Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klan - Klander (klandertalan) - Klandertid - Klandestina blommor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLANDESTINA BLOMMOR
fråga om gruppens ställning till ett gemensamt
landområde. Åkerjord och betesmarker
indelades i skiften, som i tur och ordning innehades
av de ensk. k.-medl. Efter hand tillägnade sig
dock de rikare släkterna privata jordområden
och erhöllo härigenom ökad makt och
inflytande. Medl. av varje k. buro i dräkten de för
k. kännetecknande färgerna; den skotska
hög-landsdräktens korta kjol (kilt) återgav sålunda
k.-färgerna i tygets rutade mönster. I Irland
upplöstes k. vid slutet av medeltiden, i och
med att de inträngande engelsmännen
tillägnade sig jorden. I Skottland fortlevde
k.-väsendet under ständiga fejder och oroligheter
även under engelskt välde. Men då
k.-höv-dingarna ingrepo i engelsk politik genom att
stödja huset Stuart, upphävdes hela den
ålderdomliga k.-författningen efter upproret 1745.
— I den etnologiska och sociologiska
litteraturen har ordet upptagits för att beteckna de
exogama grupper, vari primitiva samhällen i
regel äro indelade. Emedan fackuttrycken på
detta område ofta använts på ett oklart och
förvirrande sätt, har även denna term hos olika
förf, fått en avvikande betydelse. Till den
numera allmänt vedertagna terminologien har
man att beakta: K. betecknar en för sig
levande, exogam grupp av en stam, som är en
genom dial. och boplats särsk. del av ett f o 1 k.
Den är ett förbund av män, ant. befryndade
genom sina fäder (patriarkat), då gruppen
oftast kallas gens, el. genom sina mödrar
(matriarkat), då man talar om k 1 a n i trängre
bemärkelse. Vare sig man räknar släktskapet
på mans- el. kvinnolinjen, skiljes dock k. noga
från familjen, som består av medl. ur flera
k. I regel anse sig k:s medl. härstamma från
en gemensam mytologisk ättefader och äga
gemensamt totem (se Totemism). Medl.
inom k. benämna varandra med tilltalsord,
angivande direkt släktskap inom familjen (t.ex.
inom samma åldersklass ”bror” och ”syster”),
och k. i sin helhet räknar sig solidarisk med
den ensk. medl. och har ansvar för hans
handlingar. Ofta finner man k. delad i två hälfter
(ty. Sippen), som stå i giftermålsutbyte med
motsvarande underavd. av en annan k., el. k.
inom en stam äro grupperade i ett mer el.
mindre komplicerat system, vars enklaste form
är en dual organisation, i vilken k. äro
inrangerade i två exogama stamhalvor (f r a t r
i-e r). Vanligt är, att religiösa och magiska
ceremonier och näringslivets funktioner
organiseras mellan k. inom en stam ant. så, att två
fratrier el. k. utföra dem ömsesidigt, el. så, att
varje k. erhåller sin bestämda funktion som
specialitet (jfr T o t e m i s m). K.-väsendet
återfinnes i sina olika former hos vitt skilda
— 497 —
folk i alla världsdelar. Det förekommer dock
icke hos de lägst stående naturfolken men är
karakteristiskt för de kulturstadier, som man
kallat stamkulturer (se
Kulturkretsläran). — Litt.: B. H. Baden-Powell, ”The Indian
village community” (1896); A. Conrady,
”Ge-schichte der Clanverfassung in den schottischen
Hochlanden” (1898); E. Durkheim & M. Mauss,
”De quelques formes primitives de
classifica-tion” (i ”L’année sociologique”, 1901—02); E.
Mac Neill, ”Celtic Ireland” (1921); R. H.
Lo-wie, ”Primitive society” (s.å.); R. Thurnwald,
”Die Gemeinde der Bånaro” (s.å.); W. H. R.
Rivers, ”Social organization” (1924); A. R.
Radcliffe-Brown, ”The social organization of
Australian tribes” (1931).. S.L-d.
Klander (även klandertalan), jur.,
yrkande vid domstol på rättelse el.
ogiltigförklaring av viss enskild el. officiell handling
el. förrättning. K. kan avse olikartade ämnen
och vara grundat på skilda anledningar. När
sålunda en av- och tillträdessyn, en dispasch,
en sysslomannaredovisning el. ett
utdelnings-förslag i konkurs klandras, avses rättelse i en
el. flera punkter och åberopas till stöd därför
begångna felaktigheter i värdering el.
uträkning. Gäller åter k. ett arvskifte, en bodelning
el. ett beslut av allmännings- el. bolagsstämma
el. föreningssammanträde, så uttrycker k.
anspråk på att delningen el. beslutet skall
förklaras ha tillkommit i oriktig ordning, under
medverkan av andra än de verkligt behöriga
el. dyl. och följaktligen över huvud sakna
giltighet. K. av testamente (se d.o.) är likaledes
ett yrkande om ogiltighet, dock blott för vad
den klandrandes egen rätt angår och blott på
vissa i lag angivna grunder. K. å fång el.
av viss egendom (”vindikation”) betyder
anspråk på bättre rätt till egendomen, än vad
dess innehavare kan görä gällande, vanl. alltså
yrkande att utfå egendomen. Dylikt k. måste
stödjas med bevis om eget förvärv av
egendom; det kan från innehavarens sida motas,
genom att denne styrker sig ha förvärvat
egendomen från klandraren el. medelst förvärv i
god tro el. hävd (se d.o.), varigenom
klandra-rens rätt bragts att upphöra. Bifall till k. kan
å andra sidan föranleda ersättningsanspråk
för innehavaren (se Eviktionsplikt och
Hemul). C.G.Bj.
Klandertid, jur., den i lag för anställande av
klandertalan bestämda maximitiden, olika för
särskilda fall (30 dagar, 2 mån., 90 dagar, 6
mån.). För vissa fall är k. begränsad allenast
av en event. inträdd hävd (se d.o.); någon gång
(ss. i fråga om arvskifte el. bodelning) är k.
obegränsad. C.G.Bj.
KIandesti’na blommor, se K 1 e i s t o g a m i.
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
— 498 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
