Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlberg - Karleby - Karleby (städer i Finland) - Karleby (kommun i Finland) - Karleby, Nils - Karleby Långa - Karled - Karl Edvard - Karl Emanuel - Karl Eugen - Karl-Ewert - Karlevi - Karl Felix - Karlfeldt, Erik Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLEBY
Karlberg från Karlbergsjön.
— Pastorat: Slöta, K., Åsle, Mularp och Tiarp,
Vartofta kontrakt, Skara stift. — K. är bekant
för sina många vackra gånggrifter från yngre
stenåldern, av vilka en är deh största i Sverige
och sannolikt i Norden: kammaren är 16,65 m.
lång och 2,4 m. bred; gången nära 12 m. lång.
Vid byn K. el. K. Långa höll
Västgötaallmo-gen fordom ting. M.P.
Karleby, städer i Finland, se G a m 1
a-k a r 1 e b y och Nykarleby.
Karleby, fi. Kaarlela, kommun i Vasa län,
Finland, förut benämnd Gamlakarleby
landskommun; 714 kvkm.; 7,153 inv. (1931).
Befolkningen övervägande svensk (1,102 finsktalande
inv. 1930). Mdn.
Karleby, Nils Teodor, tidningsman,
nationalekonom (1892—1926). Urspr. typograf,
började K. efter att ha genomgått Brunnsviks
folk-högsk. 1911 medverka i olika socialistiska
tidskr. Efter vistelse i Tyskland och Frankrike
var han 1913—16 red. för ”Nordisk
boktryckarkonst” och anställdes 1916 i red. för ”Skånska
socialdemokraten”, vars huvudred, han var
1917—21. Inom den socialdemokratiska
ung-domsrörelsen intog K. som red. för dess organ
”Frihet” 1918—20 en framskjuten ställning.
Han tillhörde även partitidskr. ”Tiden”s red.
från 1922 och partistyrelsen 1920—24. När
Socialiseringsnämnden tillsattes 1920, blev K.
dess sekreterare, vilken befattning han
innehade till sin död. — K. torde få betecknas
som den sv. socialdemokratins främste
teoretiker. Genom studier bl.a. vid Stockholms
högsk. förvärvade han en grundlig kännedom
om den ekonomiska litteraturen. Hans
san-ningslidelse drev honom att underkasta
åtskilliga av socialismens doktriner en kritisk
granskning, men hans grundåskådning var
marxistisk. Socialdemokratiens mål är enl. K.
arbetarklassens fulla meddelaktighet i
samhället, men detta måls vinnande behövde icke
nödvändigt innebära, att äganderätten till
produktionsmedlen överflyttas till stat el. kommun.
Han sökte uppvisa, hur äganderätten är en
form för disposition av föremål, som staten
genom lagstiftning uppdragit. K. föreställer sig
vidare, att produktionen kan inriktas på att
tillfredsställa samhällets behov även med
bibehållandet av den fria köpkraften som
regulator. Köpkraften bör emellertid
demokratiseras genom en jämnare inkomstfördelning. K:s
huvudarbete är ”Socialismen inför
verkligheten” (1926). Han har vidare utg.
”Socialise-ringsfrågans förutsättning och läge i Danmark”
(1921) och ”Iakttagelser rörande
socialiseringen i Österrike 1918—22” (1924). T.E-r.
Karleby Långa, se Karleby 2).
Karled, kallas hos hästen kotans (se d.o.)
bakre sida.
Karl Edvard, se Karl.
Karl Emanuel, se Karl.
Karl Eugen, se Karl.
Karl-Ewert, artistnamn för Karl-Ewert
Chris-tenson (se denne).
Karlevi, by i Vickleby s:n, Öland. Nära
stranden står en runsten, med runor på alla sidor,
berömd för sin inskrift, som är i regelrätt
drottkvätt (se d.o.) och besjunger den döde
som en dansk hjälte. Inskriften, som är från
vikingatiden, anses härröra från en norsk skald.
I.Lqt.
Karl Felix, se Karl, Sardinien 3).
Karlfeldt, Erik Axel, skald (20/7 1864—
% 1931). K., som urspr. hette Eriksson, var
bondson från Karlbo by i Folkärna s:n i
Da-larne. Han intogs 1878 i Västerås lärov., koir
1885 som student till Uppsala ocb blev fil. lic.
1898, var lärare vid Djursholms samskola 1893
—95 och vid Värmlands folkhögsk. i Molkom
1895—96, blev e.o. amanuens vid Kungl. bibi.
1900 och bibliotekarie vid Lantbruksakad. 1903.
Han blev medl. av Sv. akad. 1904 och dess
sekreterare 1912, utnämndes till fil. hedersd:r
vid Uppsala univ. 1917 och tilldelades 1931,
efter sin död, Nobelpriset i litteratur. G.m.
Gerda Ottilia Holmberg. — Om K:s privata livs-
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
— 1275 —
— 1276 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
