Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina (Mittens rike) - Befolkning - Språk - Fornminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA
sin lantbruksteknik, så att den även blev
användbar i bergområden. Större delen av K:s
befolkning bor på landsbygden. 88% leva näml,
i agglomerationer med mindre än 10,000 inv.,
och den allra största delen av dessa i mycket
små, blott på några min:s avstånd från
varandra belägna byar. Det torde finnas mera än 1
mill. dylika med mindre än 250 inv. i varje.
I några trakter, ss. i Sichuan, finnas bygder
av enstaka gårdar. I förhållande till landets
höga folksiffra är antalet storstäder i
västerländsk mening ringa. Blott 6% av K:s inv.
leva i städer med flera inv. än 50,000. Endast
3 äro millionstäder, näml. Shanghai med 2,7,
Wu-han med 1,6 och Tientsin med 1,4 mill. inv.
Av de övriga städerna ha Peking, Kanton och
Cheng-tu o. 800,000 inv. var. De gamla stora
provinshuvudstäderna ha vardera 200,000—
500,000 inv. J.F.
Språk, se Kinesiska språket.
Fornminnen. De kinesiska fornminnena ha
länge varit helt obeaktade av
vetenskapsmännen, och om man undantager några smärre
notiser i den äldre kinesiska litteraturen, var
det först 1871, som ett antal stenverktyg från
K. beskrevos. De följ, åren gåvo endast få
tillskott till kännedomen om K:s fornminnen,
och ännu så sent som 1912 kunde en av de
främsta kännarna av kinesiska antikviteter, B.
Laufer, hävda, att det icke vore möjligt att tala
om en stenålder i K. och ännu mindre om en
stenålder hos kineserna. Helt förändrad tedde
sig emellertid situationen endast några år
senare genom den sv. geologen J. G.
Anderssons forskningar i K. 1918 påbörjade han i
en grotta s.v. om
Peking (Chou-kou-tien)en
undersökning, som
ännu 1933 pågår genom
andra forskares
försorg. Grottan har
under mycket långa
tidrymder bebotts av en
hominid,
Sina’nthro-pus Pekine’nsis, som
lämnat efter sig
kulturlager och enkla
stenverktyg. Detta fynd
är f.n. det äldsta säkra
fornfyndet icke blott i
K. utan på hela jorden.
Det därnäst äldsta
fyndet i K. är i tid trol.
att jämställa med
någon av de mellersta
pa-leolitiska perioderna i
Västeuropa; det
utgö-res av stora mäng-
der enkla stenredskap och undersöktes 1923
och senare av Licent och Teilhard i s. delen
av Ordosöknen. — Någon direkt anknytning
mellan de paleolitiska fynden och K:s övriga
förhistoriska fynd finnes icke. Tack vare
Anderssons forskningar känner man näml, nu ett
50-tal förhistoriska boplatser,
varav dock de äldsta redan synas vara
påverkade av metallkulturer, ehuru
metallföremål där ännu ej anträffats. I betraktande av
att Andersson haft tillfälle bedriva
arkeologiskt fältarbete i K. endast under c:a 12 mån.,
fördelade på 3 år, finnas naturligtvis stora
möjligheter, att nya fynd skola sammanknyta
de paleolitiska fynden med de nämnda
eneo-litiska boplatserna. — De upptäckta
boplatserna, som ofta ha en väldig utbredning, upp
till % kvkm., fördela sig på 6 el. mölj. 7 olika
kulturer, uppkallade efter säisk. rika och
typiska fyndplatser. Deras absoluta datering
och inbördes ställning är ännu icke slutgiltigt
fastställd, men de äldsta fynden torde vara
drygt 4,000 år gamla. Samtliga dessa kulturer
utmärka sig genom en mycket växlande, vanl.
rikt målad keramik, men en ganska stor
torftighet i fråga om verktygsförråd. Den av de
iakttagna kulturerna, som f.n. ter sig
intressantast, har blivit kallad Y a n g-s h a o-k u
1-t u r efter en boplats i prov. Honan.
Boplatser med samma karakteristiska keramik ha av
Andersson hittats ända bort emot K:s
väst-gräns, och denna kultur synes kunna knytas
samman med eneolitiska fyndplatser i
Östeuropa och främre Orienten. En särsk.
anmärkningsvärd sak i Yang-Shao-kulturen är, att de
0 1 2 K rr
Karta över en liten del av det tätbefolkade Yang-tsi-kiang-deltat, v. om
Shanghai. Svarta figurer byar, heldragna linjer kanaler (den grova
Su-chou-kanalen), streckade vägar, gångstigar. Efter L. D. Stamp, ”Asia”.
— 365 —
- 366 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
