Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keyser, familj - Keyser, Elisabeth - Keyser, Hendrik - Keyser, Jacob Rudolph - Keyser, Nicaise de - Keyserling, 1. Eduard von - Keyserling, 2. Hermann von - Key west
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEY WEST
relsen fortsattes av K. II:s systerson, auditören
Aron Holm. W.N.
Keyser [kä’j-], Hilda Elisabeth,
målarinna (1851—98), utbildades i Stockholm och
Paris samt blev en duktig figurmålarinna:
porträtt av författarinnan Hilda Fr. Keyser
(Göteborg), prof. Victor Odenius (Lund),
självporträtt (Nationalmuseum, Stockholm). E.W.
Keyser [käi’sar], H e n d r i k, holländsk
konstnär (1565—1621), var en av renässansens
mest framträdande representanter på både
byggnadskonstens och bildhuggeriets områden;
som arkitekt framträdde han i klassicistisk
anda och byggde Zuiderkerk, Westerkerk och
Norderkerk i Amsterdam samt fasaden till
rådhuset i Delft, där han också utförde det stora
monumentet över Vilhelm I i Nieuwe kerk I
Rotterdam uppsattes hans bronsstaty av
Erasmus Roterodamus. — Bland hans söner blev
Thomas de K. (o. 1596—1667) den mest
bekante; han var en utmärkt porträttmålare,
verksam i Amsterdam före och bredvid
Rem-brandt. Bland hans gruppbilder märkas
”Amsterdams fyra borgmästare inväntande Maria
av Medicis ankomst” (Haag) samt ”Doktor
Egbertsz’ anatomi” (Amsterdam). I
Nationalmuseum, Stockholm, finnes ett mansporträtt.
som numera tillskrives T. de K., i Stockholms
högsk:s samling herr- och damporträtt. — H.
de K:s äldre son Pieter de K. (1595—
1676) var verksam som bildhuggare och har
bl.a. utfört Erik Soops monument i Skara
domkyrka. E. W.
Keyser [kal’-], Jacob Rudolph, norsk
historiker (1803—64), 1828 docent, 1829 lektor
i historia och
statistik, 1837—62 prof, i
historia, allt vid
Kristiania univ. K.
ägnade Norges
forn-och medeltid sitt
intresse och var
mångsidigt utbildad även
ss. filolog och
arkeolog. Betecknade K.
i jämförelse med den
äldre norska
historieforskningen ett
avsevärt framsteg genom
sin mera vetenskapliga utrustning och metod,
färgades hans forskning dock av starka
subjektiva inslag, främst en norsk nationalism,
som kom honom att överdriva den norska
insatsen i fornnordisk kultur. Bland hans
arbeten märkas hans historiska huvudverk, nu
föråldrat: ”Den norske kirkes historie under
katholicismen” (2 bd, 1856—58); vidare ”Om
nordmændenes herkomst og folke-slægtskab”
(1839) samt en ofullbordad, postumt utg.
”Norges historie” (1865- 70). H.Bg.
Keyser [kaVsar], Nicaise de, belgisk
målare (1813—87), blev en representant för den
romantiska historiemålningen och utförde
stora, väl avvägda kompositioner i kraftig kolorit,
t.ex. ”Karl befriar de kristna slavarna i Tunis”
(Antwerpen) och ”S:ta Elisabet utdelar
allmosor” (Berlin). Som direktör för konstakad. i
Antwerpen utövade K. ett betydande
inflytande. E.W.
Keyserling [käl’zarlip]. 1) Eduard von
K., greve, tysk-baltisk förf. (1855—1918), utgav
på 1880—90-talen ett par bidrag till tidens
sociala novellistik men fick med 1900-talets ingång
sin främsta betydelse ss. stilkonstnär och ss.
tecknare av subtila själs- och
landskapsstäm-ningar i ett 10-tal novellsaml. och romaner ur
livet i de kurländska lantadelskretsarna, som
han själv tillhörde. K. har även, ej utan
framgång, försökt sig som dramatiker.
Åtskilliga av hans arbeten äro övers, till sv. —
Litt.: K. Knoop, ”Die Erzählungen E. v. K:s”
(1929). Lff.
2) Hermann Alexander von K., den
föregåendes kusins son, greve, tysk-baltisk
filosof (f. 1880), f. i
Livland, nu bosatt i
Darmstadt, där han
leder den av honom
grundade ”Schule der
Weisheit”, vars
huvudsyfte är att
förena västerländsk och
österländsk (indisk,
kinesisk) anda. K:s
filosofi är en
irratio-nalism med mystiskt
inslag men samtidigt
även en handlingens
och den skapande frihetens filosofi; tron på
det irrationella som sista verklighetsgrund är
det österländskt-religiösa, betonandet av
handlingen det västerländskt-pragmatiska
elementet i hans tänkande (”Schöpferische
Erkennt-nis”, 1922). Mest bekanta och även mest
betydande (trots ett något journalistiskt inslag)
äro K:s analyser av de nuv. europeiska och
utomeuropeiska folkens psykologi: ”Das
Reise-tagebuch eines Philosophen” (2 bd, 1919; sv.
övers, ”österland och Västerland”, 1922),
”Das Spektrum Europas” (1929). E.v.A.
Key west [ki Qä’st], stad och badort på den
västligaste av Florida keys, Florida, U.S.A.;
12,831 inv. (1930; 18,749 1920).
Ängfärjeför-bindelse med Habana (170 km.).
Tobaksfabri-ker. Jfr Florida. Bild se sp. 307. J.C.
— 305 —
— 306 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
