Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keller, Helen - Kellermann, 1. François Christophe, de Valmy - Kellermann, 2. François Étienne - Kellermann, Bernhard - Kellgren, 1. Johan Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KELLERMANN
både syn och hörsel men fick vid 7 års ålder i
Anne M. Sullivan en lärarinna, som lyckades
lära henne läsa och skriva och småningom även
i någon mån tala. K. visade, sedan hon
övervunnit de första svårigheterna, en utpräglad
håg för studier och har vid Harvard-univ.
avlagt flera examina. Språkbegåvad och
intresserad av allmänna och politiska frågor, har hon
förf, böcker, som spritts över hela världen, ss.
”The story of my life” (1903; sv. övers. 1904)
och ”The world I live in” (1908; sv. övers.
1909). E.Gp.
Kellermann [kälärma’n]. 1) Fran^ois
Christophe K., från 1808 hertig de V a
1-m y, fransk militär (1735—1820), var av tysk
börd men inträdde tidigt i franska armén och
var vid revolutionens utbrott generalmajor.
1792 generallöjtnant, bidrog K. väsentligt till
den genom sina följder så betydelsefulla
framgången vid Valmy s.å. och blev därigenom med
ens berömd. Efter 1797 användes han blott vid
reservformationer och i militärförvaltningen
men utnämndes av Napoleon till senator,
marskalk och hertig. 1814 slöt sig K. till
bourbonerna och blev pär av Frankrike. P.S.
2) Fr an?ois Étienne K., den
föregåendes son, militär (1770—1835), kom i
krigstjänst redan före revolutionen, utmärkte sig
under Bonapartes första italienska fälttåg och
blev 1796 generalmajor. Vid Marengo bidrog
K:s glänsande kav.-anfall väsentligen till
segern, och han utnämndes på slagfältet till
generallöjtnant. Även i de följ, fälttågen visade
sig K. som en av de allra dugligaste franska
kav.-generalerna och utmärkte sig bl.a. vid
Austerlitz, i Portugal och Spanien och i
fälttågen 1813—15 samt blev svårt sårad vid
Water-loo. P.S.
Kellermann [käTar-], Bernhard, tysk
förf. (f. 1879), debuterade 1904 och var ett
10-tal år framåt en
typisk representant för
den då gängse
impressionistiska romankonsten, där
in-dividualanalys och
landskapsskildring
upplöstes i ett
ömtåligt stämningsspel.
Med romanen ”Der
Tunnel” (1913; sv.
övers. 1914), som blev
en världssuccé,
gjorde K. ett tvärt
om
slag i ämnesval och stil och satte
teknisk-sociala- problem till drivkraft för handlingen,
med uppbjudande av alla resurser i fråga om
elementarisk massverkan, ej utan ett visst
skat
tande åt det sensationella. Denna nya
inriktning har K. fullföljt bl.a. i revolutionsromanen
”Der 9. November” (1920) men på senare år
väsentligen ägnat sig åt reseskildringar från
främre Orienten. Lff.
Kellgren. 1) Johan Henrik K., skald
och publicist (V2 1751—2% 95). K. föddes i
Floby i Västergötland, där hans fader, av
bondesläkt, var prost. Efter studier hemma kom
J. H. Kellgren. Medaljong av J. T. Sergel.
K. 1762 till Skara gymnasium och blev 1768
student i Äbo, där fadern studerat. Informator
1770—71, blev K. i juli 1772 mag., varefter han
åter var huslärare i skilda adelsfamiljer i s.ö.
Finland 1772—76. 1774 blev han docent i
latinsk vitterhet på en avh., förf, på uppslag av
Porthan (se denne), som gjort K. bekant med
de nya strömningarna i den samtida utländska
litteraturen, särsk. intresset för bibelns poesi
och Ossians sånger. Invald 1773 i sällskapet
Aurora (se d.o.), tryckte K. en rad poem i dess
organ ”Äbo tidningar”. Vid sidan av intryck
från förromantiken, Ossian, Young, Gessner,
märkes en växande påverkan från fransk och
engelsk upplysning. K:s diktning denna tid, till
stor del övers, och efterbildningar, var satirisk
och erotisk i fransk anda. Hans
världsåskådning är utbildad: han har upptagit
upplysningens pessimism, religiösa skepsis och
liberti-nism. K:s traktan stod till Stockholm, det
litterära livets centrum, dit hans nära vän A. N.
Clewberg (se E d e 1 c r a n t z) rest 1775. På
nyåret 1777 följde K. efter till huvudstaden
och blev mot slutet av året informator hos
general Meijerfelt, där han stannade till 1780,
varefter han levde som fri litteratör. K. kom
hastigt med i skilda kretsar i huvudstaden,
1777 blev han medl. av Utile Dulci (se do.).
— 223 —
— 224 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
