Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlstad—Skoghalls järnväg - Karlstadskonventionerna - Karlstads län - Karlstads mekaniska verkstads a.-b. - Karlstads revir - Karlstads stift - Karlstads-tidningen - Karlstadt - Karlstadt (Andreas Bodenstein) - Karlsteen, Arvid von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSTEEN
Karlstad—Skoghalls järnväg, se N o r
d-m a r k—K 1 a r ä 1 v e n s järnvägar.
Karlstadskonventionerna, benämning på de 5
konventioner, vilka utgjorde resultatet av
förhandlingarna i Karlstad S1/s—2S/» 1905 om
svensk-norska unionens upplösning. Efter
ratifikation av de båda ländernas regeringar och
folkrepresentationer undertecknades K. i
Stockholm 26/io s.å. av sv. utrikesministern F.
Wacht-meister och norske fullmäktigen T. v. Ditten.
Samtidigt utfärdade Oskar II ett erkännande
av K. i en proklamation till Norges folk. Se
vidare Svens k-n orska unionen. Th.
Karlstads län, se Värmlands län.
Karlstads mekaniska verkstads a.-b., grundat
1873, äger mekanisk verkstad, gjuteri och
plåtslageri i Karlstad. Verkstaden anlades 1860.
Tillverkningen omfattar främst maskiner för
pappersbruk, sulfit- och sulfatfabriker,
träsli-perier och sågverk samt även broar och
grövre plåtarbeten. 1931 levererades bl.a. en av
Nordens största pappersmaskiner med en
kapacitet av 100 ton pr dygn. K. äger även
mekanisk verkstad med gjuteri i Kristinehamn,
anlagd 1859. Tillverkningen omfattar främst
vattenturbiner och tubledningar av plåt. 1931
—32 levererades ett stort antal Kaplanturbiner
till kraftverk i Sverige, Finland, Frankrike,
Ryssland och Spanien. Omslutningen utgjorde
S1/i2 1931 16,88 mill. kr., varav 3,eo mill. kr.
aktiekapital. Tillverkningsvärdet 1931 uppgick
för verkstaden i Karlstad till 7,5 mill kr.,
arbetarantal 600. Motsvarande siffror för
verkstaden i Kristinehamn voro 4,5 mill. kr. och
400 man. J.L-n.
Karlstads revir, adr. Karlstad, tillhör
Bergs-lagsdistriktet och omfattar Kils, Näs, Grums,
Karlstads, Väre och Nyeds samt delar av Jösse
och ölme härader av Värmlands län. Areal
(1930): statsskogar 5,744 har, varav 4,571 har
produktiv mark; övriga allmänna skogar 6,674,
resp. 5,486 har. 1930 års avverkning å
statsskogar 21,141 kbm. K.r. är delat i 4
bevak-ningstrakter. E.S.-P.
Karlstads stift omfattar Värmland, Dalsland
och Nysunds sockendel av Närke med 12
kontrakt: Kils, Älvdals, Visnums, Nyeds,
Fryks-dals, Jösse, Nordmarks, Gillbergs, Nors, N., S.
och V. Dals kontrakt. 75 pastorat, 138
lands-och 5 stadsförsamlingar; 24,500,86 kvkm.,
362,761 inv. (1932). — Hertig Karl avskilde
1580 från Skara stift, vad som tillhörde hans
hertigdöme, näml. Värmland samt Vadsbo och
Valle hd i Västergötland, varöver förordnades
en särsk. superintendent med säte i Mariestad
från 1583 till 1647, då ämbetet flyttades till
Karlstad. 1658 utbyttes Västgötadelen mot
Dalsland och n. Bohuslän; sistn. område
över
fördes 1693 till Göteborgs stift. K. fick sin
förste biskop 1772. M.P.
Karlstads-tidningen, liberal morgontidn., som
sedan 1879 utkommer i Karlstad, sedan 1929
daglig. K. fortsätter ”Nya Wermlands-posten”
och ”Wermlands läns tidn.”, som utgåvos i
Karlstad av boktryckaren C. D. Forssell. Den
utkom 1879—84 under namnet ”Karlstads
tidn.”. Red. ha varit Anders Jeurling 1879—84,
Albin Forssell 1884—86, Yngve Svartengren
1886—90 och från 1890 Mauritz Hellberg. Bland
medarbetarna märkas fru Anna Fröding, f.
Agardh, Gustaf Fröding 1887—94, Oscar Stjerne
1899—1912 och Wenzel Björkhagen 1913—26.
H.E.
Karlstadt [-Jtat], stad i Jugoslavien, se K
arlo v a c.
Karlstadt [-Jtat], eg. Andreas
Bodenst e i n, kallad K. efter födelseorten nära
Würz-burg, tysk teolog (o. 1480—1551), teol. och jur.
d:r, till en början Luthers motståndare i
Witten-berg men senare vunnen för dennes ”renare”
teologi. K. förmådde Luther till det första eg.
angreppet mot skolastiken i skriften ”Contra
scholasticam theologiam”, uppträdde 1519 mot
Eck (se denne) i Leipzig samt blev 1520
bannlyst samtidigt som Luther. Under Luthers
vistelse på Wartburg blev K. reformationens
ledare i Wittenberg; genom alltför radikala
kyrkoreformer råkade han i onåd hos Fredrik den
vise, lämnade 1524 landet och förenade sig med
döparrörelsen (se Anabaptister). Mellan
honom och Luther växlades skarpa
stridsskrifter. K. dog ss. prof, och predikant i Basel. —
Litt.: K. Müller, ”Luther und K.” (1907). K.G-w.
Karlsteen, Arvid von, medaljgravör (1647
—1718), blev tidigt anställd vid myntverket och
A. von Karlsteen: Medalj över Karl XI. 1676.
— 29 —
— 30 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
