Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katarina Ulfsdotter (Birgittas dotter) - Katarob - Katarr - Kataster - Katasterkarta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATASTERKARTA
Katarina Ulf sdotter av
Haaken Gulleson. Trönö
kyrka.
vigd nunna blev hon aldrig, men innehade i
verkligheten en abbedissas ställning; påvligt
uppdrag att inneha
styrelsen över
nunnorna erhöll hon
1380. På våren 1375
begav sig K. åter till
Rom för att utverka
Birgittas
helgonförklaring och
stadfäs-telse på den nya
orden. Denna senare
lyckades hon
utverka, men avgörandet i
den förra frågan kom
först efter hennes
död. 1380 återvände
K. till Sverige, där
hon dog 24/s 1381 och
begrovs i Vadstena
kyrka. Snart väcktes
förslag om hennes
kanonisering. 1475—
77 förbereddes
densamma men blev
uppskjuten. Så sent
som 1520 finnes i
”Vadstena klosters
minnesbok” (sv.
översättning 1918) en
an
teckning om en Vadstenamunk, som
återkommit från Rom ”med bly” — d.v.s. påvlig
skrivelse — ”och stor nåd i ärendet ang. den
saliga K.”, men med reformationens
genomförande förföll frågan av sig själv. — K.
räknades dock ss. helgon; 1474 gav Innocentius
VIII birgittinerna tillåtelse att fira hennes fest
cum officio et missa. Hennes festdag är 22/s
— i ”Acta sanctorum” införd på 24/s. (S.k.
translation skedde Vs 1489; en samtida
skildring finnes i ovan citerade minnesbok). Många
under tillskrevos K., och hon avbildades ofta
med en hind, som hon enl. legenden skyddat
vid en jakt. K. hade icke ss. modern
vägröd-jarens profetiska kraftnatur; att med mera
kvinnlig inåtvändhet bevara och stadfästa
karakteriserar hennes läggning och livsväg.
Legenden ger henne följ, eftermäle: ”Ty liksom
hon var fagrast och smärtast i anseende till
kroppslig vänhet, så var hon ock till själen
skönare och vänare än andra”. K:s ”Vita”
skrevs av en Vadstenamunk Ulpho (d. 1443),
tryckt 1487; faksimileuppl. av Klemming 1869,
åter utg. i ”Scriptores rerum suecicarum”, 3,
1876 (här ingå också ”Ex miraculis Katerinæ”
och ”Translatio”). Den fornsv. legenden om
K. (i ”Sami. utg. av Sv. fornskrift-sällskapet”,
7:3, 1874) utgör en bearbetning av denna
bio
grafi. — Litt.: C. Silfverstolpe,
”Förhandlingarna rörande K. U:s kanonisation” (i ”Hist.
bibi.”, 2, 1876); T, Höjer, ”Studier i Vadstena
klosters och birgittinordens historia” (1905); E.
Fogelklou, ”Birgitta” (1919); ”Legender från
Sveriges medeltid” (1927). S.N.
Kataro’b. De vattenorganismer, vilkas
produktion icke gynnas av sådana kvävehaltiga
ämnen, som bl.a. genom organisk förorening
tillföras vattnet, sägas vara kataroba.
Studiet av dessa s.k. k a t a r o’b i e r har dock
i praktiken icke spelat samma roll som studiet
avsaprobierna (se d.o.). E.N.
Kata’rr (grek. kata’rrus, eg.: nedflytande),
är en inflammation i slemhinnor, vilken
åtföljes, särsk. vid den akuta formen, av stark
slembildning. Vid kroniska k. kunna såväl
förtjockning som atrofi av slemhinnan även
utan starkare slembildning uppstå. Vanligast
äro k. i luft- och digestionsvägarna, snuva,
hals-k., luftrörs-k., lung-k., mag-k. och tarm-k.
Se F 1 u s s och Inflammation. —
Epidemi s k k., äldre benämning på influensa. T.H-n.
Kata’ster, i utlandet bruklig beteckning för
detaljerade jordeböcker med kartor,
arealuppgifter och ägobeskrivningar över fastigheterna
jämte anteckningar om rättsligen viktiga fakta
ang. dem, ss. ang. ägare, servituts- och
nyttjan-derätter. Det moderna sv. fastighetsregistret (se
d.o.) är en motsvarighet till k. Namnet
stammar från senantiken och betecknade där ett av
offentlig myndighet upplagt register, jordebok,
över alla skattskyldiga jordegendomar,
upptagande innehavarens namn, skattebelopp samt
uppmätning och beskrivning av fastigheten. Ett
ex. av k. förvarades i statsarkivet, ett i
provinshuvudstaden. Liknande k. funnos under
annat namn i Egypten redan före Kr.f. E.K.
Kata’sterkarta kallas karta i stor skala,
vilken bildar underlag för jorddelning och för de
arealberäkningar, som i sin tur reglera
fastighetsskatters fördelning, varför ock sådan
karta skall äga juridiskt vitsord.
Katastermät-ningen sker på grundvalen av en
sammanhängande tät triangulering och utföres ss. numerisk
mätning; för uppmätningen användes teodolit
och mätkedja (måttband) el. optiska
längdmät-ningsinstrument. Själva kartan konstrueras ur
de genom mätningen erhållna siffervärdena
alltefter markens bebyggelsetäthet och värde i
skalorna 1:500—1:5,000, så att
parcellbildningen framträder. På senare tider ha, särsk. i
Schweiz, fotogrammetriska arbetsmetoder
kommit till användning. K. äro dyrbara, och
därför äro sådana kartverk upplagda endast i
Europas tätast befolkade och högst kultiverade
stater. I Sverige fyllas k:s uppgifter delvis av
lantmäterikartorna. K. erbjuda ett förträff-
— 153 —
154 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
