Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kardinal (titel) - Kardinal (fink) - Kardinal- - Kardinaldygder, huvuddygder - Kardinalinfanten - Kardinalkongregation - Kardinalstreck - Kardinaltal - Kardiograf - Kardioid - Kardit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARDIT
dinales in cu’ria, de andra cardinales extra
cu-riam, jfr Kur ia). Sedan 1500-talet har alltid
en k. valts till påve. K. utnämnas av påven
ensam. Alla s.k. katolska nationer skola vara
företrädda i k.-kollegiet. Tidigare utnämndes till k.
landsbiskoparna i Frankrike, Portugal, Spanien
och Österrike på resp, regerings anhållan (k r o
n-k.). K. dömas endast av påven (ehuru de
moderna staterna ej alltid respekterat denna
bestämmelse), ha säte och röst på allmänna
kyrkomöten, furstlig rang och titeln eminens. —
K.-dräkten är röd, med hermelinsmantel om
vintern (vid påvevakans saffransgul). K.-hatten,
som inom ett år skall hämtas i Rom av den
ny-utnämnde k., är ej avsedd ss. huvudbonad (ss.
sådan bäres en kalott el. fyrkantig mössa,
ber-retta) utan upphänges i k:s titelkyrka och
med-föres i graven. S.N.
Kardina’1 (med namnet efter den praktfulla
fjäderdräkten), Cardinalis cardinalis, en till
Kardinal, Cardinalis cardinalis. Efter Brehm.
fam. finkar (se d.o.) hörande sångtraststor
form, kännetecknad av mycket stor och grov
näbb samt av en tofs på huvudet. Färgen är
övervägande scharlakansröd, vid näbbroten och
på strupen svart. Födan utgöres av frön och
frukter. K., som har en omväxlande och vacker
sång, förekommer allmänt i U.S.A:s ö. delar
och hålles ofta ss. burfågel. H.B-n.
Kardina’1-, huvud-, förnämst, ypperst.
Kardinaldygder, huvuddygder. Platon
antog 4 k.: vishet, tapperhet (ståndaktighet),
måttfullhet (självbehärskning), rättfärdighet.
Dessa bildade ett logiskt ordnat system, i det
vardera från sin synpunkt representerade hela
dygden. Genom stoicismen övergick detta
system till medeltiden. Till de nämnda 4, som
nu kallades k., lade kyrkan de kristliga
dygderna tro, hopp och kärlek. H.L.
Kardina’linfa’nten, vanlig benämning på
in-fanten Ferdinand (se d.o., sp. 242) av Spanien
(1609—41).
Kardina’lkongregation [-Jo’n], se K o n g r
e-g a t i o n.
Kardina’lstreck, kompassens huvudstreck:
nord, syd, öst och väst.
Kardina’ltal (lat. cardinalia), grundtal, i
mängdläran (se d.o.) även beteckning för
mäktigheten av mängder, bestående av oändligt
många element. H-r.
Kardiogra’f, apparat, med vilken
hjärtspets-stöten (se Hjärta, sp. 133) kan registreras.
Kardiograf anordning.
Vanl. består den av en metallkapsel, vars ena
vägg utgöres av en gummimembran, som
läg-ges an mot det ställe av bröstkorgen, där
hjärt-spetsstöten förnimmes. Volymförändringarna i
kapseln fortledas sedan till en skrivpenna, som
uppritar en kurva, det s.k.
kardiogram-m e t. Om elektro-k. se
Elektrofysiologi. J.E.L.
KardioFd
(specialfall av
epicyk-loid, se d.o.) är en
plan kurva (se fig.),
som beskrives av en
punkt P på
periferien till en cirkel,
vilken utan glidning
rullar på en annan,
fast och lika stor
cirkels periferi. H-r.
Kardi’t, kardilis, hjärtförändringar,
huvudsaki. på inflammatorisk grund. Alltefter
förändringarnas lokalisation skiljer man mellan
perikardit (hjärtsäcksinflammation), m y
o-k a r d i t (muskelförändringar) och e n d
o-k a r d i t (inflammation av hjärtats inre hinna).
Se Hjärtsjukdomar. Wk.
Uppslagsbok. XIV. ___ 1185 ___
38
Artiklar, som icke återfinnas
— 1186 —
under K, torde sökas under Q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
