Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlstad - Karlstad—Munkfors järnväg - Karlstads härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSTAD—MUNKFORS JÄRNVÄG
1855 Skoghalls, och sedan följde flera andra.
Till den gamla värmländska järnhanteringen
anknyta en del av K:s industrier, framförallt
K:s mekaniska verkstad, anlagd 1860,
Wennbergs mekaniska verkstad och Svenska
pre-cisionsgjuteriet. Bl.a. industrier märkas K:s
spinneri och väveri, trikå-, snickeri-, möbel-,
orgel-, tagelspinnerifabriker, hattfabrik,
bryggerier, båtvarv m.m. 1930 funnos i K. 99
industriella anläggningar med sammanlagt 2,573
arbetare.
Sitt nuv. utseende har K. i huvudsak fått
efter 1865, då en eldsvåda lade så gott som
hela staden i aska. Från tiden före branden
återstå blott domkyrkan, gamla gymnasiet,
biskopsgården samt några gamla gårdar vid
Älvgatan. Domkyrkan uppfördes 1724—30
av saxaren Christian Haller och har formen
av ett grekiskt kors. Tornet förstördes vid
branden 1865 men återuppfördes igen följ. år.
Kyrkans inre undergick 1915—16 en grundlig
restaurering. K:s märkligaste byggnad är gamla
gymnasiet, uppfört 1754—59 efter ritningar av
C. Hårleman, C. J. Cronstedt och J. E.
Carl-berg. Det är ett tvåvåningshus med tjocka
grå-stensmurar och vackra gavelpartier (av
Carl-berg). På taket finns ett åttakantigt torn, förr
använt till astronomiskt observatorium.
Numera inrymmer byggnaden lokaler för
domkapitlet, lärov.- och stiftsbibl. och biologiskt
museum. I det gamla K. var bebyggelsen
synnerligen sammangyttrad; stora uthus kantade
gårdarna, som åtskildes av prång av knappt 1
m:s bredd. Orsaken till detta bebyggelsesätt
var det sanka läget, som ej tillät inredande av
källare, som f.ö. än i dag är en sällsynthet i K.
För att förebygga ett upprepande av en sådan
eldsolycka som den 1865 gjordes gatorna i den
nya staden ovanligt breda och kvarteren och
gårdarna rymliga. De breda gatorna, de låga
husen och det stora, något ödsliga torget
karakterisera K:s centrala delar. Ären
närmast efter branden uppfördes flera av K:s
monumentalbyggnader: rådhuset (färdigt 1868)
vid Stortorgets v., läroverket (1869) vid dess
ö. och frimurarelogen (s.å.) vid dess s. sida
samt residenset (1871) och stadshotellet vid
Klarälvens v. gren. Framför residenset
restes 1926 en staty av K:s grundläggare, Karl
IX (av Chr. Eriksson). Bland senare tiders
byggnader märkas folkskoleseminariet (invigt
1924) och Värmlands museum (1929 av Cyrillus
Johansson), vackert beläget på det i älven
utskjutande näset Sandgrund. I
Mariebergssko-gen finnes ett friluftsmuseum, som särsk. lagt
an på finnbygdskultur. — K. har högre
allmänt lärov., högre elementarskola för flickor,
folkskoleseminarium, lärlings- och yrkesskola,
privat handelsinst. och praktisk skola, länsla
sarett med epidemisjukhus samt sinnesslöanstalt.
I K. utgivas ”K:s-tidn.”, ”Nya
Wermlands-tidn.” (båda 6 gånger i veckan) samt
”Värmlands folkblad” (3 gånger i veckan). —
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet 932,400 kr., å annan fastighet
67,827,100 kr.; till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst: sv. a.-b. m.fl. 2,062,920 kr., andra
skattskyldiga 29,953,530 kr. (1931). K. bildar
jämte K:s landsförsamling ett pastorat i Kils
kontrakt, K:s stift. K:s landskommun utom
Vidön (43,87 kvkm. land, o. 2,450 inv.) jämte
delar av Grava s:n (6,75 kvkm., o. 1,110 inv.),
alltså 50,ii kvkm. med c:a 3,560 inv. komma
att 1934 inkorporeras med staden, vars
landareal därefter blir o. 75 kvkm. och inv.-antal
c:a 24,700. — Litt.: C. E. Nygren, ”Carlstads
historia” (1914; för tiden 1815—65) och ”K:s
brand 1865 och stadens senare historia” (1915);
A. Dahlman, ”K.” (1924); G. Lovén, ”K:s
stadsplan i äldre och nyare tider” (i ”Sv.
kommunaltekniska föreningens handl.”, 1928); J.
Furuskog, ”K.” (i ”Jorden runt”, 1929). J.C.
2) Landskommun och församling i Karlstads
hd, Värmlands län; 48,07 kvkm., därav 46,75
land; 3,415 inv. (1932; 73 inv. pr kvkm.); 8,57
kvkm. åker (1927; 18,3% av landarealen), 28,53
kvkm. skogsmark. Egendomar: Alster, Jäverön,
Rud. — Pastorat: Karlstads stads- och
landsförsamlingar, Kils kontrakt, Karlstads stift. —
Större delen av K. kommer att 1934
inkorporeras med staden Karlstad (se d.o.). M.P.
Karlstad—Munkfors järnväg, se N o r
d-m a r k—K 1 a r ä 1 v e n s järnvägar.
Karlstads härad, Värmlands län, kring
Karlstad och Klarälvens nedersta lopp, omfattar
socknarna Hammarö, Karlstads landskommun
och Grava med Forshaga municipalsamhälle;
270,37 kvkm., därav 256,si land; 16,107 inv.
(1932; 63 inv. pr kvkm.); 70,92 kvkm åker (1927;
27,6% av landarealen), 140,07 kvkm. skogsmark.
K. omfattar dels en småkuperad
fastlandster-räng, dels sidlänta deltabildningar kring
älvmynningen och öar utanför, av vilka de största
äro Hammarö och Jäverö. K. täckes i stor
utsträckning av älvsand, t.ex. Sörmons
skogbevuxna sandhed, här och var lera. I
jordbruks-hänseende hör K. till länets bästa. Då
skogarna till största del äro förbrukade, spelar
skogsbruket underordnad roll. 1920 levde 24,8%
av befolkningen av jordbruk med binäringar
(därav 3,o% av skogsbruk), 56,5% av industri
och hantverk (därav 13,9 % av trävaruindustri,
27,o % av pappersindustri). De främsta
industriorterna äro Forshaga och Skoghall. — K.
tillhör Mellansysslets fögderi och domsaga, Kils
kontrakt, Karlstads stift. M.P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
