Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klockarpräst - Klockboj - Klockbrons - Klockbägarkultur - Klockdjur - Klockfåglar - Klockgjutning - Klockgroda - Klockhoff, 1. Daniel - Klockhoff, 2. Oskar - Klockljung - Klockmetall el. klockbrons - Klockpolyp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOCKPOLYP
tjänsterna upphävdes genom 1910 års
lönereglering. A.M-n.
Kiockboj, sjöv., se Boj.
Klockbrons, se Brons, sp. 7.
Klockbägarkultur, slutet av yngre stenåldern
(se Kopparåldern) tillhörande
kultur-grupp, kännetecknad av skelettgravar med
likartad utstyrsel, bl.a. lerkärl med klocklik
profil. K. synes ha uppstått i mellersta Spanien
och därifrån spritt sig över delar av Väst- och
Mellaneuropa. Där skeletten i dessa gravar
bevarats, visa de sig tillhöra en kortskallig
ras, i länderna n. om Pyrenéerna helt
avvikande från urbefolkningen. K. måste därför
antagas spridd genom en från Spanien
försiggången utvandring. G.Em.
Klockdjur, se Infusionsdjur.
Klockfåglar, släkte av fam. kotingafåglar (se
d.o.); även benämning på en art honungsätare
(se d.o.), Antho’rnis melanu’ra, från Nya
Zeeland, vilken är bekant för sin sång. H.W.
Klockgjutning tillgår så, att man av sand
(för mindre klockor) .el. vanligare av lera
formar en kärna, motsvarande den tilltänkta
klockans inre hålrum. På denna form pålägges
en fullständig modell av klockan, utformad i
lera el. vax och försedd med alla de ornament
och inskrifter, som skola sitta på klockans yta.
Utanpå denna modell, den s.k. dickeln, gjutes
ett yttre skal, som på sin insida noga tar
avtryck av klockans tilltänkta yta. Denna s.k.
mantel avtages därpå, dickeln avlägsnas från
kärnan, manteln pålägges åter, och i det efter
dickeln uppkomna hålrummet ingjutes
klock-metallen (klockbrons: se Brons, sp. 7).
Redan under medeltiden
götos klockor i Sverige,
och verk av den
tidigaste kände klockgjutaren,
stockholmaren
Hedenri-cus, finnas kvar.
Tidigast voro kyrkklockor
icke gjutna, utan
smidda och av primitiv form,
liknande stora skällor.
Enstaka järnklockor
finnas bevarade, dock i
Sverige icke några smidda. 1.
Klockgroda,
Bombina’-tor bombi’nus, av fam.
skivtungade grodor (se
d.o.) är på översidan
svartgrå el. grågrön, på
undersidan biåsvart med
stora röda fläckar. Den
förekommer i Danmark,
Tyskland,
Donauländer-na och mellersta
Ryss
land. I Sverige finns den endast på enstaka
loka–ler i Skåne. Dess läte påminner om
klockklang. Y.Ln.
Klockhoff. 1) Daniel K., skald, filosof
(1840—67), fil. d:r och docent i estetik i
Uppsala 1866. K., som tillhörde Namnlösa
sällskapet (se d.o.) och var en ideellt lagd natur,
gjorde sig känd som lovande poet med dikter
av Topelius’ ljust idylliska kynne och som
filosof, av C. J. Boströms skola, med ett par
estetiska avhandlingar. K:s ”Efterlemnade
skrifter” (med biografi av C. D. af Wirsén)
utgåvos 1871. A.W-n.
2) Oskar K., den föregåendes kusin,
filolog (1850—1929), docent i nordiska språk i
Uppsala 1877, lektor i Sundsvall 1884, i
Linköping 1891. K. har ägnat grundliga
undersökningar åt fornisländsk och medeltida sv.
litteratur, t.ex. ”Partalopa saga” (1877),
”Studier öfver Thidreks saga af Bern” (1880),
”Studier öfver Eufemiavisorna” (1881), men även
sysslat med grammatiska frågor
(”Relativsatsen i den äldre fornsvenskan”, 1884). E.H.
Klockljung, Eri’ca te’tralix, den enda i s. och
delar av mellersta Sverige på myrar, fuktiga
hedar o.d. viltväxande arten av släktet Erica
(se d.o.), är en 1—3 dm. hög, grenig buske
med kransställda, utstående, smala,
mörkgröna blad och i flockar i grenspetsarna sittande
täml. stora, ljusröda, stundom vita blommor
med äggformigt klocklik krona. A.V-e.
Klockmetall el. klockbrons, se Brons,
sp. 7.
Klockpoly’p, zool., se Hy dr o i d e r.
Klockgjuteri i Aalborg.
— 569 —
— 570 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
