Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karta - Kartframställning - Kartografiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARTA
grafiska k. användas 6 olika lutningsgrader,
vilka uppmätas medelst en enkel, med
lodsnöre försedd lutningsmätare. Detta relativa
återgivande av höjdskillnaderna kompletteras
genom barometerhöjdmätning av ett stort
antal punkter. Höjdskillnaden mellan 2 till sitt
läge i plan kända punkter kan även erhållas
genom vertikalvinkelmätning med begagnande
av t.ex. tublinjal med vertikalcirkel (eklimeter).
Oavsett vilket sätt för höjdmätningen, som
till-lämpas, måste mätningsmetoden även
framställa de lutande begränsningsytornas form
ävensom kanlformerna; teckningsmaneren äro
så valda, att de erbjuda bästa uttrycksmedel
härför. Jämlöpande med mätarbetet pågår
insamlandet av namn på olika företeelser
inom arbetsområdet. De på nu antytt sätt
erhållna kartdelarna uppritas och sammansättas
till konceptkartor, vilka alltså redovisa
fältarbetet. Till den slutliga utgivningen, vilken
vanl. sker i mindre skala, måste en enhetlig
redigering samt renritning el. gravyr äga rum
för framställande av ett reproduktionsdugligt
original (jfr Kartreproduktion).
För ekonom is k mätning
sammansättas stom-k. enl. samma grunder, som ovan
angivits för topografisk. Uppmätningsskalan är
1:20,000, nyligen försöksvis även 1:10,000.
Endast planmätning, fullständigad av ett antal
avvägda höjdpunkter, förekommer; för
ändamålet användas mättavla med stativ och kompass
samt distanstub; mätningen utföres på
origi-nalstom-k., vilken i sitt uppritade skick är den
ekonomiska k:s original. På fotogrammetrisk
väg framställas numera k. såväl med som utan
höjdbeteckningar (jfr
Flygfotografering och Fotogrammetri). I
Sverige ha tidigare gjorts försök att med
fotografiska upptagningar från marken utföra
kartläggning av fjällområden. Under senare år ha
skalriktiga bildkartor framställts genom
flygfotografering, och f.n. (1933) föreligger ett
av Statens organisationsnämnd utarbetat förslag
avseende bl.a. bild-k. över stora delar av landet,
översiktskartor framställas genom
sammandragning av kartverk, vilka grunda sig
på direkt uppmätning. För de härvid
erforderliga förändringarna i skala, vanl.
förminskning, stundom även av projektion, komma
särsk. nätkonstruktioner, transportering med
pantograf el. fotografering till användning.
Jfr Ekonomiska kartverk. E.O.B.
Kartografiens historia är gammal; till
mitten av 1800-talet betraktades kartografien ss.
ett hantverk, och först efter denna tidpunkt
har, tack vare främst franska och schweiziska
kartografers högvärdiga k., en förändring av
denna uppfattning kommit till synes;
kartografien har blivit ställd i rad med andra moderna
vetenskaper, samtidigt med att
kartreproduktionen blivit en industri.
De äldsta kända k. anses vara tecknade på
pergament under Ramses II i Egypten (14:e
årh. f.Kr.) och framställa guldgruvorna vid
Koptos; vidare märkes en kilskrifttavla av möjl.
ännu äldre, babyloniskt ursprung och
avbildande jorden. Man har klarhet om, att både
egypterna, babylonierna och fenicierna voro
bekanta med konsten att uppmäta och
avteckna land; med tiden lärde sig hebréerna och
Detalj av Olaus Magnus’ karta över Norden. Rom 1572.
— 81 —
— 82 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
