvattnet i
jorden upp till jordytan på gr. av jordens k.
(jfr Ka pillär t vatten), och över huvud
förorsakar k. vätskors uppstigning i porösa
Fig. 3.
— 1137 —
H. J. Müller & C. S. M. Pouillet, ”Lehrbuch der
Physik”, 3:1, 1926); A. Gyemant, ”Kapillarität”
(i W. Wien & F. Harms, ”Handbuch der
Ex-perimentalphysik”, 7, 1927). N.R-e.
Kapilla’rkärl, se Kapillärer.
Kapilli’tium. 1) Bot., en i fruktkroppar hos
vissa buksvampar och i sporangier hos en del
endospora slemsvampar förekommande massa
av tråd- el. rörformiga celler med ofta
egenartat förtjockad membran och hos de senare
ej sällan nätformigt med varandra förbundna.
K. har på gr. av celltrådarnas hygroskopiska
rörelser betydelse för sporernas spridning. Jfr
Elaterer, Buksvampar och
Slemsvampar. O.Gz.
2) Med., detsamma som hårbotten.
Kapillä’r, se K a p i 11 a r och Kapillärer.
Kapillär depression, Kapillär elevation, se
Kapiilaritet.
Kapillä’relektriska fenomen, fys., kallas
fenomen, som uppträda i gränsytan mellan faser,
mellan vilka en elektrisk potentialdifferens
härskar. Ytspänningen (se Kapiilaritet)
sammansättes i detta fall av den normala
ytspänningen vid frånvaro av elektriska
laddningar och av krafter, härrörande från
de i gränsytan verkande elektriska
laddningarna. K.f. kunna lätt iakttagas vid
be-röringsytan mellan kvicksilver och en
elekt-rolyt, t.ex. en kvicksilverdroppe på bottnen av
en glasskål, innehållande utspädd
svavelsyre-lösning. Sändes en elektrisk ström i riktning
från lösningen till kvicksilverdroppen, ändras
laddningsfördelningen och därmed
ytspänningen. Kvicksilverdroppen drager ihop sig och
söker alltmera antaga klotform, vilket tyder
— 1138 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
