Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klarissinnor - Klarissor el. klarissinnor - Klarmedel - Klarskinn - Klart skepp - Klarälven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLARISSINNOR
Klarissor. Målning på en altarskåpsdörr från
Klara kloster, nu i Danvikens kapell.
Klarissi’nnor, se Klarissor.
Klari’ssor el. klarissinnor, nunneorden
med namn efter den heliga Clara (se denna),
hade sin upprinnelse i klostret San Damiano
nära Assisi, som Franciscus upplät åt Clara
och några med henne likasinnade kvinnor.
Franciscus gav dem en ordensregel i stort lik
den, som gällde för franciskanbröderna (k.
kallades även ”Franciscus’ andra orden”). Genom
kardinal Ugolino erhöllo k. en ny regel; en
slutgiltig sådan fastställdes först 1253 av
Inno-centius IV. Denna bygger på franciskanregeln,
föreskriver absolut fattigdom och klausur (se
d.o.). Den antogs av de flesta k.-kloster; dock
mildrades efter hand fattigdomslöftet. Orden
utbreddes snabbt, särsk. i Italien. Dräkten är
svart; reformerade k. äro koletinnunnor (efter
den helige Coleta, d. 1447), kapucinnunnor
m.fl. — I Skandinavien funnos k.-kloster i
Danmark (Roskilde, Köbenhavn, Odense) och
Klara kloster (se d.o.) vid Stockholm. — Litt.:
M. Heimbucher, ”Die Orden und
Kongregatio-nen der katholischen Kirche”, 2 (2 Aufl. 1907).
T.S-d.
Klarmedel, ämnen, som tillsättas vätskor för
att borttaga däri uppslammade el. kolloidalt
lösta partiklar, vilka icke kunna avlägsnas
genom filtrering. Sådana ämnen äro
pappersmassa, kaolin, benkol, träkol, bränd gips m.fl.,
vilka genom ytverkan adsorbera
småpartiklar-na. Ofta användas k., vilka rent mekaniskt
omsluta föroreningarna, t.ex. äggvita i form av
hönsäggvita, skummjölk el. oxblod. Dessa
tillsättas den kalla lösningen, som därpå
upphettas, tills äggvitan koagulerar, då denna tar med
sig de fasta partiklarna, flyter upp till ytan och
kan avskummas. Som k. för vätskor, vilka
innehålla garvämnen, t.ex. viner, användes ofta
en lösning av gelatin el. äggvita, vilka ämnen
med garvsyra bilda en svårlöslig förening, som
drager med sig föroreningen, då den sjunker
till botten. Klarskinn användes vid
klar-ning av kaffe. Det består av torkat fiskskinn,
som vid kokning avger äggviteämnen. G.J.
Klarskinn, se Klarmedel.
Klart skepp, den högsta
stridsberedskapsgra-den i vad angår såväl personal som material
å krigsfartyg. Även kommandoord (hornsignal)
för klargöringsarbetenas utförande och för
besättningarnas uppställande på
drabbningspos-terna (se Drabbning). H.S-k.
Klarälven, Vänerns största tillflöde,
upprinner i Härjedalens fjälltrakter, genomflyter där
sjön Rogen (757 m.ö.h.) och går sedan under
namnet Trysilelv el. Klara en längre
sträcka genom Norge, där den passerar sjön
Femunden (663 m.ö.h.). K. kommer åter till
Sverige vid Värmlands nordspets (296 m.ö.h.)
och flyter i s. riktning genom detta landskap
till mynningen i Vänern (44 m.ö.h.) vid
Karlstad. I n. Värmland faller K. i en rad forsar
c:a 150 m. på 50 km. längd, men fortsätter
sedan med lugnt lopp (10,4 m. lutning på 100 km.)
till Edebäck (135 m.ö.h.). På denna sträcka
följer K. med s.s.ö. huvudriktning en djup,
nästan rak sprickdal, i vars av lösa avlagringar
bestående botten den skurit sig djupt ned och
fått ett starkt slingrande lopp (meandrar och
serpentiner). De låga näsen mellan älvslingorna
Ur S.T.F:s bildarkiv.
Klarälven genom Helvetesheden i Sikenäs mot
söder.
— 503 —
— 504 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
