Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Katarina II Alexejevna (rysk kejsarinna, Sofie Auguste Friederike) - Katarina av Alexandria (martyr)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATARINA
Katarina II av Ryssland. Målning av Lewitsky.
och näringsliv, i alla samhällets livsfunktioner
ingrep K. med samma intresse. Alla hinder
för handel mellan rikets olika delar
avlägsnades. 1767 inkallade K. en av allehanda
instruktioner kringgärdad ständerförsamling,
”den stora grundlagskommitten”; efter att ha
styrkt sin fullst. oduglighet blev den
upplöst i stillhet. K. utgav emellertid en ny
lagbok. K:s utrikespolitik var mycket kraftig och
framgångsrik. Hon deltog i Polens tre
delningar (1772, 1793 och 1795) och tog
lejonparten, och hon förde 1768—74 samt 1787—92
krig med turkarna, varunder hon betydligt
utvidgade Rysslands område (se Ryssland,
historia). 1783 förvärvade hon kanatet Krim.
Hennes svenska politik blev resultatlös. K.
brevväxlade med Voltaire och d’Alembert och
kallade Diderot till sitt hov; F. M. v. Griinm
var hennes agent. Rousseau avskydde hon,
och hon blev en bitter fiende till franska
revolutionen. K. har efterlämnat en mängd
skrifter på franska och ryska, flera skådespel, en
opera, satirisk med udd mot Gustav III (förf.
1778), en handledning för sonsönernas lärare,
m.m. 1859 utgav A. Herzen i London K:s
memoarer: ”Mémoires de 1’impératrice
Catherine II, écrits par elle-mème”; de behandla
tiden till 1758. P.Dhl.
Katarina av Alexandria, enl. legenden
kristen martyr i Alexandria o. 300, som med
men för sina reformsträvanden måste dock K.,
en främling på Rysslands inkräktade tron, i
alla viktiga frågor ängsligt taga hänsyn till
adelns och prästernas intressen. Peter III:s
kyrkliga förvaltningsreformer omintetgjordes.
Den förbjudna seden att avyttra livegna utan
samband med jordförsäljning blev de facto
tilllåten, och även eljest ledo bönderna, vilkas
ställning förvärrades under K:s regering, hårt.
Det dova missnöjet underblåstes av förföljda
sekterister, bland vilka skoptserna, som
dyrkade Peter III som helgon, gjorde sig
bemärkta. 1773 urladdade sig förbittringen i ett
stort uppror i s.ö. Ryssland under ledning av
J. Pugatjov (se denne); det kuvades först
hösten 1774. En ofarligare fiende hade K. i den
s.k. furstinnan Tarakanov (se denna), som en
tid uppträdde som tronpretendent. Trots det
att K. av många hänsyn hindrades i sina
avsikter, gjorde hon en varaktig insats i
Rysslands inre politik: en ny provinsindelning
genomfördes, förvaltningen centraliserades —
härunder förlorade Ukraina sin självstyrelse
—, en akad. för det ryska språket och
litteraturen bildades, de folktomma stäpperna
koloniserades med tyskar; i undervisning, hygien
Meister der Spielkarten: Den heliga Katarina
av Alexandria halshugges. Kopparstick.
— 149 —
— 150 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
