- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 15. Karl Felix - Krigsexpeditionen /
495-496

(1929-1955)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klagshamns cementverks a.-b. - Klagstorp (Malmöhus län) - Klagstorp (Skaraborgs län) - Klagstorps kalkbrott - Klaipeda - Klaj, Johann - Klam - Klammer - Klamp - Klampare - Klampenborg (ångsåg) - Klampenborg (badort) - Klamstoppare - Klamydosporer - Klan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KLAGSTORP

Klagshamns cementverks a.-b.

nuv. namn sedan 1922. Tillverkningsvärde pr
år 2,5 mill. kr. Aktiekapital 1,530,000 kr.
Arbetarantal o. 300. J.L-n.

Klagstorp, socknar i Malmöhus län, se V ä s
t-ra Klagstorp och östra Klagstorp.

Klagstorp, gods i N. Kyrketorps m. fl.
socknar, Skaraborgs län, 7 km. s. om Skövde;
areal med underlydande c:a 1,000 har; taxe-

Klagstorp.

ringsvärde c:a V2 mill. kr. Sedan 1863 finnes
på K. lantmannaskola m.m.; från 1925 tillhör
K. Skaraborgs läns hushållningssällskap. Th.P.

Klagstorps kalkbrott, se Klagshamns
cementverks a.-b.

KIaipe’da, litauiska namnet på Memel (se
d.o.).

Klaj, J o h a n n, tysk förf. (1616—56),
stiftade jämte G. Ph. Harsdörffer och S. v.
Bir-ken i Nürnberg det litterära sällskapet Die
Schäfer an der Pegnitz, som särsk. odlade
herdedikten. K. skrev även psalmer och åtskilliga
skådespel med bibliska ämnen. — Litt.: A.
Franz, ”J. K.” (1908). A.Bd.

Klam, en med två ögon försedd bygel av
järn el. annan metall, vilken slutes med en
sprint och användes som förbindelselänk t.ex.
i en kätting. G.Zs.

Klämmer, parentestecken [ ] och samman-’
fattningstecknet {.

Klamp, träkloss, fästad på annat trästycke.

Klampare, vid brädgårdar anställd
arbetsförman, som är sysselsatt med virkets
sortering.

Klampenborg, ångsåg om 4 ramar, Njurunda
s:n, Västernorrlands län; tillhör sedan 1917
Trävaru-a.-b. Svartvik, men är numera
nedlagd. J.L-n.

KlaTnpenborg [-bår], badort vid Öresund, 10
km. n. om Köpenhamn (se kartan vid d.o.).
I K. ligger Danmarks förnämsta
kapplöpnings-bana för galopptävlingar, använd sedan 1910.

S.C-r.

Klamstoppare, sjöv., en under däcksklyset
belägen anordning för hindrande av
ankarkät-tingens utlöpande.

Klamydospo’rer, hos svamparna
förekommande korta, på protoplasma och
näringsämnen rika celler, vilka bildas interkallärt el. i
spetsen av hyfer, avgränsa sig med en tjock
vägg och ofta ha karaktären av vilosporer,
som länge bibehålla sin groningsförmåga. K.
bilda såväl en del algsvampar (särsk. av fam.
Mucora’ceæ) som vissa säckspor- och
basid-svampar (t.ex. rostsvamparna). O.Gz.

Klan (forniriska cland, nygæl. clann, säd,
avkomma, ätt), från början beteckning på de
storfamiljer el. släktsammanslutningar, som hos
gælerna (se d.o.) längre än hos övriga kelter
o.a. europeiska folk utgjorde samhällets
enheter. Det gæliska k.-väsendet sammanhänger
med kelternas motvilja mot statsbildning. De
keltiska kungarna voro hövdingar med
personlig befogenhet över mycket begränsade
områden, och någon statlig rättskipning existerade
ej. Ordets motsvarighet i walesiskan, cenedl,
betyder nation, ätt, familj. K. i Irland och
Skottland hade en urtidsaktig författning, som
på skotsk grund först upphävdes efter slaget
vid Culloden 1746. K. utgjorde en grupp
(mindre än en stam), som ansåg sig härstamma från
en gemensam ättefader, och gruppens manliga
medl. hade efter honom gemensamt tillnamn,
bildat genom att sätta ordet Mac (son), på
iriska även Ua (sonson, eng. O’) före anfaderns
namn, t.ex. Mac Donald, O’Sullivan. Emedan
k. urspr. var exogam och förutsatte en annan
k. för giftermålsförbindelser o.a. ömsesidiga
förhållanden och tjänster, utgjorde den icke
någon politisk enhet. En sådan med
patriarka-lisk prägel benämndes tuath och omfattade
flera ätter. I dess spets stod en kung el.
hövding, ri. I Skottland hade varje ätt (fine) sin
huvudman, och varje familj el. gård styrdes
av sitt överhuvud (aire). Vid alla dessa
beteckningar, särsk. vid uttrycket k., var det alltid

— 495 —

— 496 —

Artiklar, som icke återfinnas

under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 13 10:26:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-15/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free