Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klingberg, Gustaf - Klingenberg, Poul von - Klingenberg, Odd - Klingenstierna, Samuel - Klinger, Maximilian von - Klinger, Max
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLINGER
Klingberg, Anders Gustaf, skolman (1842
—1920), fil. d:r i Uppsala 1869 (”Kants kritik
af Leibnizianismen”), lektor i Karlstad 1872,
rektor och lektor i Strängnäs 1881—1908, har
jämte G. Sjöberg utg. flera på sin tid mycket
använda läroböcker i stilistik (1870), logik
(1871) och antropologi (1872). W.N.
Klingenberg, Poul, från 1669 v o n K., dansk
ämbetsman och affärsman (1615—90), f. i
Hamburg, ägnade sig först åt
affärsverksamhet, begav sig därpå till Danmark och fick
1653 som generalpostmästare för Danmark och
Slesvig-Holstein i uppdrag att reorganisera
det danska postväsendet, vilket han med stor
skicklighet gjorde. Även i diplomatiska värv
användes K. och blev 1679 kommerseråd, 1684
verkligt etatsråd. Genom giftermål och
spekulationer förvärvade K. en mycket stor
förmögenhet men förlorade den åter och dog
utfattig. P.S.
Klingenberg, O d d Sverressön, norsk jurist
och politiker (f. 1871), cand. jur. 1894, advokat
i Trondhjem 1902, framträdande
kommunalman (stadsfullmäktiges ordf. 1911—16 och det
konservativa partiets ledare); 1906—09 och
1919—24 medl. av Stortinget, där han anslöt
sig till högern; socialminister under Halvorsen
1920—21, justitieminister under densamme
1923, under Berge 1923—24. Th.
Klingenstierna, Samuel, matematiker och
fysiker (1698—1765), en av frihetstidens
inflytelserikaste vetenskapsmän. K.
studerade först juridik
och var en tid
tjänsteman. Sedan reste
han utrikes, och
under denna resa blev
han (1728) genom
förmedling av Wolf i
Marburg utnämnd
till prof, i Uppsala
i matematik och
fysik. Professuren
uppdelades 1750, då K.
övertog fysiken, vilken han senare lämnade för
att bli kronprins Gustafs lärare. K. är mest
bekant för att ha uppvisat möjligheten att
åstadkomma akromatiska linser, vilket
New-ton förnekat. Sådana tillverkades därefter
först av optikern Dollond (se denne). Bland
andra resultat kan nämnas en förbättring av
J. Machins (se denne) metod att beräkna talet
7t. Någon större betydelse för vetenskapens
utveckling fick dock ej K., delvis beroende
därpå, att en stor del av hans produktion ej
blev tryckt. H-r.
Klinger, Friedrich Maximilian von, tysk
förf. (1752—1831), ungdomskamrat till Goethe
och en av
”geni-tidens” stilfullaste
gestalter. Efter att 1778
ss. österrikisk officer
ha deltagit i bajerska
tronföljdskriget kom
K. 1780 till
Petersburg, blev där
ordon-nansofficer hos
storfurst Paul, som han
följde på resor i
Europa, spec. Italien,
och 1785 chef för
ka-dettkåren, gifte sig
1790 med en oäkta dotter till kejsarinnan
Katarina II, blev kurator för univ. i Dorpat och
avancerade omsider till generallöjtnant. —
K:s förf.-skap delar sig i två vitt skilda
perioder. Den ena infaller vid 1770-talets mitt, då
K., i rousseauansk upprorsstämning, under
påverkan av Goethes ”Götz” och den vildsinte
R. Lenz, utgav ett antal explosionsliknande
dramer, däribland ”Sturm und Drang” (1776),
efter vilket hela tidsskedet fick namn. Den
andra omfattar 1790-talet, då K. — frånsett
dubbeldramat ”Medea” (1791) — uteslutande
tog den episka formen till språkrör för sin
bistra livsuppfattning och i ett 10-tal romaner,
utmärkta för psykologisk skarpblick, frän
realism och en i tysk vitterhet ej alltför vanlig
kraft i gestaltningen, ger en ypperlig
rundmålning av förhållanden och idéströmningar i
Europa vid 1700-talets utgång. K. summerade
1803—05 sina erfarenheter i 3 bd
”Betrach-tungen und Gedanken über verschiedene
Ge-genstände der Welt und der Literatur”. —
Urval av K:s skrifter utg. i 8 bd (1878—80).
Några av romanerna äro övers, till sv. i
början av 1800-talet. — Litt.: M. Rieger, ”F. M.
K. in der Sturm- und Drangperiode” (1880)
och ”K. in seiner Reife” (1896); E. Volhard,
”F. M. K:s philosophische Romane” (1930). Lff.
Klinger, Max, tysk
konstnär (1857—
1920), utbildade sig i
Karlsruhe och
Berlin samt i Bryssel,
Paris och Italien,
levde från 1893 i
Leipzig. K. ägnade sig
under sin första
konstnärstid och
även senare åt de
grafiska konsterna,
där han försökte
flera metoder; han utgav
Uppslagsbok. XV. ____ 545 ___
18
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
— 546 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
