Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlö - Karm - Karma, karman - Kármán, Theodor von - Karmansbo - Karmater - Karmel - Karmelitorden - Karmin, karmosin - Karminsyra - Karmosin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLÖ
Karlö, fi. Hailuoto, kommun i Uleåborgs län,
Finland, omfattar en likabenämnd ö. i
Bottniska viken utanför Ule älvs mynning; 170 kvkm.;
2,316 inv. (1931). Mdn.
Karm (i dial. bl.a. även ”vagnskorg”,
säkerligen eg. flätverk med många
betydelseanalogier), ryggstöd, infattning, träram.
Karma, k a r m a n (sanskr., ”handling,
gärning”), huvudbegreppet i den indiska etiken:
varje skeende i individens timliga existens
utgör resultatet av den samlade summan av
under föregående existenser hopbragt k.-material.
K. bestämmes av begärelserna och den
bristande insikten; kan individen övervinna
begärelserna och ernå den fullkomliga insikten,
avbrytes k.-processen; varom icke, fortsätter
den i oavbruten serie, tills vid en
världsperi-ods slut k.-länkarna av sig själva sönderfalla.
K.-begreppet intager en central plats ej blott
inom all eftervedisk indisk religion, spec.
buddism och jainism, utan även inom all
indisk filosofi. C.F.
Kårmån, T h e o d o r von, tysk fysiker (f.
1881), prof, i mekanik och aerodynamik yid
tekniska högsk. i Aachen. K. har (delvis
jämte M. Born) givit en teori för kristalliniska
ämnens elasticitet och spec. värme, grundad
på antagandet av rymdgittersvängningar hos
jonerna. Han har även behandlat flera för
den praktiska flygtekniken viktiga
aerodyna-miska problem. N.R-e.
Karmansbo, järnbruk, Heds s:n,
Västmanlands län, med lancashirehärdar och valsverk.
Bruket anlades 1611, nuv. bolag, K. bruks a.-b.,
bildat 1922. Tillverkar smitt och valsat
lan-cashirejärn, råskenor m.m. Firman driver även
jordbruk, såg- och kvarnrörelse samt
distribuerar elektrisk kraft. Aktiekapital 25,000 kr.
Arbetarantal o. 80. J.L-n.
Karma’ter, muhammedansk sekt och
upp-rorsparti med en hemlig lära och kommunistisk
organisation, bildades i s. Mesopotamien o.
890 av Hamdan Karmat, erövrade al-Hasa 899
och bildade där en av kalifatet oberoende
stat. En mängd plundringståg riktades mot
Mesopotamien och pilgrimsvägarna, Mekka
intogs 930 för en kort tid, och k:s lära spred sig
till olika delar av kalifatet samt åstadkom en
rad farliga uppror. G.O-r.
Karmel, berg i n.v. delen av samaritanska
höglandet i Palestina, 552 m.ö.h. K. har rik
skogsvegetation och prisas i G.T. (Jes. 35:2
o.a.) för sin skönhet. På K. utkämpades enl.
1 Kon. 18:16—46 kampen mellan Elia och
Baals profeter, varför K. alltjämt kallas
Dje-bel Mär El jäs, ”Eljasberget”. Redan under
den första kristna tiden började eremiter bo
på K., och här byggdes karmelitordens (se
— 35 —
d.o.) moderkloster. Den tyska evang.
K.-mis-sionen, som verkar bland judar och
muhammedaner, har en station på K. G.Bsm;S.N.
Karmeli’torden (lat. Ordo fratrum bea’tæ
vi’rginis Mariæ de monte Carmelo, förk. O.
C a r m.) har namn efter berget Karmel i
Palestina, där k:s moderkloster grundades
(traditionen nämner profeten Elia ss. k:s stiftare).
Redan i den gamla kristna kyrkans tid sökte
sig eremiter till Karmel, och kring en
korsriddare Berthold av Kalabrien samlades o. 1156
en grupp eremiter, som efter hand växte i
antal och 1209 erhöll en regel, 1226 stadfäst av
påven, varefter k. upptogs bland
tiggarordnar-na. På gr. av förföljelser av muhammedanerna
började k. flytta över till Europa, där den
hastigt utbredde sig. Regeln och klostertukten
förmildrades efter hand och en genomgripande
reform kom genom den heliga Teresa (se
denna) på 1500-talet, fortsatt av Juan de la Cruz
(se denne) o.a. Genom denna reform delades
k. i två grenar: en strängare, som antog
ovannämnda reform, vanl. kallad barfota
karmeliter (Ordo carmeHta’rum discalceato’rum,
förk. O.C.D., jfr Barfotamunk) och en
mindre sträng, som ej antog denna reform
(ehuru den reformerats på annat sätt), s.k.
fotbeklädda karmeliter (Ordo carmelitarum
cal-ceato’rum, förk. O.C.C.). K. är en av katolska
kyrkans strängaste ordnar. Den började tidigt
med klosterskolor, liksom den också räknar
lärda på skilda områden bland sina medl. Ss.
missionärer ha karmeliterna främst verkat i
Orienten. Inom k. finnas även en
lekmanna-orden och en kvinnlig gren (stiftad 1452).
Bar-fotakarmeliterna ha brun dräkt och vit mantel,
de fotbeklädda brun dräkt och brun mantel.
De förra hade 1918 172 kloster och 1,900 medl.,
de senare 112 kloster och 2,800 medl. I Sverige
inkom k. under 1400-talet och hade kloster i
Landskrona och Örebro. — Litt.: M.
Heim-bucher, ”Die Orden und Kongregationen der
katholischen Kirche”, 2 (Aufl. 1907). S.N.
Karmi’n, k a r m o s i n, vackert, rött, äkta
färgämne, som erhålles av en på
kaktusplanta-ger särsk. i Mexiko odlad sköldlus, Coccus
cacti. Lössen dödas kort före äggläggningen
med kokande vatten el. vattenånga; torkade
och pulveriserade bilda de kosch eni 11,
där den färgande beståndsdelen utgöres av
karminsyra, vars sammansättning ännu
icke är fullt utredd. Vid kokning med syror
sönderdelas karminsyra i karminrött och
socker. K. användes för färgning av siden och
ylle, i lacker (florentinlack) samt för färgning
av konditorivaror m.m. Lj.
Karmi’nsyra, se K a r m i n.
KarmosFn (ytterst arab.), se K a r m i n.
— 36 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
