Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klimat - Klimatfeber - Klimatologi - Klimatväxlingar - Klimatväxlingar i historisk tid - Klimatväxlingar i geologisk och förhistorisk tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIMATFEBER
parna blir högre. Ang. havsströmmarnas
inflytande på k. se H a v. — Jfr K 1 i m a t
växlingar. — Litt.: W. Köppen, ”Die Klimate
der Erde” (1923); E. Obst, ”Lufthülle und
Kli-ma” (jämte A. Defant, i ”Enzyklopädie der
Erd-kunde”, 1923). H.K-r.
Klimatfeber, benämning på de tropiska
febersjukdomarna, ss. malaria (se F r o s s a) och
gula febern.
Klimatologi’, läran om klimatet (se d.o.).
Klimatväxlingar. Periodiska k. Man har med
säkerhet kunnat visa, att periodiska k. inträffat
och fortfarande försiggå. Med en periodisk k.
menar man en sådan förändring av klimatet, att
en viss klimatkaraktär efter en tidsperiod
återkommer. Nyligen har man velat påstå, att
klimatet i Europa från slutet av 1700-talet till
vår tid blivit allt mer och mer maritimt. A. V.
Johansson har efter kritisk granskning funnit
till full evidens bevisat endast, att denna
förändring ägt rum under de senaste decennierna.
Möjl. — och väl antagligt — kan den vara en
del av en periodisk förändring. Bland säkert
påvisade perioder äro Brückners period på i
medeltal 35 år och den 11-åriga perioden.
Denna senare förekommer också som en period i
solfläckstalet. — Av vikt är, att den klimatiska
temp.-perioden icke överallt på jorden går
parallellt med solfläckstalet utan stundom har
ett motsatt förlopp. Detta beror på
luftcirkulationen. Andra perioder äro en 45-årig och en
90-årig. Den senare fann Köppen som en
period för stränga vintrar. Senare har man
påvisat, att även solfläckstalet har en dylik lång
period förutom den 11-åriga. På 60 :e
breddgraden har påvisats en period av 20—25 år,
så att vartannat decennium har ett mera
maritimt klimat, vartannat däremot ett mera
kontinentalt. Vad den 90-åriga solfläcksperioden
beträffar, motsvara här höga solfläckstal ett
mera kontinentalt klimat men låga
solfläckstal ett mera maritimt klimat. Om nu ett
decennium av maritimt klimat i den 20—25-åriga
perioden sammanfaller med ett minimum av
solfläckstal, skulle man erhålla ett förstärkt
maritimt klimat. Olika perioder kunna så
förstärka el. försvaga varandra, så att mycket
stora k. uppstå. — Orsakerna till dessa korta
perioder ha i de flesta fall icke kunnat
fysikaliskt förklaras, ehuru man naturligtvis måste
antaga, att de klimatperioder, som motsvara
solfläcksperioderna, måste bero på växlingar i
solstrålningens intensitet. På senare år har
man på gr. av undersökningar i Amerika trott
sig finna växlingar i solstrålningens intensitet
genom direkta mätningar. — Charlier och på
senare år Milankovitch ha gjort matematiska
beräkningar över insolationens förändringar på
— 539 —
gr. av långsamma förändringar i jordens
orientering i förhållande till solen. Den senare har
på grundvalen av periheliets longitud i
förhållande till vårdagsjämningspunkten, i
jordbanans excentricitet och ekliptikans lutning mot
himmelsekvatorn kommit till resultat, som
Köppen utnyttjat till att i detalj förklara
istiderna och deras avsmältningar. H.K-r.
K. i historisk tid. Sedan mer än 100 år har
den frågan diskuterats, huruvida i historisk tid
någon varaktig klimatförändring
kunnat konstateras. Frågan har stundom
besvarats med ja, men ofta med nej, sedan
förefintligt material tillräckligt kritiskt granskats.
Så visade t.ex. redan Arago på grundvalen av
det faktum, att dadlar fordra åtm. ett
temp.-medelvärde av 21° för att mogna men att
vindruvor icke utvecklas så, att de lämpligen
kunna användas för vinberedning, om temp. är
över 22°, att ingen klimatförändring ägt rum
i Palestina på de senaste 3,300 åren. Vidare
gjordes mätningar av nederbörd i Jerusalem
omkr. åren 100 e.Kr., och de då funna värdena
överensstämma med i vår tid erhållna. I själva
verket vet man nu också genom mätningar,
att årsmediet av temp. i Palestina är o. 21° och
att såväl dadlar mogna som att vin beredes av
inhemska druvor. Ofta har det påvisats, att
förändringar i människans levnadssätt el.
anspråk till fullo förklara upphörandet av
odlingar, vilket tillskrivits klimatförändringar.
Detta gäller t.ex. vinodlingar i n. Frankrike
och England. I själva verket torde
meteoro-logerna i vår tid förneka, att bevis föreligga
för en varaktig klimatförändring i historisk
tid, men däremot vilja påslå, att verkliga
bevis föreligga för motsatsen. De kalla vintrar,
som onekligen funnos t.ex. under Tycho
Brahes tid, har man måst förklara genom
växlingar i klimatet av kortare tidslängd. H.K-r.
K. i geologisk och förhistorisk tid. Både
beträffande temp. och nederbörd ha k. i
betydande omfattning ägt rum i geologisk
och förhistorisk tid. Fordom liksom nu
torde ha funnits zonalt kring ekvatorn
ordnade, olika klimatbälten med dithörande
klimattyper. K. framgå av deras växlande läge
under olika geologiska tider. Varje nutida
klimattyp äger sina särsk. vittringsföreteelser och
avlagringar, främst de kontinentala. Omvänt
registrera därför forntida fossila vittringszoner
med sedimentbergarter dåtidens klimat. Om
glaciala betingelser vittna sålunda
moränbergarter (s.k. moränkonglomerat el. tilliter) och
glacifluviala sandstenar, om arida (torra,
öken-artade) många starkt rödfärgade sand- och
lerstenar jämte gips- och stensalt (=avsättningar
i avloppslösa områden). Kol- och torvlager,
se
— 540 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
