Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Key, 5. Einar - Key, Lieven de - Key, Francis - Keyland, Nils - Keynes, John Maynard - Keyser, familj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEY
har i utomordentlig grad bidragit till
främjande av sv. kirurgi och intar som huvudred, för
”Acta chirurgica
scandinavica” (sedan
tidskr:s grundande
1919) en ledande
plats inom nordisk
kirurgisk vetenskap.
Av hans egna
arbeten märkas
framförallt hans
banbrytande insatser i fråga
om embolektomien,
avlägsnandet av
blodproppar ur
ex-tremitetspulsådrorna,
samt vidare arbeten inom urinvägarnas och
lungornas kirurgi. Jämte G. Forssell
tillkommer framförallt K. förtjänsten av att ha
lyckats lösa Karolinska inst:s mångåriga
nybygg-nadsfråga. Som operatör suveränt
behärskande de operationstekniska svårigheterna,
åtnjuter han anseende som en av Sveriges främsta.
C.
Key [kai], Lieven de, holländsk arkitekt
(1560—1627), var från 1593 stadsbyggmästare
i Haarlem, där han gjorde ritning bl.a. till
stadens berömda slakthus. Bland K:s arbeten
nämnes också det ståtliga rådhuset i Leiden.
K. representerar i Holland den utbildade
renässansen (se H o 11 ä n d s k k o n s t, sp. 210).
E.W.
Key [ki], Francis Scott, nordamerikansk
jurist och förf. (1779—1843). Under U.S.A:s
krig med England bevittnade K. 1814
bombardemanget av Baltimore och diktade då ”The
star-spangled banner”, en hymn till U.S.A:s
flagga, vilken dikt snabbt blev oerhört populär
som nationalsång. En saml. av K:s dikter
utgavs 1857. Th.P.
Keyland [kä’j-], Nils, allmogeforskare (1867
—1924). Efter fil. kand.-examen i Uppsala
1890, ägnade sig K. åt
undervisning, studier
och kroppsarbete i
Nordamerika och
hemlandet, tills han
1898 åtog sig att för
Nordiska museet
samla etnografika i
sin hembygd,
Värmlands finnbygd. Han
kom därmed in på
etnologiska studier,
blev 1906 amanuens
och 1912 intendent
för kulturhist. avd. på Skansen. Sina
samlings-resor fortsatte K. framförallt i finnbygderna.
Bland hans talrika tidskr.-uppsatser förtjänar
särsk. nämnas ”Primitiva eldgöringsmetoder”
(”Fataburen”, 1912, 1913, 1916, 1918) och
bland böckerna ”Värmländska låtar” (1901),
”Sv. allmogekost” (2 bd, 1919) och ”Julbröd,
julbockar och Staffanssångare” (s.å.).
Biografier (1924—25) och utförlig bibliografi
(1925) i ”Fataburen”. v.S-iv.
Keynes [kelnz], John Maynard, engelsk
nationalekonom (f. 1883), anställd vid India
office 1906—08, i finansdep. 1915—19, prof, i
Cambridge sedan 1920. K. intog en
framskjuten ställning som ekonomisk expert vid
freds-konferensen 1919, men då han icke lyckades
förhindra ententemakterna att gentemot
Tyskland föra en skadeståndspolitik, som enl. K.
innebar allvarliga faror mot det ekonomiska
livet i alla länder, drog han sig tillbaka juni
1919. Sin uppfattning om
skadeståndspoliti-ken framlade K. i ”The economic consequences
of the peace” (1919; sv. övers 1920) och ”A
revision of the treaty” (19-22; sv. övers s.å.).
Böckerna väckte ett oerhört uppseende, och då
den följ, utvecklingen i stort följt de banor, K.
skisserat, har K. genom dem vunnit
internationellt erkännande som skarpsinnig ekonomisk
expert. K., som är liberal, har i ett mindre
arbete ”The end of Laissez-faire” (1926; sv.
övers. 1927) framlagt ett program för en starkt
modifierad liberalism, som erkänner
nödvändigheten av långt gående statsingripanden.
Han tillhörde redaktionskommittén för det
liberala partiets program för upphjälpande av
den brittiska industrien, ”Britain industrial
future” (1928), och under krisen efter 1930
har K. energiskt hävdat nödvändigheten av
ökad statlig företagsamhet under
depressionstider. Som teoretiker har K. framförallt
sysslat med penningproblem. Han har därvid
eftersträvat att finna en stabilare grundval för
penningväsendet, än guldet visat sig vara. Hans
främsta penningteoretiska arbete är ”A treatise
on money” (1930). K. tillhör sedan 1912 red.
för ”The economic journal”. T.E-r.
Keyser [kä’j-], boktryckarfamilj. Henrik
K. (d. 1663) skall av Gustav II Adolf ha
erhållit ett i Livland el. Kurland erövrat tryckeri,
som uppsattes i Stockholm, kallade sig kungl
boktryckare 1635 och tryckte k.f., lagverk och
biblar. Tryckeriet övertogs 1670 av sonen
H e n r i k K. (d. 1699) (ang. dennes och
faderns verksamhet se även
Boktryckarkonst, sp. 444), som ytterligare utvidgade
tryckeriet (även förläggare) och 1685 blev
Uppsalaakadrs boktryckare, vilken syssla 1695
—1701 innehades av sonen Henrik K. (d.
1707). Firman ägde bestånd till 1716, då
rö
— 303 —
— 304 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
