Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klocka - Klockarbol - Klockarboställe - Klockare - Klockarpräst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOCKARBOL
Klockringning i stapel. Från bonaden från Skog.
ställningar varit förknippade, och k. spelade
fordom en stor roll ss. ägande magisk
betydelse. Med metall från k. kunde skjutas
märkliga skott o.s.v. Ringningen har
säkerligen från början haft magisk betydelse vid
sidan av den att sammankalla folket. Uppgifter
om sv. k. finnas för varje kyrka i verket
”Sveriges kyrkor”. Se även M. Ämark, ”Dalarnes
kyrkklockor” (1924) m.fl. skrifter av samme
förf. I.
T.v. klocka av 1600-talstyp. Lillklockan i
Hä-verö, gjuten av Jürgen Putensen i Stockholm
1641. T.h. klocka av medeltidstyp. Lillklockan
i Segerstad, Värmland.
2) Se U r.
3) Se G a s k 1 o c k a.
4) Dykarklocka, se Dyker i.
Klockarbol (se B o 1), klockarboställe (se d.o.).
Klockarboställe, bostad, ev. med jord, som
disponeras av klockare, anskaffades i många
församlingar redan under medeltiden genom
upplåtelse av kyrkojord el. köp el. donation.
Vid reformationen indrogos talrika k., och
under 1600-talet anvisades sådana åt kaplaner (se
Klockarpräst). En del av dessa ha
sedan återställts åt klockaren. Förmånen av k.
inberäknas i dennes lön (k. f. 2/n 1883).
Byggnadsskyldigheten å k. med jordbruk åligger i
allm. innehavare. Ekonomisk besiktning hålles
vart 5:e år (k. k. 28/b 1830). A.M-n.
Klockare, urspr. kyrkotjänare, som hade att
vårda kyrkan och dess inventarier samt
ombesörja klockringningen (därav namnet).
Sedan vid reformationen korprästerna (som
assisterade vid gudstjänsten) försvunnit,
uppdrogs kyrkosången i städerna åt djäknar
(deras sångledare kallades kantor); på
landsbygden började man under 1600-talet av k. kräva
förmåga att undervisa i sång och leda sången
i kyrkan (såvida ej särsk. kantor anställdes).
Vid samma tid fick k. i uppdrag att lära
ungdomen läsa och skriva (Kyrkolagen, kap. 24
§ 31); k.-sysslan gavs då ofta åt en präst (se
Klockarpräst). När skolväsendet
ordnades 1842, medgavs att förena skollärare- och
k.-tjänst. Likaså blev k. ofta organist, sedan
orgel anskaffats. Bland k:s göromål, för vilka
enhetliga bestämmelser saknas, kan ingå att
biträda prästerskapet med kungörelser,
lysningar, kollekter, förskrivning och
kyrkobokföring. Utom k.-boställe (se d.o.) ingick länge
i k:s inkomst s.k. offer samt avgifter för
förrättningar. Enl. k.f. 2/n 1883 skall k. i stället
åtnjuta viss lön, vars storlek bestämmes av
resp, församlingar. K. väljes av
kyrkostämman, sedan kyrkorådet uppfört 3 på förslag.
1861 fick kvinna rätt att söka
organistbefattning; dock måste, om denna är förenad med
k.-tjänst, dispens därtill sökas (lämnas i regel
endast för visst el. vissa stift). Någon lösning
av k:s tjänstgörings- och lönefråga har trots
långvarigt utredningsarbete ännu icke uppnåtts.
— Litt.: G. Thulin, ”Utredning ang. klockar-,
organist- och kantors- (kyrkosångar-)
befattningarna” (1919). A.M-n.
Klockarpräst, präst som innehade boställe
och löneförmåner, vilka eg. tillkommo
klockaren (jfr Ka plan). Klockarsysslan
sköttes i regel av annan person (substitut). I
Lunds stift, som hade få kaplansbefattningar,
var denna ordning vanlig (k.br. 6/io 1820). K.-
— 567 —
— 568 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
