Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katasterkarta - Katastermätning - Katastrof - Katastrofteorien - Katatoni - Katbuske - Katechu, kateku - Kateder - Katedersocialism - Katedral - Katedralglas - Katedralskola - Kategori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATASTERMÄTNING
ligt underlag för vidare topografisk
kartläggning i mindre skalor. E.O.B.
Kata’stermätning, se K a t a s t e r k a r t a.
Katastrof [-å’f] (grek, katastrofe’, till
kata-stre’fein, vända), den avgörande vändpunkten
— upplösningen — i ett drama (se d.o., sp. 728);
(oväntad) olycka, olyckshändelse;
sammanbrott. — Katastrof aT, förintande,
förkrossande.
Katastrofteorien. 1) Geol., se G e o 1 o g i, sp.
156 och 157.
2) Sociol. K. kallas den av K. Marx skapade
teorien om sättet för den privatkapitalistiska
hushållningens utbytande mot en socialistisk.
Enl. k. komma den växande
kapitalanhopningen i ett allt mindre antal privatpersoners
händer jämte den samtidigt pågående utarmningen
av folkflertalet att leda till en katastrof, när
den periodiskt återkommande arbetslösheten
drabbat tillräckligt vida befolkningslager. T.E-r.
Katatoni’, psykiskt sjukdomstillstånd, en
form av schizofren sinnessjukdom.
Sjukdomsbilden vid k. präglas av ett flertal till sin art
täml. skiftande, av viljerubbningar betingade
symtom. De vanligaste äro: stereotypier,
enformigt upprepande av samma rörelser,
samma meningslösa fraser, ständigt intagande av
samma kroppsställning etc.; manerlighet
i uppträdande och talesätt, som kommer den
sjuke all verka förkonstlad och tillgjord; i
m-p u 1 s i v i t e l, som yttrar sig i plötsligt
utförande av oförmodade, ej sällan hänsynslöst
våldsamma handlingar; negativism, varvid den
sjuke behärskas av en benägenhet att motsätta
sig allt, vad man önskar av honom, vilken
benägenhet ibland kan stegras till en sådan grad,
att t.o.m. impulserna att tillfredsställa den egna
kroppens elementäraste behov mötas med
motstånd. Även andra egenartade symtom kunna
förekomma vid k., t.ex. negativismens motsats,
befallningsautomatismen, då den
sjuke mekaniskt följer varje uppmaning från
omgivningen. Nära besläktade härmed äro de
s.k. ekosymtomen (se
Härmnings-drift). Vid katatona stuportillstånd
ligger den sjuke, ibland under åratal, styv och
orörlig som en staty och visar inga som helst
psykiska livsyttringar, trots att han är vaken
och medveten om vad som händer omkr.
honom. Emellanåt förekomma vid
stupor-tillstånden katalepsi (se d.o.). —
Sjukdomsförloppet vid k. är i allm.
kroniskt, och flertalet fall komma småningom in
i ett tillstånd av allmän psykisk avtrubbning
och slöhet. Emellanåt går dock sjukdomen till
hälsa, och särsk. bruka utsikterna vara
gynnsamma i fall med plötsligt och häftigt
insjuknande. — Orsaken till k. antages av många
— 155 —
forskare vara i kroppen bildade gifter, och
denna uppfattning har särsk. på senare tid
vunnit anhängare, sedan man medelst gifter
lyckats hos djur experimentellt framkalla
k.-liknande symtom. Man har även velat söka
sjukdomsorsaken i skador i hjärnans basala
ganglier och härvid som stöd åberopat, att
katatona symtom kunna förekomma vid olika,
av hjärnskador beroende sjukdomar. T.V.Sn.
Katbuske, se C a t h a.
Katechu’, k a t e k u, extrakt som erhålles ur
veden från Aca’cia catechu (se Akasia). K.
är en mörkbrun, spröd massa med bitter smak.
Användes vid färgning och garvning samt har
även medicinsk användning på gr. av sina
adstringerande egenskaper.
Huvudbeståndsdelen utgöres av k a t e k i n, som kan framställas
ur k. genom extraktion med kokande vatten:
vita sidenglänsande kristaller, svårlösliga i kallt,
lättlösliga i varmt vatten, smältpunkt 127°. Lj.
Kate’der (grek. kathe’dra, bl.a.: stol; jfr K
a-t e d r a 1), vanl. upphöjd och av bröstvärn
omgiven plats, varifrån undervisning meddelas el.
föredrag el. tal hållas; lärar- el. talarstol;
lärostol. — Katederblomma, löjligt
yttrande el. ”groda” i en föreläsning o.d. E.H.
Kate’dersociali’sm, en av H. B. Oppenheim
1871 använd benämning på en dåtida riktning
inom den tyska nationalekonomien, som vände
sig mot den klassiska nationalekonomiens
framhävande av den fria konkurrensens
fördelar och statsingripandenas skadlighet.
Gentemot socialisterna hävdade k., att genom en
klok socialpolitik kunde det
privatkapitalistiska samhällets olägenheter upphävas. K:s
största namn äro G. v. Schmoller och A.
Wag-ner, men även den mera liberalt orienterade
L. Brentano räknas hit. Den 1872 stiftade
Verein für Sozialpolitik behärskades helt av k.
Någon mera enhetlig åskådning präglade icke
katedersocialisterna, men deras betydelse för
den tyska sociallagstiftningen kan icke
överskattas. T.E-r.
Katedra’1 (till lat. eccle’sia cathedra’lis, till
grek. kathe’dra, bl.a.: biskopsstol) betecknar eg.
biskopskyrka el. detsamma som domkyrka (se
Dom). I de romanska länderna samt
England användes ordet k., i Tyskland och
Skandinavien vanl. domkyrka. Med k. betecknas
stundom andra huvudkyrkor el. större kyrkor
i allm. E.W.
Katedralglas, ett färgat glas med skrovlig
yta, som uppvisar mångskiftande
ljusbrytningseffekter. I-S.
Katedralskola, förr benämning på
lärdoms-skola i stiftsstad. Se Domskolor och
Lärdomsskolor.
Kategori’ (grek. kategorVa, egenskap,
predi-— 156 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
