Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Filip (svensk prins, hertig av Södermanland) - Karl August (Kristian August; dansk prins, svensk tronföljare) - Carl (svensk prins, hertig av Västergötland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL
var en stor svårighet, Kristina såg ogärna
älsklingssonens avresa till det barbariska
moskovitiska riket, och Gustav Adolf och hans
rådgivare voro tveksamma om nyttan därav för
Sverige. När K.F. äntligen på sommaren 1613 kom
över till Viborg, var tiden försutten, och han
måste återvända hem. Genom faderns
donationsbrev av 1609 hade dennes hertigdöme bestämts
åt K.F. På gr. av hans omyndighet fördes
styrelsen av änkedrottningen, och då hon med
skärpa hävdade hertigens rättigheter, kom det,
särsk. 1617, till upprörda scener mellan henne
och K.F. å ena, konungen å andra sidan. I
allm. var dock förhållandet mellan bröderna
mycket gott. 1621 följde K.F. konungen i fält
och visade vid Rigas belägring både mod ocn
iver. Kort därefter insjuknade han emellertid
i ”fältsjukan” och avled i Narva 25/i 1622. —
K.F. hade 5/s 1620 ingått hemligt äktenskap
med Elisabet Ribbing (1597—1662; dotter till
riksskattmästaren Seved Ribbing), vilken efter
hans död födde honom en dotter, Elisabet
(Gyllenhielm). P.S.
11) K. August, urspr. Kristian
August, dansk prins och hertig av
Augusten-borg, 1809 vald till
svensk tronföljare (%
17R8—«/5 1810),
tillhörde den
augusten-borgska grenen av
huset Oldenburg. Han
inträdde tidigt i
militärtjänst och hade
1790 uppnått
generalmajors rang. Under
koalitionskrigen
tjänstgjorde han i
österrikiska armén. Han
hade sålunda en viss
j , ir han 1806 utnämn-
des till överbefälhavare i Norge. Krigen
med England och Sverige satte ej hans
militära duglighet på prov. Några allvarligare
försök till infall i Norge gjordes ej, och på
gr. av bristande resurser kunde han själv
ingenting uträtta under kriget med Sverige
1808—09. Han beviljade och höll det
vapenstillestånd, som Adlersparre behövde för att
göra revolutionen mars 1809. Vid samma tid
syntes även hans planer på den sv. kronan
taga fast form, detta under inflytande av
We-del-Jarlsberg, som ville åstadkomma en
sv.-norsk union. Urspr. synes K. ha omfattat
tanken på en trestatsunion mellan Sverige,
Danmark och Norge under det danska
konungahuset. De ringa sympatierna i Sverige för
dessa planer förmådde honom att ingå på
Adlersparres förslag att själv bli sv. tronföljare.
K. antog emellertid icke valet, förrän frederna
voro slutna. Han sökte försona gustavianerna
med sitt val genom att ställa i utsikt, att Gustav
IV Adolfs son skulle efterträda honom. Vid
en trupprevy 28/s 1810 på Kvidinge hed i Skåne
avled han plötsligt. Rykten om att han blivit
förgiftad av gustavianerna spredo sig bland
huvudstadens befolkning, och vid hans
begravning 20/6 1810 kom det till svåra oroligheter,
vid vilka riksmarskalken Fersen dödades. —
Litt.: ”Handlingar till kronprinsen K. A:s
historia”, utg. av S. Clason (”Hist. handlingar”,
27:2, 1925); H. G. Söderbaum, ”Äldre och nyare
åsikter om kronprinsen K. A:s obduktion” (i
”Hygiea”, 87, 1925). N.H-g.
12) Oscar Carl Wilhelm, prins, hertig av
Västergötland (f. 27/j 1861), 3:e son till Oskar II.
Prins Carl.
Efter mogenhets- och officersexamen blev K.
1881 underlöjtnant vid Livgardet till häst,
Västgöta reg. och norska Kavalleribrigaden, vista
des 1881—82 vid Uppsala univ., representerade
1883 Oskar II vid Alexander IH:s kröning i
Moskva och företog 1884—85 en omfattande
resa till Orienten och Indien. 1882—84
genomgick K. Krigshögskolan, utnämndes, efter att
ha passerat graderna, 1894 till sekundchef för
Livgardet till häst, 1897 till generalmajor och
1908 till general samt var 1898—1912 inspektör
för kavalleriet. Under hans inspektörstid
infördes en mera fältmässig utbildning inom sv
kav., en rationell vinterutbildning och
vinterutrustning och gavs åt övningar i större
förband ökad betydelse. För hästsporten ha hans
intresse och stöd varit i hög grad befrämjande.
— Internationell ryktbarhet har K. vunnit
genom sitt arbete för Röda korset, i vars sv.
överstyrelse han fungerat som ordf, sedan 1906.
K. var under världskriget en av de ledande vid
invalidutväxlingarna, senare vid hjälpen åt f.d.
krigsfångar, för krigsbarnsverksamheten o.s.v.
— 1243 —
— 1244 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
