Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl den store (frankisk och langobardisk konung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL
Karl den store. Bronsstatyett i Musée Cluny,
Paris.
motstånd, hade K. att strida. Bayern, som gjort
sig halvt oberoende, kuvades, och K:s vapen
trängde segrande in i Ungern, där avarerna
besegrades, och i slavernas land ö. om Elbe,
som bragtes i löst beroende av det frankiska
väldet. Så samlade K. under sig ett
västeuropeiskt rike, som i utsträckning erinrade om det
gamla västromerska. När i Bysans Konstantin
Porfyrogennetos avsattes och ingen ny kejsare
tillsattes, var tiden inne för K. att erhålla den
värdighet, som redan hans erövrarverk
berättigade honom till, och han kröntes, juldagen
800, i Rom av påven Leo III till kejsare.
Händelsen hade till följd ett spänt förhållande till
Bysans, och K. måste tillgripa militära
maktmedel, men slutl. erkändes han även av Bysans
i sin nya värdighet. Det västromerska riket var
återupprättat men under ny gestalt och med
en betydligt nordligare utbredning än det
gam
la; detta fick ett synbart uttryck däri att K.,
vilken själv helt kände sig ss. german, mot slu
tet av sin regering valde Aachen till sitt
residens. Det nya västromerska riket blev senare
till det tysk-romerska — en utveckling, som i K.
hade sin tillskyndare och helt stod i
överensstämmelse med andan i hans verk. — Lika
framgångsrik var K. i sin inre politik, där han
förstod att knyta till sig och för rikets
intressen utnyttja kyrka och aristokrati, över
kyrkan var han obestridd herre, icke endast inom
det frankiska området; även påvemakten böjde
sig inför honom och utförde hans bud. Med
aristokraten stod han väl och förlänade dess
medl. stora jordområden i de nyerövrade
länderna. Men han förstod samtidigt att behärska
den, och ämbetsinnehavarna voro på hans tid
tjänstemän, icke självständiga lokala
maktutövare. Grevarna blevo avsättbara, i
gränstrakterna upprättades större förvaltningsområden,
s.k. markgrevskap; dessa lokala ämbetsmän
kontrollerades noga av särsk. kungl.
tjänstemän, missi, vilka i olika uppdrag utsändes av
centralregeringen, det kungl. kansliet. På den
inre politikens fält kunde K. dock endast
åstadkomma en tillfällig förbättring; samhällets
feo-dalisering var på väg och gjorde sig efter K:s
död gällande med ytterligare styrka. —
Märkliga äro K:s många initiativ på de mest skilda
områden. Han lät verkställa uppteckning av
de gamla folkrätterna och genomförde
djupgående straffrätts- och rättegångsreformer. För
jordbrukets utveckling var han verksam på
olika sätt; genom reformer på myntväsendets
område och förbättringar av samfärdseln sökte
han sätta liv i handeln. Märkligast är kanske
hans stora intresse för andlig odling.
Folkuppfostran hade i honom en gynnare, och
klosterskolor grundlädes i mängd. För den högre
utbildningen upprättades en hovskola.
Vetenskapsmän från skilda länder kallades dit,
handskrifter förskaffades från olika håll, i K:s
”akademi” höllos lärda disputationer. Teologi,
historieskrivning, skönlitterär diktning
upplevde under trogen vård av arvet från antiken en
blomstringsperiod (”den karolingiska
renässansen”); dess mest kända namn äro Alkuin,
Ein-hard och Angilbert (se dessa). Med sina lärda
vänner umgicks K., som själv stod på höjden
av sin tids bildning, otvunget. Av K:s många
barn dogo de flesta före fadern, som ju också
uppnådde en för den tiden mycket hög ålder.
Efterträdare blev sonen Ludvig. — K. begrovs
i Aachen och kanoniserades 1165. — För
eftervärlden framstod K. ss. en idealgestalt; hans
person blev en huvudfigur i medeltida
riddar-diktning, vare sig han skildras ss. riddar- och
krigarkungen el. ss. den vise domaren och
— 1251 —
— 1252 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
