Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlsteen, Arvid von - Karlstein - Karlsten - Karlstorp - Karl Sverkersson - Karlsvik - Karlsvärd - Karlsö, Stora och Lilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSTEIN
studerade 1668—72 hos Jean Varin i Paris och
Roettiers i London. Då såväl som senare
avslog K. förmånliga anbud om anställning i
utlandet, ehuru han upprepade gånger reste ut
för att fullgöra tillfälliga uppdrag. Från 1672
till sin död var K. Sveriges ledande
medalj-gravör, från 1681 ss. chef vid myntverket. K:s
till ett hundratal uppgående medaljer äga
förträfflig karakteristik, kraft och fantasi i
utförandet och stor elegans i kompositionen. Hans
senare verk visa en dragning till kärv
monumentalitet. K. sammanförde en dyrbar, efter
hans död skingrad samling medaljer och
konstföremål. G.V.
Karlstein [-ftäln], se K a r 1 u v T y n.
Karlsten. 1) Förutvarande fästning å
Mar-strandsön på berget strax v. om Marstrand.
Staden var redan under danska tiden befäst, men
sedan den 1658 blivit svensk, uppgjorde J.
Wärnschiöld plan till nya befästningar. En
träskans, Wahlens verk, uppfördes s.å. på
berget och gjorde stor nytta vid norrmännens
anfall. 1666 uppfördes en tornbyggnad av sten,
som påbyggdes 1671—73 och fick namnet K.
1677 uppgavs K. till Gyldenlöve och 1719 till
Tordenskjold, som genom utspridande av
rykten om stora danska förstärkningar lyckades
skrämma kommendanten Danckwardt att
kapitulera, ehuru beskjutningen föga skadat
fästningen. Denna bestod efter arbeten under
1680-talet i enl. med av Dahlbergh uppgjord ritning
av en reduttformig murad donjon, ett flera vån.
högt torn, grav med kaponjärer samt utanverk.
1780—83 samt 1834—51 utfördes vissa
förstärk-ningsarbeten. 1878 års befästningskommitté
föreslog fästningens nedläggande och
desarme-ring, vilket verkställdes 1882. K. disponeras
sedan 1906 av sjöförsvaret, för skeppsgossekåren
i Marstrand. A.W.G.
2) Se Karlshamns k a s t e 1 1.
Karlstorp, s:n i östra hd, Jönköpings län,
mellan Vimmerby och Vetlanda; 115,32 kvkm.,
därav 107,75 land; 1,175 inv. (1932; 11 inv. pr
kvkm.); 10,67 kvkm. åker (1927; 9,9% av
land
arealen), 74,17 kvkm. skogsmark.
Bruksegendom Pauliström. — Pastorat: K. och
Kråks-hult, ö. härads kontrakt, Växjö stift. M.P.
Karl Sverkersson, se Karl, Sverige 1.
Karlsvik, järnbruk med 2 masugnar i Luleå,
anlagt 1906. Då det nedlades 1925, var det
Luleå stads största industrianläggning och
tillhörde Ytterstfors-Munksunds a.-b. 1929 såldes
bruket till nedskrotning. J.L-n.
Karlsvärd, förutvarande befästning å
Enholmen utanför Slite på Gotlands östkust. 1657
påbörjades en bastionerad femhörnig skans,
som 1711 fick namnet K. Under 1700-talet
arbetades på skansens utbyggande enl. olika
förslag, men 1788 utdömdes K. och raserades (se
Gotland, Fast försvar). A.W.G.
Karlsö, Stora och Lilla, resp. 6,5 och
3 km. utanför Gotlands v. kust, Eksta s:n.
Stora K. är 2,35 kvkm., Lilla K. 1,39. öarna
äro Sveriges enda fågelberg och berömda för
sin storslagna och originella natur. De utgöra
två hedartade kalkstensplatåer, Stora K. 56
m.ö.h., Lilla K. 66 m., begränsade av höga
abrasionsbranter. öarna äro mycket rika på
raukar, klyftor och grottor, de flesta från
Ancylustid, blott ett fåtal från issjö- och
Lito-rinatid. Vackra strandvallar synas flerstädes.
I den märkliga grottan Stora Förvar (se d.o.)
på Stora K. och i närbelägna grottor finnas
mäktiga kulturlager från stenåldern. Vid
Nor-derhamn på Stora K. låg förr ett av v.
Gotlands större fisklägen; nu finnas här blott
några strandbodar. Fågellivet på K. är i sht om
våren oerhört rikt. Här finnas bl.a. tordmular,
trutar (däribland en koloni havstrutar),
griss-lor (ss. den sällsynta sillgrisslan) och ejder. K.
har en synnerligen intressant vegetation med
bl.a. sällsynta relikter från den postglaciala
värmetiden. öarna utnyttjas till fårbete. Stora
K. tillhör K. jakt- och djurskyddsförenings a.-b.
(sedan 1887), Lilla K. bönder i Eksta. Båda
öarna äro fridlysta och få besökas blott med
särsk. tillstånd. K. äro ofta svåra att angöra;
bästa tilläggsplats är Norderhamn på Stora K.
Karlstens fästning.
— 31 — — 32 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
