Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kavalleri - Kavallerifördelning - Kavalleriinspektör - Kavalleriskola - Kavarot - Kavass - Kavel - Kavelbro - Kaveldunsläktet - Kavelhirs - Kavelsläktet, kavle- el. kavlegrässläktet - Kaveltorp - Kavera - Kavern - Kavi - Kaviar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAVIAR
4 reg. (se Arméns regementen och
kårer). — Litt.: v. Poseck, ”Die deutsche
Kavallerie in Belgien und Frankreich” (1914);
K. H. Palmstierna, ”Kavalleristiska
erfarenheter från världskriget” (1921); E. Linder, ”Om
k.” (1930); G. Brandt, ”Möderne Kavallerie”
(1931). SC-r.
Kavallerifördelning, sv. namn för
kav.-divi-sion (se Kavalleri). Sedan 1925 finnes
icke något sådant förband i Sverige.
Kavalleriinspektör, kav:s främste målsman,
ansvarig för kav:s tidsenliga organisation och
utbildning.
Kavalleriskola, central utbildningsanst. för
kav., dit i stormakternas arméer huvuddelen
av kav:s specialutbildning ofta är förlagd. Den
mest kända är Saumur i Frankrike. — I
Sverige äger endast l:a årets utbildning av
offi-cersaspiranter och värnpliktiga studenter vid
kav. rum vid k. S.C-r.
Kavarot, se K a v a-K a v a.
Kava’ss (av arab, kaivwäs, bågskytt,
musketör), i Levanten beteckning för polissoldater,
framförallt de, som hade till uppgift att
bevaka konsulat och beskickningsbyggnader samt
att utgöra hedersvakt för diplomater. I
Turkiet uttogos k. i allm. ur janitscharkåren och
kallades vanl. för jasaktji. G.Jg.
Kavel. 1) Den del av ett svärdfäste, som man
griper om med handen. K. är ofta av trä och
överspunnen med metalltråd el. också helt av
metall. — 2) Herald., en smal balk el. ginbalk.
G.W.F.
Kavelbro, underbyggnad för väg över mycket
sank mark, bestående av i vägens ländriktning
utlagda långtimmer, ofta på ett isoleringslager
av ris, samt vinkelrätt mot långtimret
tvärtimmer (kavlar) om 12—20 cm. rundvirke.
Ovanpå kavlarna lägges jordfyllning och grus. A. W.G.
Kaveldunsläktet, Typha, enda släktet av fam.
kaveldunväxter (Typha’ceæ}. omfattar o. 12
Typha latifolia. Efter Silva.
arter, huvudsaki. i n. tempererade området. De
äro fleråriga sump- el. strandväxter med
krypande rotstock, 2-sidigt ordnade,
slidomfattan-de, gräsliknande blad och i kolvlika,
cylindriska ax samlade 1-könade blommor, ordnade
med de ljusare, något glesare hanaxen
ovanför de bruna, täta honaxen. I större delen
av Sverige förekomma täml. allmänt de båda
1—2,5 m. höga arterna T. latifolia,
kavel-dun, b r e d-k., bredkabb, med 2—3 cm.
bred honkolv, och T. angustifolia, s m a 1-k.,
s m a 1 k a b b, med intill 1 cm. bred
honkolv. A.V-e.
Kavelbirs, kulturväxt, se H i r s.
Kavelsläktet, kavl e-el.
kavlegräs-släktet, Alopecu’rus, innefattar ett 20-tal
arter med utbredning huvudsaki. i
tempererade Europa och Asien och utgörande mer el.
mindre högväxta gräs med breda, platta blad
och mjuk, cylindrisk axlik vippa, vars
skärmfjäll äro vitludna längs ryggsidans mitt. A.
prate’nsis, ä n g s k a v 1 e, är ett förträffligt,
företrädesvis på fuktiga ängar växande, tidigt
blommande fodergräs. A. geniculalus, k ä r
r-k a v 1 e, förekommer i och vid vatten, har
mera blågrå färg och nedliggande, krypande
växtsätt samt knäböjt strå. O.Gz.
Kaveltorp, bergverk med koppar-, bly- och
zinkgruvor inom Kopparbergs köpings område.
K. äges av A.-b. Sv. metallverken. T.E-r.
Kave’ra (lat. cave’re), gå i borgen. Jfr
Kau-t i o n.
Kave’rn, en genom vävnadssönderfall
uppkommen hålighet i ett organ, t.ex. i lungan på
gr. av tuberkulos.
Kavi (sanskr., diktare), benämning på det
fornjavanska litteraturspråket, som
uppkommit genom en konstlad sammansmältning
av det fornjavanska språket och sanskrit, i det
att det förras lagar tillämpades på det senares
ordelement. K. är numera utdött på Java men
fortlever ännu på Bali. På k. föreligger en
betydande litteratur av i sin helhet indisk
karaktär, utgörande dels k.-parafraser till
sanskritverk, dels övers, av dylika (t.ex. de stora episka
verken ”Ramayana” och delvis ”Mahabharata”),
dels självständiga efterbildningar. Om
k.-språ-ket handlar ett av språkforskningens
berömdaste verk, W. v. Humboldts ”Über die
Kawi-sprache” (3 bd, 1836—40). C.F.
Kavia’r [el. ka’-] (fra. caviar, enl. somliga
urspr. turkiskt). Äkta k. är rommen (se
F i s k r o m) av störarter från Rysslands
floder och Kaspiska havet. Den finaste k. är
osaltad och kan endast bevaras och sändas kyld
med is. Den är ljus till färgen. Nedsaltad k.
antager mörk färg och kan konserveras för
längre förvaring. Man skiljer mellan två slag
— 197 —
— 198 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K,torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
