Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kasu - Kasualtal - Kasuarer - Kasuist - Kasuistik - Kasun - Kasus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KASU
Kasu, mynt i Sydindien och på Ceylon, urspr.
av silver, från 1200-talet av koppar; 100 k.
= 1 farton (se d.o.). N.L.R.
Kasualtal (till lat. casus, fall, tillfälle),
uppbyggliga tal i anledning av olika kyrkliga,
högtidliga tillfällen, ss. bröllop, jordfästning,
invigningar m.m. S.N.
Kasua’rer (ytterst malajiska kasuväri), fam.
Casua’ridæ, bildar underordn. Casua’rii av
Hjälmkasuar, Casuarius casuarius.
slrutsfåglarna och omfattar stora former med
rudimentära vingar, stor, hönslik näbb, smala,
lansettformade, uppslitsade fjädrar, i vilka
bifjädern är lika stor som huvudfjädern, och
höga, kraftiga ben med 3 tår. Fam. omfattar 2
släkten: emu (se d.o.), Dromæ’us, och
egentliga k., Casua’ rius. Hos de sistn. äro huvud
och hals nakna samt hjässan och näbbryggens
bakre del försedda med en hjälmlik,
hornbeklädd benbildning. Av vingpennorna kvarstå
blott några få, runda och styva fjäderskaft. K.
äro skygga fåglar, som leva i skogsområdena
på Nya Guinea och angränsande öar,
Aruöar-na, Ceram och n.ö. Australien. Bland släktets
c:a 30 arter märkas hjälmkasuaren,
C. casua’rius, från Ceram, vilken är svart med
huvudet och halsens nakna, med två bihang
försedda delar färgade i blått och rött, samt b e
n
n e t t s-k„ C. be’nnetti, vars hals saknar
bihang. H.B-n.
Kasui’st, se K a s u i s t i k 2).
Kasuisti’k (av lat. casus, fall). 1) Med.,
sammanställning av beskrivningar över
sjukdomsfall, vilken tjänar till belysning av
sjukdomens natur i ett el. annat avseende. Wk.
2) Teol., en etisk framställning, som vill
befria från självständigt avgörande i
samvetsfrågor genom att uppställa auktoritativa
handlingsregler för alla tänkbara fall. K. gör ej
rättvisa åt det sedligas egenart utan fattar
detta juridiskt. Den är vidare orimlig, enär
ingen situation är en blott upprepning av en
annan. En utvecklad k. möter hos de judiska
rabbinerna och når sin höjdpunkt i Talmud
(jfr Fariséer). Kristendomen är
principiellt främmande för all k. Den enskilde måste
själv avgöra, vad Gud kräver av honom i olika
fall. Men redan under 2:a årh. trängde sig k.
in, man såg Kristus och evang. som en
”ny lag”, vars paragrafer det gällde att
fastställa. Under medeltiden utarbetades
kasuis-tiska handböcker för bot och bikt, där
synderna graderades och bestraffningen avvägdes.
Den katolska etiken är alltjämt i hög grad
kasuistiskt orienterad. Dess kasuistiska
huvudarbete är A. v. Liguoris (se denne)
”Theo-logia moralis”. Reformationen bröt med k.,
men även inom protestantismen har k. visat
sin förmåga att med detaljspörsmål skymma
bort det sedligt väsentliga. — K a s u i s t,
förf, av dylik framställning, representant för
den åskådningen, att man utifrån en gemensam
etisk totaluppfattning kan uppställa
allmängiltiga regler för de konkreta fallen, under
medeltiden univ.-lärare, som handhade k. ss. en
särsk., vetenskaplig disciplin. M.L.
Kasu n, se K a s s u n.
Kasus (lat. casus, till ca’dere, falla), fall,
tilldragelse, tillstånd. 1) Jur., se Casus.
2) Språkv. (övers, av grek, ptosis, fall),
språkform av ett nomen el. pronomen, som
anger dess förhållande till ett annat ord i
satsen, vanl. ett verb, ofta även, då detta
förhållande uttryckes på annat sätt än genom
ändelser (t.ex. genom prepositioner el.
ordställning). De nu gängse beteckningarna för
k. finnas redan hos Quinctilianus (se denne):
nominativus, genitivus, dativus, accusativus
vocativus och ablativus (se N o m i n a t i v
etc., Ackusat v, Vokativ etc.). Man
skilde efter grekisk förebild och skiljer ännu
mellan casus rectus (eg.: rät k., oberoende k.,
om nom.) och casus obli’qui (oblika, eg.:
sneda, k., beroende k.).
Den indoeuropeiska
språkstammens urspråk hade 8 k. N o m
i
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
— 127 —
— 128 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
