Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjelvik - Kjernander - Kjerringöy - Kjerrulf, Gustaf - Kjerteminde - Kjerulf, 1. Halfdan - Kjerulf, 2. Theodor - Kjerulf, Charles - Kjula - Kjulo - Kjöbenhavn - Kjöbenhavns Handelsbank - Kjöge - Kjökkenmödding - K. K. (k. k.) - K. k. - K. K. S. - Kl. - Klaatsch, Hermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLAATSCH
Kjelvik, hd i Finnmark fylke, vid yttre
Porsangen; 661,78 kvkm.; 3,855 inv. (1930). Ax.S.
Kjernander, se Kiernander.
Kjerringöy, hd i Nordland fylke, n. Norge,
vid yttre Folda; 176,13 kvkm.; 728 inv. (1930).
Ax.S.
Kjerrulf, Gustaf, veterinär (1861—1931),
veterinärexamen 1885, stadsveterinär i
Stockholm 1892, medicinalråd (den förste
veterinären) 1900—-28; med. hedersd:r i Uppsala 1907.
K. verkade förtjänstfullt för det sv.
veterinärväsendets organiserande och för inrättandet av
offentliga slakthus samt utgav bl.a. ”Handbok
i köttbesiktning” (1896; jämte G. Regnér). C.
Kjerteminde, se K e r t emi n d e.
Kjerulf [cä’-]. 1) H a 1 f d a n K., norsk
tonsättare (1815—68). Efter studier i juridik
övergick K. vid faderns
död 1840 till
musiken, men först 1849
blev han i tillfälle att
bedriva mera
betydande musikstudier i
Köpenhamn och 1850
—51 i Leipzig.
Hemkommen verkade K.
som eftersökt
pianolärare i Oslo, 1857
stiftade han jämte J.
G. Conradi
Abonne-mentkoncerterna, där
stora kör- och orkesterverk kommo till
utförande. Som tonsättare hade han framträtt
redan på 1840-talet med en saml. solosånger,
och det blev på detta område K. vann sin
största betydelse. Till de mest berömda och
ännu ofta sjungna höra ”Nökken”, ”Synnöves
sang”, ”Ingrids vise”, ”Sövnen”, ”Min elskte,
jeg er bunden”, ”Længsel”, ”Over de höje
fjel-de” och ”Foraarsdigt”. Härtill komma en rad
ännu allmänt skattade manskvartetter, ss.
”Brudefærden i Hardanger”, ”Serenad ved
strandbredden”, ”Solvirkning” m.fl. K. har även
skrivit en rad pianostycken, vilka dock icke
äro så betydande. — Som tonsättare kan K.
anses vara en banbrytare för den nationellt
norska tonkonsten, en av de första, som i
större utsträckning begagnar sig av den
inhemska folkmusiken; han har häri påverkat
Grieg. Grundstämningen i hans verk är
natur-lyrisk, varvid K. som en fint kännande
poetisk natur väl lyckats fånga diktens innehåll.
Melodiken är sunt okonstlad, medan han
genom ett enkelt harmoniskt underlag träffande
karakteriserar diktens stämning. De, vilka i
övrigt påverkat K:s skapande, äro Mendelssohn
och Gade samt även i någon mån Schumann.
— Litt.: A. Grönvold, ’Norske musikere”, 1
(1888); O. M. Sandvik i ”Norges musikhistorie”,
1 (1921). G.M
2) T h e o d o r K., den föregåendes bror,
geolog (1825—88), 1858 lektor och 1866 prof, i
geologi och mineralogi vid univ. i Oslo. 1858
blev han även chef för Norges geologiske
un-dersökelse, som då inrättades på hans
initiativ. K:s vetenskapliga verksamhet ägnades
främst s. Norges geologi; han var den
förste, som påvisade veckningarnas betydelse
för förståelsen av Oslofältets byggnad. 1879
utgav K. "Udsigt over det sydlige Norges
geologi” med karta i skala 1:1 mill. K.A.G.
Kjerulf, Charles Theodor Martin, dansk
musikskriftställare och tonsättare (1858—1919).
K. kom tidigt in på den journalistiska banan:
han verkade som musikrecensent i ”Politiken”
1886—1919. För teatern har K. skrivit musik,
ss. till "Kejserens ny Klæder”, "Dansen paa
Koldinghus” och många andra dramatiska
arbeten. Av hans hand föreligga en dansk övers,
av "Fredmans epistlar” (1920) samt ett
självbiografiskt arbete "Grön Ungdom” (1915),
fortsatt av ”Gift og hjemfaren” (1917) m.m. N.B.
Kjula, s:n i österrekarne hd, Södermanlands
län, ö. om Eskilstuna; 74,« kvkm., därav 73,94
land; 1,317 inv. (1932; 18 inv. pr kvkm.); 26,32
kvkm. åker (1927; 35,4% av landarealen), 36,44
kvkm. skogsmark. Egendom: Ribbingelund,
tillhör Staten och är utarrenderad i flera
lotter. — Pastorat: K., Sundby, Vallby och
Hammarby. J.C.
Kjulo, fi. Kögliö, kommun i Äbo och
Björneborgs län, Finland, n. om Åbo stad; 246 kvkm.;
3,588 inv. (1931), finsktalande. Mdn.
Kjöbenhavn, äldre dansk stavning för
Kö-benhavn.
Kjöbenhavns Handelsbank, en av Danmarks
ledande affärsbanker, grundades 1873 med ett
aktiekapital på 12 mill. Genom upprepade
kapitalemissioner, den sista 1919, har
grundfonden nått upp i 50 mill. kr., varjämte
reserverade medel vid 1932 års utgång vuxit till 22,a
mill. kr. Inlåningen utgjorde vid samma tid
c:a 332 mill. och omslutningen c:a 452 mill. kr.
K. har genomfört flera sammanslagningar med
andra mindre banker och äger utom 11 filialer
i huvudstaden även 15 landsortskontor. K. W-B.
Kjöge, se K ö g e.
Kjökkenmödding, se Kökkenmödding.
K. K. (k. k.), förk. för kejserlig-kunglig.
K. k., förk. för kunglig kungörelse.
K. K. S., förk. för Kungl. Krigsskolan (se
Krigsskolan).
Kl., förk. för klass och för klockan (vid
tidsbestämning).
Klaatsch. H e r m a n n August Ludvig, tysk
anatom och antropolog (1863—1916), prof, i
— 489 —
— 490 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
