Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina (Mittens rike) - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA
Kinas befolkning. Varje prick betyder 100,000 människor. Efter
L. Dudley Stamp, ”Asia”.
de talrika äldre folkslagen i s. K. och de
klimatiska olikheterna mellan landets n. och s.
delar ha förorsakat, att kineserna i n. och s.
starkt skilja sig från varandra i psykiskt och
fysiskt avseende. De förra äro längre och
starkare byggda med ljusare hudfärg. De äro
också nyktra förståndsmänniskor, medan s.
kinesen är livligare och mera konstnärligt begåvad.
Kineserna äro flitiga, ihärdiga, måttliga och
förnöjsamma. De äro sparsamma och utmärka
sig för en sällsynt affärsbegåvning. Dessutom
äro de ovanligt hederliga och pålitliga. — K.
har en folktäthet av c:a 110 pr kvkm. De
lokala avvikelserna från detta medelvärde äro
dock stora. Glesast bebodda äro prov. Kansu
i n.v. med 14 och Yünnan i s.v. med 30 inv.
pr kvkm. Däremot har Sichuan 130 kvkm. och
”röda bäckenet” inom denna prov, t.o.m. 200,
ja, den fruktbara konstbevattnade
Cheng-tu-slätten i dess v. del har 600 inv. pr kvkm. Den
n. kinesiska slätten har i sin helhet en
folktäthet av c:a 240 med ända till 340 pr kvkm.
i den s.ö. kustprov. Kiangsu. Till
densam
ma hör näml, även
Yang-tsi-kiangs delta
med dess stora
handels- och
industricentra. Däremot är s.ö.
K. relativt glest bebott.
Folktätheten växlar
där mellan 115 i
Fu-kien och 160 i
Kuang-tung. Dock finnas här
talrika distrikt med
flera gånger större
folktäthet, över huvud
är K. och särsk. s. K.
mycket ojämnt
befolkat. Vissa områden på
den n. kinesiska slätten,
särsk. i v. Shangtung,
s. Chili och ö. Honan,
ha mera än 800 inv. pr
kvkm. De äro alltså
icke blott jordens
tätast befolkade
jordbruksbygder utan även
tätare bebodda än
många av
Västerlandets industribygder
utanför städerna.
Liknande agrariska
tätbygder finnas i
mellersta K:s
bäckenlandskap med deras
bördiga alluvialslälter. Även
i s. K. är befolkningen
koncentrerad till
dy
lika, medan andra ant. ännu icke hunnit
att tagas i besittning av de i s.
jämförelsevis sent invandrade kineserna el. avfolkats
genom inbördeskrigen. Men framförallt äro bergen
ant. alldeles icke el. blott helt svagt befolkade.
I sydöstligaste K. med dess c:a 500,000 kvkm.
och 37 mill. inv. (Frankrikes folktäthet) leva
blott 800,000 i det eg. berglandet, som utgör
60 °/o av området, 200,000 äro fiskare, och
resten lever i Kantondeltat och på flodslätterna.
Tätbygderna, utgörande knappt 40 °/o av
området, ha alltså 180 inv. pr kvkm. Stora delar
av K. äro sålunda överbefolkade, medan andra
äro för svagt befolkade. För de förra blir
därför emigration oundviklig. Sedan länge går
också en oavbruten ström av utvandrare från
n. K:s tätbygder mot n. och n.v., från s. K:s
tropiska delar till Bortre Indien och till Stilla
havets öar och kuster, och mångenstädes äro
kineserna där redan dominerande till antal och
ekonomisk betydelse. En stor del av denna
utvandring från K. skulle dock kunna ledas till
landets obygder, om blott kineserna omlade
— 363 —
— 364 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
