Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klasskamp - Klasskatt - Klassning - Klassval - Klastisk - Klastorp - Klastorpsmarmor - Klausen, Henrik - Klausenburg - Klausthal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLAUSTHAL
Klasskamp, en urspr. av Marx och Engels
präglad term för att beteckna den
motsatsställning, som de skilda samhällsklasserna (se d.o.)
intaga till varandra på gr. av motsatta
ekonomiska intressen och olikheten i social
ställning. Läran om k. måste ses i nära samband
med den av samma forskare uppställda s.k.
materialistiska historieuppfattningen. Enl.
denna teori bestämmes den historiska utvecklingen
i sista hand av de till grund för densamma
liggande ekonomiska och materiella
betingelserna. Dessa betingelser ha emellertid hittills
alltid varit uppbyggda på motsättningen
mellan besittande och egendomslösa. Kampen
mellan dessa olika samhällsgrupper el. klasser
utgör därför huvudinnehållet i historien; ”alla
hittillsvarande samhällens historia är en
historia om klasskamp” (Kommunistiska
manifestet). Under medeltiden var den härskande
motsättningen den mellan adelsman och bonde,
mellan feodal godsherre och livegen.
Småningom bröts denna ordning därigenom att det i
städerna växte upp en ny, revolutionär klass,
bourgeoisien, vilken i förbittrad kamp mot de
gamla feodala makterna, adeln och kyrkan,
tillkämpade sig herraväldet i samhället. Detta
skedde emellertid icke i ett enda sammanhang
utan långsamt och i etapper; först genom
franska revolutionen 1789 lyckades bourgeoisien
definitivt slå ned feodalismens motstånd. Men
bourgeoisiens seger betydde icke
klassmotsättningarnas upphävande utan endast deras
omvandling i en ny form. Det av bourgeoisien
skapade produktionssystemet, kapitalismen,
kräver för sitt bestånd en ny undertryckt klass,
proletärerna, som för att kunna existera måste
sälja sin arbetskraft till den kapitalistiske
företagaren. Denna klass bildar i våra moderna
samhällen det revolutionära element, som en
gång skall störta det kapitalistiska samhället
och ersätta det med ett socialistiskt, där det
ekonomiska avhängighetsförhållandet mellan
människorna är upphävt och därmed även
mänsklighetens uppdelning i klasser. — Från
borgerligt håll hävdas mot ovanstående, att
Marx och Engels betydligt överdrivit k:s roll
i historien samt att deras förkunnelse om det
klasslösa framtidssamhället är en
ovetenskaplig konstruktion. — Litt: H. Gorter,
”Socialismens ABC” (1921); K. Marx & F. Engels,
”Kommunistiska manifestet” (1928); K. Marx,
”Filosofiens elände” (1929); F. Engels,
”Socialismens utveckling från utopi till vetenskap”
(1932); E. Wigforss, ”Materialistisk
historieuppfattning och k.” (1908); kritisk: P. Fahlbeck,
”Stånd och klasser” (1892). Ldl.
Klasskatt kallas en sådan skatt, som utgår
efter en persons samhällsställning. K. utgör
— 509 —
mellanledet mellan de personliga avgifterna
och inkomstskatten, närmast den
klassificerade. Vid k. tages, i motsats till vid de
personella avgifterna, en viss hänsyn till den
skattskyldiges skatteförmåga, i det man utgår från
den skatteförmåga, en viss samhällsklass kan
anses äga. De skattskyldiga indelas i klasser,
och dessa uppdelas ev. ytterligare med lika stor
skatt för alla skattskyldiga inom varje klass
el. underavd. I Sverige infördes under
1700-talet en k., som var graderad t.ex. dels
efter städernas storlek och dels efter
omfattningen av den skattskyldiges rörelse. Denna k.
kvarstod som alternativ skatt till 1861. A.Vr.
Klassning, den grundliga undersökning i
förening med erforderliga reparationer, som ett
fartygs skrov, maskineri och utrustning med
vissa års mellanrum genomgå för att få
kvarstå i sin klass i klassificeringssällskap. T.Hrn.
Klassval föreligger, när medborgarna vid
offentliga val ej rösta samfällt utan i och för
valet enl. lag skola vara uppdelade i klasser
med olikhet i fråga om inkomst el.
förmögenhet, skatteprestation, yrke etc. som
indelningsgrund och med egna representanter för varje
grupp. J.E.N.
Klastisk (till grek, klasma, brottstycke),
petrogr., om bergart, som är bildad av
brottstycken av andra äldre bergarter, ant. dessa
mekaniskt blivit krossade och söndermalda el.
på kemisk väg genom förvittring sönderfallit
och förstörts. Konglomerat, breccior, ävensom
märgelkalkstenar och skiffrar höra hit. Fossil
ingå stundom i klastisk bergart. Motsats:
kristallinis k. K.A.G.
Klastorp, gods i Södermanland, se C 1 a e
s-t o r p.
Klastorpsmarmor är en urkalksten, som
bry-tes vid Krämbols bruk i ö. Vingåker. K.
innehåller mycket av främmande mineral, i sht
serpentin, och har grön färg; användes i finare
stenhuggeri. K.A.G.
Klausen [-åu’-], Henrik Christian Johan,
norsk skådespelare (1844—1907), tidigare
anställd vid olika landsortssällskap, från 1874 vid
Kristiania teater (sedan 1899 Nationalteatret).
K. var en tekniskt fulländad skådespelare med
fantasi, humor och temperament. Bland hans
roller märkas Shylock i ”Köpmannen i
Venedig”, Tartuffe, Peer Gynt och Lundestad i ”De
ungas förbund”. Som uppläsare av bl.a.
As-björnsens och Andersens sagor nådde K.
mästerskapet. Han uppträdde 1875 och 1900 i
Stockholm. G.K-g.
Klausenburg [klåu’zanbork], stad i
Rumänien, se C 1 u j.
Klausthal [-åu’-], se K 1 a u s t h a 1-Z e 11 e
r-f eld.
— 510 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
