Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjellin, Helge - Kjellman, 1. Frans - Kjellman, 2. Hilding - Kjellmark, Knut - Kjellström, Adolf Vilhelm - Kjellström, Otto - Kjellström, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KJELLMAN
deltidens konsthistoria, särsk. från Värmland
(”Grums härad” i ”Sveriges kyrkor”, 1—2,
1924) samt från Balticum (”Die Kirche zu
Karris auf Oesel und ihre Beziehungen zu
Gotland”, 1928, ”Die Hallenkirchen Estlands und
Gotlands”, s.å.), ”Medeltida gravvårdsformer i
Norden” (1918), ”Stilriktningar och skolor
inom det ryska ikonmåleriet” (1928) samt
monografier över Uno Troili (1917) och Gustaf
Rydberg (1925, med beskrivande förteckning
1926). E.W.
Kjellman. 1) Frans Reinhold K.,
botanist (1846—1907), fil. d:r och docent i
botanik 1872, e.o. prof.
1883, borgströmiansk
prof, i botanik och
praktisk ekonomi vid
Uppsala univ. 1899.
Redan tidigt leddes
K:s forskarbana in på
algologien, och K.
framstår där som en
av klassikerna i
Sverige vid sidan av C.
A. och J. G. Agardh
och J. E. Areschoug.
Algfloran vid
Sveri
ges kuster och särsk. de arktiska havens
alger blevo hans spec. studieområde,
vilket han grundligt kunde genomforska som
deltagare i ett flertal exp. till polartrakterna, bl.a.
Vegaexp. 1878—80. Jämte dessa arbeten, vilka
behandla algernas systematik,
utvecklingshistoria, biologi och formationslära, har K. utg.
värdefulla undersökningar över den högnordiska
fanerogamflorans fysiologi och ekologi,
ävensom ett antal arbeten över de högre växternas
organografi. Hans mest bekanta arbete är den
klassiska monografien ”N. Ishafvets algflora”
(1883). O.Gz.
2) Gustaf Hilding K., den föregåendes son,
filolog (f. 22/s 1885), fil. d:r i Uppsala 1913
(”La construction de
1’infinitif... en
fran-Qais”), docent i
romanska språk s.å.,
lektor i franska vid
Högre
lärarinneseminariet i Stockholm
1919—23, prof, i
romanska språk vid
Göteborgs högsk.
1923, prorektor sedan
1931; sekreterare i
Sv. turistföreningen
1914—19;
förliknings
man i v. distriktet sedan 1917;
inspektor för Göteborgs högsk :s studentkår, som
har honom till stor del att tacka för eget hus
K. har utg. fornfranska texter, värdefulla avh.
i fransk och provensalsk grammatik, ”Ur
Syd-Frankrikes kulturvärld” (1927) m.m. J.V.
Kjellmark, Knut Bernhard, skolman,
arkeolog (f. 29/io 1866), fil. d:r i Uppsala 1904,
folkskolinspektör i Kronobergs län 1905, i Malmö
1910, i Sydsmålands mellersta
inspektionsområde 1917—31. K. har bedrivit omfattande
stenåldersundersökningar i Skåne, Småland
och Blekinge och utg. ”En stenåldersboplats
i Järavallen vid Limhamn” (gradualavh. 1903),
samt ett flertal tidskr.-uppsatser. P.E.O.
Kjellström, Adolf Vilhelm, arkitekt
(1834—1932), lektor vid Tekniska gymnasiet i
Örebro 1877—1901. K. var byggnadshistoriskt
intresserad och nedlade ett förtjänstfullt arbete
på restaureringen av bl.a. Nikolaikyrkan i
Örebro och Floda kyrka. G.S.
Kjellström, Otto, kartograf (1855—1913),
började ss. underofficer, deltog 1883 i den av
A. E. Nordenskiöld ledda 2:a Dicksonska exp.
till Grönland samt 1898 i den av A. G. Nathorst
ledda sv. polarexp. till Björnön, Spetsbergen
och Kung Karls land, under vilka resor han
utförde kartläggningsarbeten. Anställd vid
Sveriges geol. undersökning 1882—1903 och från
1904 vid Generalstabens litografiska anstalt ss.
kartred., har K. utarbetat en mångfald kartor,
bl.a. ”Resatias över Sverige”. E.O.B.
Kjellström, Sven, violinist (f. 30/s 1875).
Elev av Konservatoriet i Stockholm (1889—
92), verkade K. efter
en tids anställning
som violinist i
Hovkapellet som
konsertgivare och lärare,
bedrev 1897—99
ytterligare studier i Paris,
där han 1900—04 var
l:e violinist i
Colon-neorkestern och medl.
av Viardotkvartetten;
kom efter
konsertverksamhet i bl.a.
Paris, London,
Ber
lin och Köpenhamn 1909 definitivt till
hemlandet, där han i musikaliskt hänseende snart
intog en framträdande ställning. Han var
sålunda medstiftare av Kammarmusikföreningen
1911 samt grundade s.å. en egen
kvartettensemble, vilken under sin 18-åriga
verksamhetstid kraftigt bidragit till höjandet av den
sv. kammarmusikkulturen. • K. var dessutom
1914—17 och 1923—28 l:e konsertmästare vid
Konsertföreningen; är sedan 1929 direktör för
Konservatoriet och från s.å. prof, vid
Musikaliska akad. G.M.
— 487 —
— 488 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
