Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl I (kejsare av Österrike) - Karl Ludvig Johan (ärkehertig av Österrike) - Karl Albert - Karlamagnus saga - Karlanda - Karl Anton - Karl August - Karlavagnen - Karl av Anjou - Karl av Durazzo - Karlberg - Karl den danske - Karl den djärve - Karl den elake - Karl den enfaldige - Karl den lille - Karl den skallige - Karl den sköne - Karl den store - Karl den tjocke - Karl XII:s bibel - Karl XIII:s bibel - Karl den vise - Karleby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLEBY
okt. 1921) återvände han till Ungern för att
organisera en statsvälvning. Sista gången
tillfångatogs han (24/io), och engelsmännen
ombesörjde hans förvisning till Madeira. Av K:s
8 barn har den äldste, Otto (f. 1912), uppträtt
som ungersk tronpretendent. P.Dhl.
2) K. Ludvig Johan, ärkehertig av
ös-teriike, hertig av Teschen, fältherre (1771—
1847), yngre bror till
kejsar Frans I,
adopterad av hertig Albert
av Sachsen-Teschen,
började under denne
sin militära bana
under revolutionskrigen
i österrikiska
Nederländerna, blev 1790
generalståthållare
där, studerade 1794
krigsvetenskap i
Wien. 1796
överbefälhavare över den
österrikiska armén vid Rhen, nådde han
genom sina segrar över Bernadotte,
Jourdan och Moureau ryktet som samtidens mest
geniale fältherre; kallad att rädda den
italienska armén, genomförde han våren 1797 dess
återtåg ur Italien. Efter ett mästerligt fälttåg
vid Rhen 1799 mot Jourdan och Masséna,
nedlade han i mars 1800 överbefälet på gr. av
stridigheter med hovkrigsrådet. 1801 fältmarskalk,
slog han 1805 Masséna i Italien och gjorde vid
underrättelsen om katastrofen vid Ulm natten
Vn—2/n s.å. sitt geniala återtåg genom
Adige-dalen. Efter freden i Pressburg krigsminister,
påbegynte han under starkt motstånd en
djupgående militärreform, baserad på allmän
värnplikt, men avbröts genom det mot hans
inrådan 1809 påbörjade kriget. Då han ej förmådde
utnyttja sin seger över Napoleon vid Aspern
och Essling 21/s—22/s, blev han själv slagen vid
Wagram och slöt vapenstillestånd i Znaim. Då
detta ogillades av politikerna, trädde han
tillbaka ’% och deltog ej, motarbetad av
Metter-nich, i frihetskrigen. Med Henrietta av Nassau
hade K. 6 barn, bland dem ärkehertig Albert.
Av hans betydande militära skriftställarskap
utgavs ”Ausgewählte Schriften” 1893. — Litt.:
H. Ommen, ”Die Kriegführung des Erzherzogs
K.” (1900); O. Criste, ”Erzherzog K. von
ös-teireich” (3 bd, 1912). P.N-m.
Karl Albert, se Karl.
Karlamagnus saga, se Karolingiska
sagor.
Karlanda, s:n i Nordmarks hd, Värmlands
län, s.v. om Arvika; 202,07 kvkm., därav 191,o
land; 1,860 inv. (1932; 10 inv. pr kvkm.); 23,71
kvkm. åker (1927; 12,4% av landarealen), 129,96
kvkm. skogsmark. — Pastorat: Holmedal och
K., Nordmarks kontrakt, Karlstads stift. M.P.
Karl Anton, se Karl.
Karl August, se K a r 1.
Karlavagnen (beteckningen ”vagn” för St.
Björnen är allmänt spridd, t.ex. i isl., ty., fra.,
lat., grek. Första ledens ursprung är omstritt,
enl. E. H. Tegnér (”Ur språkens värld”) från ett
binamn på den vagnåkande guden Tor, som i
folkvisan kallas Torkarl och i lapskan
(T)hora-galles, ett lån från nord, språk), astr.,
beteckning för den del av stjärnbilden St. Björnen,
som bildas av stjärnorna a, P, y, J, s, &
och g (se Björnen, Stora).
Karl av Anjou, se Karl, Neapel 1).
Karl av Durazzo, se Karl, Neapel 3).
Karlberg, kungl. slott i Solna kommun, n.v.
om Stockholm och vid en vik av Mälaren
(Karlbergssjön), Bebyggdes först av
riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm, som erhållit
gården i donation och efter vilken den fick sitt
namn. K. kom sedan genom köp i Magnus
Gabriel De la Gardies ägo, och denne lät (före
1680) uppföra det nuv. slottet genom J. De
la Vallée, med brutet, halvvälvt tak, frontoner
och flyglar. Dessa senare gå ned åt sjösidan,
den ena inrymmande slottskyrkan. Av
inredningen äro från denna tid några
takdekorationer i tung barock bevarade. K. indrogs genom
reduktionen till Kronan, beboddes stundom av
de kungliga men anslogs 1792 till Krigsakad.
(nuv. Krigsskolan, se d.o.), då två långa
flyglar vid sjön tillkommo. — Litt.: H. O. Prytz,
”K. förr och nu” (1872); A. Hahr, ”Konst och
konstnärer vid M. G. De la Gardies hof” (1905).
E.W.
Karl den danske, se Karl, Flandern 1).
Karl den djärve, se Karl, Burgund 1).
Karl den elake, se Karl, Navarra 2).
Karl den enfaldige, se Karl, Frankrike 4).
Karl den lille, se Karl, Neapel 3).
Karl den skallige, se Karl, Frankrike 3).
Karl den sköne, se Karl, Frankrike 5).
Karl den store, se Karl, Frankrike 2).
Karl den tjocke, se Karl, Tysk-romerska
riket 1).
Karl XII:s bibel, se Bibelkommission.
Karl XIII:s orden, se F r i m u r e r i, sp. 377.
Karl den vise, se Karl, Frankrike 6).
Karleby. 1) K. (K ar aby), socknar i
Malmöhus län, se Västra Karaby och östra
K a r a b y.
2) S:n i Vartofta hd, Skaraborgs län,
närmast ö. om Falköping; 22,31 kvkm., därav 21,si
land; 755 inv. (1932; 34 inv. pr kvkm.); 15,53
kvkm. åker (1927; 71,2% av landarealen), 0,17
kvkm. skogsmark. I K. ligger Uddagårdens
kalkbrott (ägare Falköpings kalkbruks a.-b.).
— 1273 —
— 1274 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
