Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klaproth, Julius - Klara - Klara (församling) - Klara (namn) - Klarafors - Klara kloster - Klarbultsläktet - Klarbär - Klarera - Klarinett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLARINETT
Kaukasus” (1812—14). 1815 flyttade K. till Paris
och erhöll s.å. av preussiska regeringen prof:s
titel. I Paris deltog han i grundandet av
So-ciété asiatique och medarbetade i ”Journal
asiatique”. Bland K:s större arbeten märkas
”Asia polyglotta” (1823—31) samt
”Chrestho-mathie chinoise” (1833). Åtskilliga av K:s
arbeten ha ännu stort vetenskapligt värde. G.Jg.
Klara, se Femunden och Klarälven.
Klara, församling i Stockholm, omfattar s.v.
delen av Norrmalm; 8,912 inv. (1932).
Klara (eg. fem. till lat. clarus, klar, lysande),
kvinnonamn, särsk. spritt genom den heliga
Klara från Assisi (se Clara).
Klarafors, pappersbruk och sulfitfabrik,
Forshaga municipalsamhälle, Värmlands län.
Bruket anlades 1900 av Klarafors a.-b.
Tillverkningen omfattar blekt sulfitmassa och
kraftpapper. Tillhör A.-b. Mölnbacka-Trysil.
J.L-n.
Klara kloster, nunnekloster i Stockholm av
klarissornas (se d.o.) orden, stiftades i början
av 1280-talet av konung Magnus Ladulås och
uppfördes på n. malmen utanför den eg.
staden, där konungen 1286 skänkte det en stor
tomt, som han 1288 ökade med nya gåvor,
bl.a. nuv. Rörstrand, Karlberg och Djurgården.
Klosterinvigningen firades 1289 med en stor
högtidlighet av ej blott kyrklig art. Knappt
något sv. kloster blev rikare doterat; de på
dess område liggande byggnadstomterna voro
en givande inkomstkälla, men
egendomsbesitt-ningen invecklade det också i många tvister
och rättegångar. Av dess abbedissor äro 20
kända till namnet; den 3:e i ordningen var
Magnus Ladulås’ dotter Rikissa. Under
unionstiden gick dess välstånd tillbaka, 1406 och
1446 härjades det av eldsvådor, 1508 klagade
abbedissan över klostrets tryckande fattigdom
och förfall, och det synes redan ha varit statt
i upplösning, då den nya tiden under Gustav
Vasa bröt in och beseglade dess undergång.
Klara kloster. Detalj av Padt-Brugges
kopparstick 1676 över Kristian Tyranns intåg i
Stock-holm.
Under befrielsekriget hade klostret varit ett
stöd för danskarna, och med åberopande
därav beslöts på Västerås riksdag 1527, att det
skulle nedbrytas; nunnorna flyttades till det
utrymda Gråmunkeklostret. På klosterkyrkans
ruiner är S:ta Klara kyrka byggd. 1909—10
företogos utgrävningar på den gamla
klostergrunden. — Litt.: J. A. Nordberg, ”S. Claræ
minne” (1727). R.H-m.
Klarbultsläktet, A’phya, av fiskfam.
smör-bultar (se d.o.). Kroppen är genomskinlig med
stora, lätt avfallande fjäll. Utmed Europas
västkust och i Medelhavet förekommer A.
pel-lu’cida, som når en längd av 5—6 cm., blir
könsmogen på 1 år, varefter den dör. Där den
förekommer massvis, ätes den ibland som den
engelska whitebait. N.R-n.
Klarbär, se Körsbär.
Klare’ra, eg. göra klar; betala en skuld. —
K lar e’r i n g, åtgärder vid fartygs inlöpande
till och lossning i hamn (inklarering) och för
avgång från hamn (utklarering), bestående i
vissa handlingars företeende för tullmyndighet
och umgälders erläggande. H.S-k.
Klarine’tt (fra. clarinette, av ital. clarinetto,
diminutiv till clarino, se d.o.). 1) Träblåsin-
överst vanlig klarinett, nederst bas-klarinett.
strument med enkelt rörblad och cylindriskt
tonrör. K. ha olika stämning, vanl. i C, B och A.
A 1 t-k. är i F och Ess. Den är ofta försedd med
uppåtböjt klockstycke av metall liksom b a s-k.,
som är i B, mera sällan i C och A. K. uppfanns
i Nürnberg o. 1690 av J. C. Denner, som
förvandlade folkinstrumentet chalumeau till en
konst-k., urspr. med endast 2 klaffar; nu ha k.
ända till 21 dylika. Efter 1750 fingo
orkestrarna särsk. klarinettister. Bland berömda
k.-spelare må nämnas tysken Tausch (d. 1817)
och fransmannen Lefèvre (d. 1829), vilka båda
stodo i förbindelse med Sveriges förnämste
klarinettist, B. Crusell. Jfr Bassetthorn.
— Litt.: W. Altenburg, ”Die Klarinette” (1904).
D.F.
2) I orgeln är k. en 8 fots genomslående
tungstämma.
— 501 —
— 502 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
