Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kasern - Kasernbyggnadsnämnden - Kasernera - Kasernofficer - Kasha - Kashan, Kaschan - Kashgar, Kaschgar - Kashmir (stat)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KASHMIR
för Stocknolm komma att byggas. Ett
k.-eta-blissemang består förutom av k. av byggnader
för exp., mässar, kök och matsalar, gymnastik,
sjukvård, verkstäder, förråd m.m. Underhåll
och nybyggnad av k. handhaves numera av
Arméförvaltningens fortifikationsdep. A.W.G.
Kasernbyggnadsnämnden, se Kasern och
Arméns kasernbyggnadsnämnd.
Kaserne’ra, anordna permanent förläggning
av ett truppförband i kasernetablissemang.
Kasernofficer, vanl. reg.-officer, som vid ett
truppförband handhar den allmänna vården
av byggnader, övningsfält, skjutbanor. E.O.B.
Kasha [ka’Ja], mjukt, vanl. lätt melerat och
ljust, fint ylletyg till klänningar och
damdräkter, av franskt ursprung, ofta imiterat. K. var
modetyget särsk. o. 1927. I.
Kashan [-Ja’n], K a s c h a n, stad i prov. K.,
v. Persien, mellan Ispahan och Teheran, 990
m.ö.h.; c:a 45,000 inv. K. har många moskéer,
betydande konsthantverk. O.P.
Kashgar, Kaschgar, kin. Shu-fu, stad i
Kinesiska Turkestan (Sin-kiang), belägen vid
Gata i Kashgar.
Kashgar-darja på en höjd av 1,284 m.ö.h.; o.
80,000 inv. K. är den viktigaste orten i s.
delen av östturkestan, är residens för en kinesisk
landshövding och ett stort antal kinesiska
militära och civila myndigheter. Ryskt och
engelskt generalkonsulat finnes. K. är
utgångspunkt för handeln på S.S.R:sU., vilken de
senaste åren ökat starkt, samt knutpunkt för
vägarna från Jarkend—Khotan och Ak-su. De
kringliggande oaserna äro mycket rika och
bördiga. Marknader och torgdagar besökas flitigt
av kirgiserna från bergen, som i K. avyttra
skinn o.a. produkter. — Det eg. K., ”gamla
staden”, är omgivet av en stor lermur, inom
vilken basarerna och de stora affärshusen
ligga. 8 km. s. om K. ligger ”nya staden”,
Han-cheng, till största delen bebodd av kineser och
förläggningsort för en kinesisk garnison. I eg.
K. bedriver Sv. missionsförbundet mission med
sjukhus, skolor och boktryckeri. I mindre
omfattning bedriver samma sällskap kinesmission
i Han-cheng. G.Jg.
Kashmir [käfmi’a], officiellt Jammu and K.,
vasallstat i kejsardömet Indien (se kartan vid
d.o.); 218,219 kvkm.; 3,645,339 inv. (1931).
Huvudstad Srinagar med 173,649 inv. K.
omfattar större delen av Karakorum och v.
Hima-laja med dettas förkedjor vid randen av den
n. indiska slätten. Det består av ett stort antal
alpdalar, av vilka Indus-dalen utgör kärnan i
landets n.ö. och n. delar med landskapen
La-dak, Baltistan och Gilgit. Huvudflod i s. K. är
Jhelum, som avvattnar s. K:s huvuddal,
Srina-gar-bäckenet. Detta är en i v. Himalaja djupt
nedsänkt depression, enl. somliga forskare en
gravsänka, enl. andra bildad genom en på gr.
av veckning åstadkommen höjning av
bäckenets s. del, vilken inträffat i sentertiär el. t.o.m.
kvartär tid. De ofta inträffande jordskalven
visa, att den ännu pågår. — Klimatet är mycket
sunt. Srinagar har en medeltemp. för jan. av
0,7° och för juli av 22,8° och en årsnederbörd
av 940 mm. De n. och n.v. delarna äro mycket
torra: Leh i Ladak har blott 81 mm. På
Hima-lajas sydligaste kedjor faller däremot på
yttersidorna upp till 2,000 mm. I Himalaja inkl.
Srinagar-bäckenet härska ända till 2,000 m.ö.h.
ständigt gröna lövskogar av ek (Quercus
inca’-na), Celtis austra’lis, Olæ’a cuspida’ta och
palmen Trachgca’rpus Martia’na. Högre upp
dominera lövfällande skogar av valnötsträd, ek,
alm, hassel, platan och barrträd, ss. Cedrus
Deoda’ra, Taxus bacca’ta, A’bies Webbia’na,
Pinas Peuce. Skogsgränsen ligger 3,400 m.ö.h.
— Befolkningen är av arisk ras i
Srinagar-bäckenet och i Indus-dalen ända till Gilgit. Inv.
i de n. och n.v. bergdalarna äro av mongolisk
typ och leva av boskapsskötsel. I eg. K., särsk.
i Srinagar-bäckenet, bedrives åkerbruk. Jhelum
och dess många armar, som slingra sig över
den vida dalslätten, medge en vidsträckt, sedan
gammalt sinnrikt genomförd konstbevattning,
som bildar förutsättningen för en utbredd
risodling. De utmärkta betesmarkerna i de
omgivande bergen utnyttjas medels fäbodar. De
talrika fårhjordarna och de vilda getterna i
bergen lämnade råmaterialet till de förr så
omtyckta schalarna. I våra dagar exporteras ullen
till Punjab. Den viktigaste industrien är nu
sidenfabrikation. Förbindelsen med övre Indus,
Östturkestan och Tibet går över v. Himalajas
lägsta pass Zoji-la (3,520 m.ö.h.) och med n.
indiska slätten medelst en ny bilväg över
Pir-Panjal-passet (3,494 m.), medan en annan går
till Jammu, vid berglandets fot. I denna stad,
som är förbunden med det indiska
järnvägsnätet, residerar regeringen om vintern. — Litt.:
— 101 —
— 102 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
