Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlsö, Stora och Lilla - Karlsöy - Karl Ulfssson till Tofta - Karlung - Karluv Týn el. Karlštejn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLUV TYN
Lilla och Stora Karlsö
sedda från Klintehamn.
Ur S.T.F:s bildarkiv.
Ill. vid Gotland och Grotta. — Litt.: B.
Berg, ”Stora K.” (1915); ”Stora K.”, utg. av
”Karlsöklubben” (1915); H. Munthe, E. Hede
och L. v. Post, ”Beskrivn. till kartbl. Hemse”
(Sveriges geol. undersökn., ser. Aa, n:r 164,
1927). M.P.
Karlsöy, hd i Tromsö fylke, n. Norge; 772,57
kvkm.; 2,547 inv. (1930); omfattar n. delen av
Lyngshalvön och flera öar, däribland Fulgöy
och K. (7,95 kvkm., 139 inv.). Ax.S.
Karl Ulfsson tillTofta, storman (d. 1407).
K. börjar vid 1300-talets mitt framträda i
källorna, efter hand som riddare och rådsherre
samt lagman i Uppland. 1363 var han en av de
sv. stormän, som stödde Albrekts erövring av
Sverige; synbarligen till tack härför blev han
1364 marsk. Senare slöt han sig till den adliga
oppositionen mot Albrekt och hörde till Bo
Jonssons testamentsexekutörer. I den på Karl
Knutssons initiativ utarbetade nya inledningen till
Erikskrönikan nämnes K. med beröm: han var
Karl Knutssons morfader. I.A.
Karlung, ett i Roslagen dyrkat lokalhelgon,
för vars kult Karlskyrka (äldre Karlungskyrka)
varit centrum. Om K. föreligga blott sena och
osäkra traditioner; man har i honom velat se
en Roslagens martyr av samma art som Botvid
på Södertörn el. också en from kyrkogrundare.
Möjl. blev han ett offer för estniska sjörövare.
— Litt.: G. Carlsson i ”Kyrkohist. årsskr.”
(1919); N. Ahnlund i ”Oljoberget och
Ladugårdsgärde” (1924). H.Bg.
Karluv Tyn el. Karl st ej n (ty. Karlstein),
borg i Böhmen n.v. om Prag nära järnvägen
från Pilsen, belägen i naturskön trakt, på en
kalkklippa över floden Berounka, anses vara
Böhmens skönaste slott. K. byggdes av kejsar
Karl IV omkr. 1300-talets mitt genom
arkitekterna Mathieu d’Arras och Peter Parier von
Gmünd i praktfull gotik, urspr. två kombinerade
byggnader med höga torn, sedermera utvidgad
(restaurerad vid 1800-talets slut). Flera rum ha
de medeltida målningarna bevarade, särsk.
Heliga blodets kapell, som var kejsarens
skattkammare. Jfr B ö m i s k k o n s t, sp. 619. E. W.
Karluv Tyn.
Uppslagsbok. XV.
2
— 33 —
— 34 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
