Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kastmaskin - Kastning - Kastnät - Kastor - Kastor, kastorfilt - Kastorgarn - Kastorhandskar - Kastpjäs - Kastrat, Kastration - Kastratsångare - Kastrering, kastration - Kastri - Kastriota, Georg - Kastro - Kastrull - Kastrup - Kaströrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KASTNING
krutets förbränning. Se B a 1 1 i s t, B 1 i d a,
Katapult och O n a g e r. R.Sbg.
2) Lantbr., se
Sädesrensningsma-skiner.
3) Sportv. K. för lerduveskjutning, se d.o.
Kastning. 1) Lantbr. K. (av säd) utfördes
förr för hand, helst mot vind, med en liten,
med c:a 15 cm. långt handtag försedd skovel
för att skilja säden från agnar, men även för
att skilja tyngre (bättre) och lättare kärnor från
varandra. Kastmaskinen, som avlöste k. med
skovel, har därav fått sitt namn. — K. el.
om-skovling av i magasin upplagd säd utföres (för
öppna luckor), för att säden skall torka och
hålla sig frisk. Hj.P.
2) Veter., se Kastsjuka.
Kastnät, ett slags snörpvad, se F i s k r e
d-s k a p, sp. 629.
Kastor. 1) Astr., se T v i 1 1 i n g a r n a.
2) Miner. K. är en kristalliserad petalit,
lithiumaluminiumsilikat, LiAl,Si4O16, funnen
bl.a. på Utö och Elba. — Namnet K. härrör
därifrån att man på Elba tillsammans med detta
mineral funnit ett annat innehållande cæsium,
ett vattenhaltigt cæsiumaluminiumsilikat, som
fick namnet pollux (se d.o.) med anledning av
den nära kemiska frändskapen mellan deras
baser lithium och cæsium. K.A.G.
3) Mgt., se Dioskurerna.
Kastor [-å’r] (grek, ka’stor, bäver), k a
s-t o r f i 1 t, finaste hårfilt, urspr. av bäverhår.
— Kastorhatt, hatt av kastorfilt.
Kastorgarn [-å’r-], mjukt, tjockt garn,
spunnet av fin ull.
Kastorhandskar [-å’r-], tvättskinnshandskar
av sämskgarvade gasell- el. rådjursskinn.
Kastpjäs (haubits el. mörsare), art.-pjäs, som
företrädesvis avger kasteld (se d.o.); motsats
flackeldspjäs (se Kanon). K. ha mindre
ut-gångshastighet (och skottvidd) och kunna
därför göras lättare än kanoner av samma kaliber.
Haubitser (se d.o.) skjuta i regel med
undergrader (< 45°), mörsare (se d.o.) mest med
övergrader (> 45°). Jfr Artilleripjäs.
R.Sbg.
KastraT, Kastration [-fo’n], se K a s t r
e-r i n g.
Kastra’tsångare, sångare, som i barndomen
kastrerades, varigenom stämman undgick det
vanliga målbrottet och bevarade gossröstens
läge, karaktär, klang och skönhet, samtidigt
med att den förvärvade mansröstens styrka.
K., sopraner och alter, äro kända, särsk. i
Italien, från 1400- till 1800-talen, men deras
blomstringstid var 1600—1700-talen, då de
användes såväl i de kyrkliga kapellen som i
operan. Berömda k. voro Farinelli, Senesino,
— 123 —
Ferri, Bernacchi, Caffarelli, Crecentini,
Mar-chesi och Salimbeni. V.F.
Kastre’ring, kastration, operativt
avlägsnande av könskörtlarna: testiklarna, resp,
äggstockarna, varigenom möjligheten till
fortplantning upphör. Operationen har en
betydande sekundär inverkan på hela organismen,
såväl i fysiskt som psykiskt hänseende (se
Inre sekretion, sp. 1,140). K. är på gr.
av könskörtlarnas läge lättare att utföra på
hanliga än på honliga individer. K. av
husdjur utföres dels för att erhålla fogligare
bruksdjur (t.ex. k. av hingst), dels för att
fördelaktigt påverka beskaffenheten av vissa
slaktdjurs kött (k. av tupp; kapun). — K a s
t-r a’t, kastrerad individ (jfr
Kastratsånga-re och Eunuck). Wk;V.M-r.
Kastri, geogr., se Hermione.
Kastrio’ta, Georg, albansk frihetshjälte, se
Skanderbeg.
Kastro, stad på Chios (se d.o.).
Kastrull (fra. casserolle, till casse,
metallgryta), (kok) panna.
Kastrup, s. förstad till Köpenhamn på ön
Amager; 5,179 inv. 1930. Betydande
grönsaksodling. Många fabriker (tekniskt porslin,
kemikalier, maskiner). Vid K. ligger statens
flygstation. W.P-n.
Kaströrelse, fys., en kropps fria fallrörelse
(se d.o.) efter att ha tilldelats en viss
begynnelsehastighet. Har denna lodrät riktning,
förblir kroppens rörelse lodrät. Om
begynnelsehastigheten är riktad lodrätt uppåt, stiger
kroppen till en sådan höjd, att den, om den
finge fritt falla denna sträcka, då den
passerade sitt utgångsläge, erhölle en hastighet lika
stor med utgångshastigheten men motsatt
riktad. Är åter begynnelsehastigheten riktad
lodrätt nedåt, så är kroppens hastighet i varje
ögonblick = summan av utgångshastigheten och
den hastighet, kroppen skulle erhållit genom
att fritt falla den tillryggalagda sträckan. I det
allmänna fallet, då kroppen har en godtyckligt
riktad begynnelsehastighet, sammansättes dess
hastighet i varje ögonblick enl. satsen om
hastig-hetsparallellogrammen (se H a s t i g h e t) av
utgångshastigheten och av den hastighet,
kroppen skulle erhålla vid fritt fall från det högsta
läge, kroppen uppnår, till ifrågavarande läge.
Den bana, kroppen beskriver, är en parabel.
Om begynnelsehastigheten (po) bildar vinkeln
(p med horisontalplanet, stiger en uppåtkastad
kropp till höjden (k a s t h ö j d e n)
2 • 2
vo • sin (p
h — - ,där g är tyngdkraftens accelera
tion. Den s.k. kastvidden, d.v.s. avståndet
mellan begynnelseläget och det läge, i vilket
— 124 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
