Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapitalflykt - Kapitalförsäkring - Kapitalhjort - Kapitalisera - Kapitalism - Kapitalkonto - Kapitallinje - Kapitalräkning - Kapitalränta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPITALRÄNTA
landet, blir k. fullst. illusorisk. Landets reala
rikedom kan ju utföras, endast om den i
utlandet befintliga köpkraften kan göras
gällande. K. kan emellertid försiggå på många sätt,
och i sista fallet torde den ta formen av
utförsel av värdeföremål. J.L-n.
Kapitalförsäkring, den vanligaste formen av
livförsäkring, där försäkringssumman utbetales
på en gång i form av ett kapital. Motsatsen till k.
är ränteförsäkring (se d.o.). En mellanform
mellan k. och ränteförsäkring är inkomstförsäkring
(se d.o.). Jfr L i v f ö r s ä k r i n g. Th.Dn.
Kapitalhjort, äldre kronhjort med väl
utbildade horn. Kapitalbock, råbock, k
a-p i t a 11 j u r, älgtjur med d:o.
Kapitalise’ra betyder dels lägga räntan till
kapitalet, dels beräkna det kapital
(kapitalvärde), som svarar mot en periodisk intäkt
el. avgäld. Om detta kapitalvärde betecknas
med K, den årliga intäkten med A och den
räntefot, efter vilken man kapitaliserat, med r,
100
erhålles K ur formeln K = –– . A; faktorn
100 1 11 -ui 1 • . \ .
–- kallas ibland
kapitaliserings-r
faktorn. J.L-n.
Kapitali’sm, i nationalekonomisk mening det
kapitalistiska produktionssättet (se Kapital).
Vanl. avses dock med k. p r i v a t-k., varmed
menas de karakteristiska ekonomiska och
sociologiska kännetecknen på det nuv.
samhällssystemet. Av grundläggande betydelse för detta
system är principen om den enskildes plikt till
självförsörjning och som följd härav
erkännande av rätten till fri företagsamhet. En
nödvändig förutsättning för k. är produktion för
marknad el. varuproduktion. På
grundval av dessa förutsättningar ledes produktionen
av företagaren på egen risk och med
uteslutande motiv i egen vinst. Till k:s utveckling
ha framförallt bidragit den vidgade
marknaden och den ökade användning av realkapital,
som medföljde industrialismen (se d.o.). Det
senare momentet har skapat den för modern
k. karakteristiska företagsformen, aktiebolaget,
samt koncentrationssträvandena inom
företagsvärlden. Tillägges även det moderna
kreditväsendet, har man de väsentliga dragen i det
ekonomiska system, som med fullt fog kallats
högkapitalism. — K. har, med den
mäktiga drivkraft det privata vinstintresset utgör,
skapat oerhörda produktiva resurser, vilka
trots stark folkökning möjliggjort en avsevärt
bättre levnadsstandard än t.ex. för 100 år
sedan. Allvarliga skuggsidor ha emellertid
medföljt utvecklingen och tvingat till
samhällsingripande. Erinras bör om den rovdrift med
människomaterial, som åtföljde k:s födelse,
ti
— 1145 —
digast i England, och som i alla länder
nödvändiggjort en omfattande sociallagstiftning
(förbud mot barns och kvinnors arbete,
normalarbetsdag, arbetarskydd m.m.). Hela den
moderna arbetarfrågan har uppkommit i
samband med k. Kritik mot k. riktas framförallt
av socialismen och gäller
klassmotsättningarna, den ojämna inkomstfördelningen
samt företagarens allenavälde på arbetsplatsen.
Den allvarligaste kritiken gäller dock numera
själva effektiviteten i det privatkapitalistiska
systemet. Den världsekonomiska kris, som
sedan 1930 alltjämt förvärrats, har skärpt denna
kritik och lett till en mängd förslag från olika
håll, vilka på ett el. annat sätt syfta till k:s
ersättning med planhushållning (se
d.o.). J.L-n.
Kapitalkonto, beteckning för det
bokförings-konto (se Konto), som redovisar för af
färsinnehavarens kapitalinsats
(nettoförmögenheten). I handelsbolag finns ett k. för varje
delägare. K. motsvaras i aktiebolag av
aktiekapitalets konto jämte konton för olika fonder.
Vhgn.
Kapitallinje, medellinjen till de två sidor,
faser, som omfatta en utgående vinkel vid en
befästningsanläggning. A.W.G.
Kapitalräkning, form för inlåning i
affärsbankerna, som begagnas jämsides med den
äldre depositionsräkningen. K. har dock vissa
fördelar framför denna. Uttagningar kunna
göras med mindre belopp. Räntan lägges
automatiskt till kapitalet halvårsvis.
Uppsägningstiden är i regel 4 mån., men uttag kunna göras
även utan uppsägning mot erläggande av en
avgift. K. är en bekväm form för placering
av kapital på längre tid, synnerligast för
personer, som ej vilja ikläda sig besväret el.
risken med placering i värdepapper. Den
användes även av företag för placering av
reserver, men i så fall uppsägas medlen redan
vid insättningen. Affärsbankerna bedriva i
konkurrens med sparbankerna propaganda för
sparande på k. Av samtliga affärsbankers
inlåning 31/i2 1931 kommo 64% på k. och
depo-sitionsräkning. Medlen innestå på k. i
medeltal närmare 3 år. J.L-n.
Kapitalränta. Ränta i form av ersättning för
lånet av pengar är en gammal företeelse, som
man haft mycket svårt att förklara och att
förlika sig med. Långt in i medeltiden
betraktades penningräntan som orättfärdig. Då den
trots allt fortlevde och utvecklades, övergick
man till att ekonomiskt rättfärdiga densamma.
Naturligt nog fästes då uppmärksamheten vid
penninglånets omvandling i realkapital, då lån
för sådant ändamål med tiden blev vanligare,
samt dettas vinstgivande användning i
produk
— 1146 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas nnder C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
