Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina (Mittens rike) - Rättskipning - Förvaltning - Administrativ indelning - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA
lagarna äro under omarbetning.
Domstolsorga-nisationen består (1931) av 276 lägre
domstolar, 44 överdomstolar samt en högsta domstol,
den senare i Peking. Utlänningar med
undantag av tyskar, ryssar m.fl. åtnjuta
exterritoria-litet och ha egen konsularjurisdiktion.
Storbritannien äger egen fast domstol i Shanghai
sedan 1865, U.S.A. sådan sedan 1906. Ett
önskemål för den nationella regeringen i Nanking
är omorganisation av domstolsväsendet. E.K.
Förvaltning. Antalet ministerier är enl.
senaste uppgifter 10. I spetsen för varje står
en minister med 2 statssekreterare (”vice
ministrar”) som närmaste män. Samtliga
ministerier sortera under exekutivrådet, vars
president är att betrakta som republikens
statsminister. — Det eg. K. är sedan gammalt
indelat i 18 provinser. Under rådande regim
söker riksregeringen starkt kontrollera deras
förvaltning, men i författningen förutsättes,
att ökad självständighet längre fram skall
tillkomma såväl prov, som deras underavd.,
distrikten, i den mån de befinnas mogna härför.
Ät stadskommunernas, särsk. storstädernas,
organisation har under de sista åren ägnats
stor uppmärksamhet. Vissa städers
förvaltning kontrolleras noga av rikets exekutivråd.
Även den lokala förvaltningen står i starkt
beroende av landets dominerande politiska
parti, kuo-min tang (se ovan Historia). J.E.N.
Administrativ indelning.
Areal
kvkm.
Egentl. Kina
(de 18 prov.):
Anhuei (Ngan-huei) .............. 148,660 20,198,840
Chili1) ......................... 331,807 34,463,447
Chö-kiang......................... 94,459 24,139,766
Fukien .......................... 120,466 14,329,594
Honan ........................... 165,347 35,289,752
Hunan ........................... 217,347 40,529,988
Hupei ........................... 184,489 28,616,576
Kansu ........................... 414,212 5,815,680
Kiangsi ......................... 174,300 27,563,410
Kiangsu ......................... 101,265 34,624,433
Kuangsi ......................... 209,709 12,258,335
Kuangtung ....................... 233,730 36,773,502
Kueichou ........................ 186,623 11,291,261
Shansi .......................... 171,619 12,005,735
Shantung ........................ 149,828 34,375,849
Shensi .......................... 197,821 17,222,371
Sichuan.......................... 405,772 52,063,606
Yünnan .......................... 382,913 11,020,591
Summa 3,880,367 452,583,736
Inre Mongoliet
Chahar .......................... 262,812 2,166,196
Ningsia ......................... 292,220 812,066
Sui-yüan ........................ 294,621 2,423,344
Summa 848,653 ’ 5,401,406
J) Det utanför Kinesiska muren belägna Jehol
(186,472 kvkm., 4,517,661 inv.) inberäknat.
Försvarsväsen. Härväsendet har länge
kännetecknats av samma oreda, enl.
väster
ländska begrepp, som K:s övriga inre
förhållanden. Efter en 1929 företagen reorganisation
av armén är krigstjänsten grundad på frivilligt
åtagande, ehuru en slags
utskrivningsskyldig-het påvilar vissa provinser; rekryterna
anställas i åldern 20—25 år. Tjänstetiden vid l;a
linjen är 3 år, varefter de hemförlovade i 3
år tillhöra l:a linjens reserv med 1 mån:s
re-petitionsövning om året. I 2:a linjens reserv
förekommer 1 mån:s repetitionsövning
vartannat år. Efter genomförd reorganisation
avses armén nedbringad från förutvarande 114
inf.-fördelningar till 65 inf.-fördelningar, 8
kav.-brigader, 16 art.-reg. och 8 ingenjörreg. med
en sammanlagd personalstyrka av 800,000 man.
Det spända läget (1933) kan dock tänkas leda
utvecklingen till andra mål. Flygvapnet
avses att räkna 23 flygeskadrar, 4
luftskepps-och 11 luftvärnseskadrar. — De reguljära
truppernas lydnadsställning synes oklar; i
många fall torde de lyda under
provinsguvernörerna. Utom de reguljära trupperna uppstå
i samband med de ständiga oroligheterna i
olika landsdelar irreguljära trupper, vilka
stundom icke äro annat än rövarband.
Fast försvar. Att K. fordom nedlagt
mycken omsorg om sitt fasta försvar, därom
bära kinesiska muren samt murarna kring de
äldre städerna vittnesbörd. Muren omkring
Peking är sålunda 13 m. hög och 11 m. bred.
Före världskriget anlades en del moderna
befästningar, vilkas underhåll under de sista
årtiondenas inre oroligheter dock mer el. mindre
försummats. Befästningarna äro därför av
växlande värde och utgöras av en del
passbefästningar i n. och v., av befästningarna utefter
Yang-tsi-kiang samt till skydd för en del
viktigare hamnstäder. De till manchuriska
järnvägens skydd längs kusten vid Shan-hai-kuan
anlagda befästningarna torde vara av föga
värde. Yang-tsi-kiangs befästningar, av vilka
de till Shanghais skydd vid mynningen
liggande Wusungforten äro kända från striderna
1931, skydda denna för K. så viktiga
kommunikationsled ända in i prov. Hupei. De
starkaste torde vara Kuangkiuforten, 186 km.
uppför floden, Silver-island-positionen och
befästningarna till Nankings och Ankings skydd.
Av kustbefästningarna torde Kimpaiforten samt
befästningarna till skydd för Mingan och
Kanton vara de modernaste. Den inom K. liggande
brittiska besittningen Hongkong är starkt
befäst och kan anses vara ett österns
Gibraltar.
Flottan består av 6 lätta kryssare, varav
4 byggda före sekelskiftet och 2 1911; 5 jagare,
samtliga äldre än 20 år, och 8 torpedbåtar,
äldre än 26 år. Härtill komma ett 40-tal kanon
— 387 — _ 388 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
Folkmängd
1926 enl.
kinesiska post-depart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
