Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klarälven - Klase - Klasefibbla - Klasmatocyter - Klason, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLASON
Klarälven uppbygger i nutiden ett delta av älvsand vid Karlstad, och på
samma sätt har den tidigare, då Vänern stod högre än nu och stranden låg
längre norrut, byggt upp deltan, vilka successivt flyttats mot söder
allteftersom Vänern dragit sig tillbaka. Kartskisserna I-IV utvisa deltats läge och form
under fyra äldre skeden, skiss V dess nuvarande utseende. De prickade ytorna
ange den avlagrade älvsandens utbredning, övriga områden belägna ovanför
Vänerns yta under respektive skeden äro betecknade med en grå ton. De
fåror, som under tidernas lopp utskurits av älven, äro inlagda på kartan, och
man ser där även hur de yngre älvfårorna skära över de äldre. Kartan är utförd
av R. Sandegren i samband med Sveriges Geologiska Undersöknings arbeten.
Klarälvens mynningsdelta under olika tider. Efter S.T.F.
äro oftast odlade, och dalen är tätt bebyggd.
Vid Edebäck lämnar K. denna dal och
fortsätter i en något västligare riktning, varunder den
bildar flera fall, bl.a. vid Skoga, Krakerud,
Forshult, Munkfors, Deje och Forshaga med
lugnare sträckor emellan. K. får sedan lugnt
lopp och är nedskuren i flodens egna
avlagringar. Vid Karlstad grenar sig K. kring
Ting-vallaön och bildar innanför Hammarön ett
betydande delta, som fortfar att växa, särsk. i
Hammarösjön. K:s flodområde är smalt (20—
50 km.) och biflödena mestadels små. Störst
är Uvån (1,665 kvkm.), som mynnar vid N.
Råda. K:s vattenområde är vid riksgränsen
5,420 kvkm. och vid mynningen 11,820 kvkm.,
varav 5,230 kvkm. i Norge; längd 500 km.,
varav 270 km. nedom riksgränsen;
medelvatten-effekt i Sverige (med biflödena) 379,000 hkr.,
varav utbyggd effekt 112,600 hkr. (1932).
Flottledernas längd var 1930 1,101 km. Kungsådra
finnes från norska gränsen till mynningen;
allmän farled å sträckorna
Vingängsjön—Edebäck, Skymnäsboden—Munkfors övre,
Munkfors nedre—Deje och Dejefors—Karlstad (se
Forshaga kanal). — Litt.: S. De Geer,
”K:s serpentinlopp och flodplan” (1911);
”Förteckning över Sveriges vattenfall. 108.
Vänern-Götaälv, K.” (1932). S.E-s.
Klase, en blomställning (se d.o., sp. 231).
Klasefibbla, se Klofibblasläktet.
Klasmatocy’ter, se Bindväv.
Klason, Johan Peter, kemist (f. % 1848),
fil. d:r i Lund 1874, docent i organisk kemi
1874—87, laborator i kemi 1887, prof, i
teknologi vid Tekniska högsk. i Stockholm 1890—
1913, lärare i organisk och teknisk kemi vid
Skogshögsk. 1915—23. K. är en av Sveriges
förnämsta kemister och har dels genom sin
lärareverksamhet vid Tekniska högsk., dels
genom sina forskningar i hög grad bidragit till den
tekniska kemiens utveckling. Bland K:s
tidigare arbeten märkas
undersökningar över
tioglykolsyra och dess
homologer,
rodan-vätesyran och dess
derivat, cyanur- och
isocyanurföreningar
samt merkaptaner. K.
har utarbetat en
metod för kvantitativ
bestämning av svavel
och halogener i
organiska föreningar.
Han har vidare
un
dersökt torrdestillation av ved och
framställning av pappersmassa samt gjort en
grundläggande undersökning över sv.
brännmaterial. K:s senaste arbeten omfatta
undersökningar över lignin, dess förekomst,
konstitution och reaktioner. Han har bl.a. utg.
”Ke-miskt-tekniska undersökningar rörande Sveriges
— 505 —
— 506 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
