Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XII (konung av Sverige) - Karl XIII (konung av Sverige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL
terhielm m.fl. Dessa ungdomsporträtt visa K.
i peruk. Efter krigsutbrottet finner man ho
nom uteslutande framställd med sitt naturliga
hår, vilket omsider glesnar starkt över
pannan. De stora porträttgrupperna ha benämnts
efter ursprungsbildens tillkomstort. Den första,
den s.k. Bausketypen (miniatyr av A. Sparre
1701, Kungl. skattkammaren; gravyr i Bibeln
1703), synes dock bygga på ett tidigare, mera
realistiskt porträtt (ex. i Mora kyrka). Från
våren 1702 finnas bilder av J. Lithéen och av
F. de La Croix (målat i Warszawa, ex. hos
prof. J. Almqvist, Stockholm), från 1703 i
Elbing av A. Löwen; unikt är ett porträtt i
Quedlinburg från denna tid. På höjden av sin
framgång avbildas K. i juli 1707 i Altranstädt
av J. D. Swartz, en typ, som under de följ,
åren kom att kopieras i stor utsträckning
hemma i Sverige i Kraffts ateljé (bästa ex. på
Skokloster, hos A. v. Plåten, Stockholm; helfigur
hos bibliotekarie B. Wulff, Lund, på Gripsholm,
m.fl., visande den resliga växt, som intygas av
samtida). För August den starkes räkning synes
nämnde La Croix ha målat en del
Altranstädt-typen närstående porträtt (ex. på Gripsholm).
Från åren efter det stora nederlaget finnas
framställningar av A. Sparre (Bender i jan.
1712, ex. på Gripsholm), J. H. Widekind
(Trälle-borg 1715, ex. på Boserup) samt slutl. av
hovmålaren Krafft i Lund 1717. De båda sistn.
avbildades i stor omfattning; av Lundatypen
äro helfigursex. på Drottningholm och
Versailles de främsta. De stå ganska nära
dödsmasken, bl.a. genom det föga tilltalande drag kring
munnen, som även observerades av samtida. En
mängd idealiserande målningar med
utgångspunkt från här uppräknade typer ha även
tillkommit. K.E.S.
7) K. XIII, konung (7/io 1746—% 1818),
andre son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika.
Redan i vaggan utnämndes K. till storamiral,
och hans uppfostran var helt sjömilitär till
sin läggning. När ständerna upptäckte, att
tronföljaren, prins Gustav, sökte utvidga
konungamakten, sökte de mot honom utspela den
medgörlige K. Såväl vid Adolf Fredriks
tronavsägelse 1768 som vid tronskiftet 1771
lyckades dock Gustav III bibehålla kontrollen över
K. Vid statskuppen 1772 var han konungen
till en viss nytta, och som belöning därför
utnämndes han s.å. till hertig av Södermanland.
1774 blev K. g.m. Hedvig Elisabeth Charlotta
(se Charlotta), dotter till hertigen av
01-denburg. I äktenskapet föddes 1798 en son,
som avled efter en vecka. — Ett av K:s
huvudintressen var frimurarerörelsen, och han blev
1774 stormästare för Sverigelogen. Under K:s
stormästareskap faller frimureriets stora upp-
Karl XIII. Oljemålning av P. Krafft d. y.
sving i Sverige. K. framträdde på den
politiska skådebanan under kriget med Ryssland
1788—90. Nominellt högste befälhavare för
kustflottan, deltog han i slagen vid Högland
och Ölands s. udde. Varken förtjänster el. fel
begångna under dessa slag kunna tillerkännas
K. När Gustav III lämnade armén i Finland
för att organisera försvaret mot Danmark,
utnämndes K. till högste befälhavare i Finland.
Anjalaförbundet var då synnerligen livaktigt
K. fogade sig efter de sammansvurna
officerarnas önskan och inledde mot konungens order
stilleståndsförhandlingar med Ryssland. När
Gustav III hunnit påverka honom i motsatt
riktning, svängde han om, och under riksdagen
1789 var han sin broders lydiga verktyg. Vid
Gustav IH:s död blev K. genom broderns
testamente förmyndare för Gustav IV Adolf. Detta
innebar i själva verket, att K:s förtrogne G. A.
Reuterholm (se denne) blev regent. Under den
tid, hertigen till namnet förde regeringen,
rådde fred och goda tider i landet, vilket bar
frukt i en icke obetydlig popularitet för K.
Ett av de få spåren av personligt regemente,
man kan märka hos K. under denna tid, är
förföljelsen mot Magdalena Rudenschöld (se
denna). Utrikespolitiskt försämrades
förhållandet till Ryssland, liksom ock under
regent-skapets sista tid det urspr. goda förhållandet
— 1231 —
— 1232 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
