Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klaatsch, Hermann - Klabautermann - Klabb - Klabbföre - Klabböleforsen - Klabund (Alfred Henschke) - Klack (teater) - Klack (maskindel) - Klacka-Lerbergs gruvfält - Klackberget - Klackör - Klaczko, Juljan - Kladd - Kladno - Kladodier - Klæbu - Klæstad, Helge - Klaff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLABAUTERMANN
Heidelberg. K:s viktigaste forskningar falla
inom människans antropologi och förhistoria;
hans mest betydelsefulla insatser utfördes i
Sydfrankrike (Homo aurignacensis Hauseri)
och 1904—07 i Australien. K. var sin tids
främste företrädare för läran om människans
polyfyletiska härstamning, d.v.s. från
gorilla-liknande former och Neanderthal,
chimpans-liknande samt orangliknande och Aurignac (se
Aurignacrasen). K:s ”Der Werdegang der
Menschheit” (1920) föreligger i sv. övers. (1923).
G.B-n.
Klabautermann [-bäu’-], lågtysk benämning
på tomte el. skeppsrå, som enl. sjöfolks tro
håller till på skepp, hjälper till med allt, ger
varsel om storm o.a. faror och överger
skeppet först strax innan det skall gå under. v.S-w.
Klabb, kalt, mindre skär.
Klabbföre, dåligt släd- el. skidföre,
förorsakat av våt snö, som fastnar på medar el.
skidor.
Klabböleforsen, i Umeälv, 7 km. ovan Umeå;
fallhöjd 11,4 m.; medelvatteneffekt 42,800 hkr.
K. är utbyggd med 3 anläggningar om
tillsammans c:a 10,000 hkr., tillhörande Umeå stads
elektricitetsverk och Holmsunds a.-b. S.E-s.
KIa’bund [-bont], pseud. för Alfred
Henschke, tysk förf. (1891—1928), började
som lyriker i
expressionistisk stil (bl.a.
”Die Himmelsleiter”,
1916). Ett urval av
hans lyrik utkom
1926 (”Gedichte”).
Högst har han nått
som översättare,
framförallt av
kinesisk och japansk
poesi. Bland hans
historiska romaner
märkas ”Moreau” (1915),
”Mohammed” (1917),
”Pjotr” (1923) och ”Borgia” (postum, 1929).
Världssuccé gjorde hans drama ”Der
Kreide-kreis” (1924) efter kinesiskt original. Bland
K:s verk märkes i övrigt ”Deutsche
Literatur-geschichte” (1919; 2 Aufl. bearb. av L.
Gold-scheider 1930). ”Gesammelte Werke” i 6 bd
(1930). St. A
Klack, på teater o.d., se C 1 a q u e.
Klack, upphöjning el. utskjutande parti på
en maskindel, i regel avsedd att hålla två
maskindelar i bestämt läge i förhållande till
varandra. I den andra maskindelen finnes därför
motsvarande urtagning. v.S.
Klacka-Lerbergs gruvfält, järnmalmsgruvor i
Nora och Järnboås socknar, Örebro län.
Gruvorna jämte anrikningsverk ägas av K. och L.
grufve-a.-b., anslutet till Nora bergslags
gemensamma gruvförvaltning. Årsproduktionen är
c:a 5,000 ton direkt användbar, engående
svartmalm med c:a 60 % järn, O,oi °/o fosfor och
O,oo2—O,oi °/o svavel. Dessutom erhålles ur
fattigare malm c:a 10,000 ton slig. Malmen
användes för inhemsk förbrukning. I.S.
Klackberget, järnmalmsgruvfält i Norbergs
s:n, Västmanlands län. Viktigast äro
Gröndals-och Storgruvorna, vilka ägas av efter gruvorna
benämnda bolag, anslutna till Norbergs
gruvförvaltning. Malmen är en manganhaltig,
kal-kig svartmalm med c:a 50 °/o järn, O,oo4 °/o fosfor
och i allm. under 0,i °/o svavel. Årlig
produktion c:a 15,000 ton direkt användbar malm för
inhemsk förbrukning. I.S.
Klackö’r, på teater o.d., se C 1 a q u e.
Klaczko [kla’ckå], J u 1 j a n, polsk förf, av
judisk börd (1827—1906), skrev som ung
dikter på hebreiska och polska, övergick
sedermera huvudsaki. till litteraturkritiskt och
politiskt skriftställeri på polska och franska. K.
vistades efter 1850 mest i Paris och var
medarbetare i ”Revue des deux mondes”. Bland
hans i bokform utg. arbeten märkas ”Les deux
chanceliers” (1876), behandlande Gontjarov och
Bismarck, och en rad essayer och kulturella
skildringar, ”Rom och renässansen” (på
polska), ”Florentinska aftnar” (även på franska)
m.fl. Agr.
Kladd (från Ity. el. holl. klädde, jfr det
inhemska kladd, liten klump, fläck), första
utkast, koncept; handelsbok, i vilken de löpande
ärendena kronologiskt införas; anteckningsbok.
E.H.
Kladno, stad i Tjeckoslovakien, 20 km. v.n.v.
om Prag; 20,671 inv. (1930), med
arbetarförstäder o. 45,000. K. har stenkolsgruvor och
en storartad järnindustri, som sysselsätter c:a
9,000 man. M.P.
Klado’dier, bot., se Fyllokladier.
Klæbu, hd i Sör-Tröndelag fylke, Norge,
kring Nidelven; 178,25 kvkm.; 1,203 inv. (1930).
Ax.S.
Klæstad, Helge, norsk jurist (f. 1885), jur.
kand. 1908, sekreterare i justitiedep. 1913,
byråchef där 1918, i utrikesdep. 1921, jur. d:r s.å.,
domare i Höiesterett 1929. K., som främst ägnat
sig åt sjörätt och internationell privaträtt, har
många gånger anlitats ss. skiljedomare i
mel-lanfolkliga tvister och är sedan 1929 medl. av
Mellanfolkliga skiljedomstolen i Haag. Han
har även utg. värdefulla avh. i sjörätt:
”Berg-ning av skib” (1917), ”Rederansvaret” (1920),
”Ansvarsfraskrivelse i befraktningsforhold”
(1924). E.K
Klaff (eg. = ty. Klaff, skall, brak; alltså
urspr.: det som slår igen med en smäll), mus.,
— 491 —
— 492 —-
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
