Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XI (konung av Sverige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL
D. K. Ehrenstrahl: Karl XI och hans familj 1683. Gripsholm.
friheten. 1689 åtogo sig ständerna vissa
be-villningar och återbetalningsskyldighet för av
K. upptagna lån i händelse av utbrottet av ett
då befarat krig, och 1693 förnyades åtagandet
i allmän form. S.å. formulerades av
ständerna konungens nya ställning så, att han vore
”en envålds, allom bjudande och rådande
suverän konung, den ingen på jorden är för dess
aktioner responsabel utan har makt och våld
efter sitt behag och som en kristelig konung
att styra och regera sitt rike”.
Sin envåldsmakt använde K. till ett
genomgripande reformarbete på så gott som alla
områden. Den gamla aristokratien delvis
förvandlades till, delvis ersattes av en byråkrati.
Dennas självständighet och initiativ kvävdes
visserligen på ett betänkligt sätt genom K:s räfster
och ständiga ingripande i detaljer, men den
vandes vid arbetsamhet och plikttrohet.
Rådets inflytande på förvaltningen upphörde,
och flera av kollegierna sönderbrötos i mindre
ämbetsverk, som stodo
direkt under K. Med
outtröttlig iver och
obönhörlig stränghet
vakade K. över att rätt
skipades snabbt och
utan anseende till
personen. Krigsväsendet
omgestaltades helt
genom det fullst.
genomförandet av
indelningsverket (se d.o.) och
införandet av den
ständiga roteringen. Flottan
nyskapades av H.
Wacht-meister och erhöll i
Karlskrona en ny, i det
dåv. sv. väldet mera
centralt belägen station.
Medel till allt detta gav
reduktionen, som också
tryggade Sveriges
självägande bondestånd. De
f.d. danska provinsernas
försvenskning började
nu på allvar genom
införandet av sv.
kyrkospråk och sv. lag,
varjämte Lunds univ.
återupprättades. Kyrkan
ställdes genom 1686 års
kyrkolag, utfärdad utan
riksdagens medverkan
i strängt beroende av
konungen. Näringslivet
främjades genom den
långa freden och genom en rad åtgärder
i tidens merkantilistiska anda. Särsk.
uppblomstrade järn- och vapentillverkningen och
klädesindustrien. På det utrikespolitiska
området ville K. framförallt bevara freden, som
var så nödvändig för det inre reformarbetet,
och han anslöt sig därför till det
erövrings-lystna Frankrikes motståndare. Den nära
förbindelsen med Danmark uppgavs snart — den
tilltalade ej K. personligen, och B. Oxenstierna,
K:s utrikesminister, saknade förståelse därför
—, och i stället började Sverige på nytt
understödja Holstein-Gottorp. Därmed blev
emellertid Danmark åter Sveriges oförsonlige fiende,
över huvud präglades Sveriges utrikespolitik
av en närsynthet och brist på storslagenhet,
vilkas frukter mognade efter K:s död.
Till det yttre var K. av medellängd, väl
växt, med mörkt hår och mörka ögon. Till
sättet blyg och tafatt, avskydde han
damsällskap, ståt och ceremonier och drog sig helst
— 1219 —
— 1220 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
