Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karpaterna - Karpathos - Karpatorutenien, Karpatoryssland - Karpdammar - Karpfiskar - Karpiński, Franciszek - Karpinskij, Alexander - Karplaxar - Karplöss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARPATHOS
passet (1,051 m.) i Transsylvanska alperna.
Vattendelaren följer visserligen i huvudsak
bergssystemet i v. och n., men den hoppar ofta
från den ena kammen till den andra, och många
kedjor genombrytas av floderna i antecedenta
dalar. I s. genomskäres t.o.m. hela systemet
(Transsylvanska alperna) av Oltfloden.
Emedan så stor del av kärnzonen försvunnit, är
K:s höjd ö. h. relativt obetydlig: de högsta
nivåerna föga mera än hälften av Alpernas.
Därför saknas glaciärer fullst., och spår efter
sådana från istiden i form av ändmoräner och
glaciärnischer finnas blott på de högsta
massiven, ss. Höga Tåtra och Transsylvanska
alperna. Klimatet är mera kontinentalt på s. än
på n. sidan. Nederbördsmängden avtar från
1,500 mm. årl. i v. till 600—800 mm. i ö. K.
täckas mestadels av skog, bokskog på de lägre
nivåerna och därefter barrskog upp till 1,300—
1,400 m. i n.v. och till 1,800—1,900 m. i s.ö.
Ovanför skogsgränsen härska fjällhed och -äng.
Befolkningen lever av åkerbruk och
framförallt boskapsskötsel. De högre nivåerna bebos
blott under sommaren och utnyttjas då medelst
ett över hela bergsystemet utbrett fäbodväsen.
— Litt: V. Uhlig, ”Bau und Bild der
Karpa-ten” (1902), ”Uber die Tektonik der Karpaten”
(1907). J.F.
Ka’rpathos, ö, seDodecaneso.
Karpatorute’nien, Karpatoryssland,
tjeck. Podkarpatskå Rus, land i ö.
Tjeckoslovakien; 12,656 kvkm.; 725,350 inv. (1930; 57
pr kvkm.). S. delen av K. upptages av
Ungerska slätten och n. delen av Karpaterna.
Floderna i de djupt inskurna tvärdalarna
avbörda sitt vatten till Theiss. Bergen äro
skog-beväxta; i dalarna odlas havre, råg och
potatis, på slätten vete och majs. I
övergångsområ-det mellan bergen och slätten odlas frukt och
vin. Befolkningen i bergstrakterna äro
ukrai-nare, på slätten ungrare. Judarna utgöra en
stor del av stadsbefolkningen. Industrien är
föga betydande. I s.ö. K. brytes stensalt. —
Genom freden i Saint Germain 1919
tillförsäkrades K. autonomi enl. villkor, som
befolkningen i området uppsatt på en
nationalförsamling i Uzhorod s.å. Häri ingick bl.a.
anslutning till Tjeckoslovakien, under
förutsättning att autonomien bevarades. Genom en
förordning av 1920 införde emellertid tjeckerna en
ganska inskränkt självstyrelse, vilken ägde
bestånd till 1927, då K. blev en av
Tjeckoslovakiens 4 prov., ett s.k. land. O.P.;G.Jg.
Karpdammar, se Karpodling.
Karpfiskar, Cypri’nidæ, fam. av benfiskar,
med liten, tandlös, utstjälpbar mun, undre
svalgben försedda med kraftiga tänder,
ver
kande mot en hornartad platta på skallens bas,
en rygg- och en analfena, långt bakåt sittande
bukfenor. K. omfattar ett synnerligen stort
antal släkten och arter i sötvatten i Europa,
Asien, Nordamerika och Afrika. I sv. vatten äro
följ, till k. hörande släkten representerade:
karpsläktet, rudsläktet, sandkryparesläktet,
su-taresläktet, kviddsläktet, mörtsläktet, groplöja,
löjsläktet, asp, braxensläktet, skärknivsläktet
och grönlingsläktet (se d.o.). Bland andra
former märkas barb, bitterling, Chondrosto’ma (se
d.o.). N.R-n.
Karpinski [-i’nski], Franciszek, polsk
diktare (1741—1825), skrev idyller, elegier och
visor av naivt och älskligt kynne. Några av
hans religiöst inspirerade dikter leva kvar som
omtyckta kyrkosånger. Föga lyckad är
däremot K:s omdiktning av ”Davids Psaltare”
trots många uppl. K. försökte sig även ss.
dramatiker (tragedien ”Judit”, 1790) men med
föga framgång. Agr.
Karpi’nskij, Alexander Petrovitj, rysk
geolog (f. 1847), 1877 prof, i geologi vid
bergs-inst. i Petrograd, 1918 president för ryska
ve-tenskapsakad. K:s geologiska arbeten omfatta
nästan alla delar av vetenskapens område, i
sht Urals geologi. Jämte Tjernysjov utgav han
1892 ”Carte géologique de la Russie de
1’Euro-pe”, 6 blad i skala 1:2,520,000. K. var 1897
president för 7:e internat. geologkongressen i
Petersburg. K.A.G.
Karplaxar, CharacVnidæ, fam. av benfiskar,
omfattande o. 500 arter i sötvatten i Afrika,
Mellan- och Sydamerika, med mycket växlande
utseende, storlek och levnadssätt, somliga
erinrande om karpar, andra med sin fettfena om
laxar, somliga växtätande med svaga tänder el.
vackert färgade, använda som akvariefiskar,
andra, ss. Hydro’cyon i Afrika och Serrasa’lmo
i Sydamerika, med kraftiga tänder, fruktade
för sina bett. N.R-n.
Karplöss, Branchiu’ra, på huden och i
gälhålan hos fiskar parasiterande kräftdjur (se
Fisklöss), med sköldformat skal, sugrör
och 2 sugskivor. De föra ett ganska rörligt liv
på fisken och kunna även en tid leva fritt i
vatten. Äggen läggas på stenar och vattenväxter.
Karplöss, Argulus foliaceus, på spigg. Efter
”Die Wunder der Natur”.
— 55 —
— 56 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
