Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klaff - Klaffbro - Klaffdamm - Klaffel - Klaffhorn - Klaffventil - Klagan - Klagenfurt - Klages, Ludwig - Klagodag - Klagomuren - Klagovisorna el. Jeremias klagovisor - Klagshamn - Klagshamns cementverks a.-b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLAGSHAMNS CEMENTVERKS A.-B.
den redan i slutet av 1500-talet konstaterade
mekanism, medelst vilken ljudhålen hos
trä-blåsinstrument kunna öppnas och slutas.
Sedan 1760-talet har man även
mässingsinstrument med k.; bland dylika märkas klaffhorn
(kenthorn), ofikleid och saxofon (se d.o.). D.F.
Klaffbro, se Bro (med fig.).
Klaffdamm, se Damm (med fig.).
Klaffel, hjärtfel, se Hjärtsjukdomar.
Klaffhorn, mus., se Kenthorn.
Klaffventi’1, självverkande ventil i en
rörledning, vilken förhindrar vätskeströmmen att
ändra rörelseriktning. I ventilhuset är anbragt
en klaff, som endast öppnar åt ett håll. v.S.
Klagan, hos högre myndighet av (tappande)
part fullföljd talan för vinnande av rättelse i
underordnad myndighets beslut. Jfr Besvär
och Vad.
Klagenfurt [klä’ganfort], huvudstad i
Kärnten, Österrike; 27,423 inv. (1923), med förorter
Furstbiskopliga residenset i Klagenfurt.
c:a 40,000. K. är säte för furstbiskopen av
Gurk. Prästseminarium; bibi. Katedral från
1582—93. K. har metall-, tobaks-, läder- och
tändsticksindustri. På gr. av de vackra
omgivningarna är turisttrafiken livlig. M.P.
K., tidigare Glanfurt, är känt som stad
1338 och huvudstad i Krain sedan 1500-talet.
Efter världskriget var K. med område ett
tvisteämne mellan österrikare och jugoslaver, vilka
tidvis höllo det besatt. Företagen
folkomröstning 1920 utvisade stor majoritet för
anslutning till Österrike, som erhöll området. [B.]
Klages, L u d w i g, tysk filosof (f. 1872), d:r
phil. 1899, grundläggare av ”Seminar für
Aus-druckskunde”. Med utgångspunkt från
grafo-logiska studier har K. i självständig
anknytning till Nietzsche utformat en ”karaktärslära”,
som uppställer en skarp motsats mellan
människans omedvetet driftmässiga ”själ” och
hennes medvetet strävande ”ande” och vill avgöra
dessas inbördes kamp till förmån för den
första. Genom sina till ytterlighet gående
åsik
ter härom har K.
blivit ett motsägelsens
tecken inom den
moderna människoforsk-ningen. Huvudarbeten: ”Handschrift und
Charakter” (1916),
”Die Grundlagen der
Charakterkunde”
(1926) och ”Der Geist
als Wiedersacher der
Seele” (3 bd, 1929—
32). V.K-r.
Klagodag kallades förr den minnesgudstjänst,
som vid en konungs frånfälle firas i hela riket.
Enl. uppgift av S. Bælter i ”Historiska
anmärkningar om kyrckoceremonierna” (1762) skola
sådana k. ha firats sedan 1500-talet. Vid Oskar
H:s död 1907 utbyttes uttrycket k. mot
”sorge-och åminnelsegudstjänst”. S.N.
Klagomuren, hebr. kö’tel ma’arä’bi, v. muren,
kallas en 48 m. lång och 18 m. hög sträcka av
den v. grundmuren till den muhammedanska
tempelplatsen, al-Haram asch-scharif, i
Jerusalem, vilken är den enda resten av judarnas
tempel, i det att de undre lagren av de stora
kvader-stenarna säkerligen härröra från det
herodian-ska templet. Vid k. ha judar ständigt samlats,
särsk. sabbater och festdagar, men då muren
även ingår i den muhammedanska helgedomen,
tillåta araberna endast motvilligt detta, och
svåra, delvis blodiga, sammanstötningar ha ägt
rum mellan araber och judar vid k. Nat. förb:s
mandatkommission har ofta sökt finna en
lösning på svårigheten, och senast 8/e 1931 har
bestämts, att muren och platsen framför den äro
arabernas, men judarna ha tillåtelse att på
bestämda tider där förrätta sin andakt med för
tillfället uppsatt nödig rituell utrustning. G.O-r.
Klagovisorna el. Jeremiasklagovisor,
se J e r e m i a.
Klagshamn, industrisamhälle, hamn och
tullstation i V. Klagstorps och Tygelsjö socknar
i Malmöhus län, s. om Malmö; 1,332 inv. (1932),
därav c:a 700 inom V. Klagstorp. De viktigaste
industrierna bedrivas av K:s cementverks a.-b.
(se d.o.), som också äger hamnen med 347 m.
kajlängd och 4,6—5,6 m. djup, samt av K:s
spritfabriks a.-b. Industribana till Tygelsjö vid
Malmö—Trälleborg—Rydsgårds järnväg. Vid
K. är förlagd en under Limhamns lotsplats
lydande lotsuppassning. G.N.;E.Hg.
Klagshamns cementverks a.-b. driver i
Klagshamn, Malmöhus län, rörelse vid kalkbrott,
kalkugnar, portlandcementfabrik,
gasbetong-fabrik, stenhuggeri, stenkross samt mekanisk
verkstad för eget bruk. Bolaget grundades
1896 under namnet Klagstorps kalkbrotts a.-b.;
— 493 —
— 494 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K. torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
