Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kloral - Klor-alkali-elektrolys - Kloramin - Klorammonium - Klorat - Kloratsprängämnen - Klorbensol - Klorbensyl - Klorcyan - Klordioxid - Klorering - Kloreton, acetonkloroform, tertiär triklorbutylalkohol - Kloretyl - Klorheptoxid - Klorhydriner - Klorider - Kloris - Klorit - Kloritskiffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLORITSKIFFER
sig med vatten under bildning av k 1 o r
alfa y d r a t, CC13CH(OH)2; färglösa, i vatten
lösliga kristaller; smältpunkt 57°. Användes som
sömnmedel. G.J.
Klor-aTkali-elektroly’s. Ledes en elektrisk
ström genom en vattenlösning av en
alkaliklo-rid, avskiljas vid anoden klor och vid katoden
alkalimetall. Denna senare omsätter sig
momentant med vattnet under bildning av
alkali-hydroxid och vätgas. Gäller framställningen
alkalihydroxid och .ren klorgas, måste man
vidtaga åtgärder, så att klorgasen icke får
tillfälle att reagera med alkalihydroxiden. För
detta ändamål ha tekniskt utarbetats olika
metoder. Låter man däremot den bildade kloren
reagera med den bildade alkalihydroxiden,
erhåller man, beroende på temp., strömtäthet och
koncentration, hypoklorit, klorat el. perklorat.
Anoden måste, för att den icke skall angripas
av klorgasen, vara förfärdigad av platina, grafit
el. smält magnetit. G.J.
Klorami’n är eg. NH2C1, en färglös,
obeständig vätska. Numera kallas även p-t o 1 u o
I-och bensolsulfonkloramidnatrium
för k. Dessa äro lättlösliga i vatten och
användas i utspädda lösningar som antiseptikum,
gurgelvatten och desinfektionsmedel. Den
förstn. går i handeln under namn av s t e r
i-s o 1, den senare under namn av k. Astra.
De kunna även användas för oskadliggörande
av stridsgaser. G.J.
Klorammo’nium, kem., se
Ammonium-s a 11 e r.
Klora’t, kem., se Kl o r.
Klora’tsprängämnen, högexplosiva
blandningar, i vilka den syreavgivande
beståndsdelen utgöres av kaliumklorat (stundom
natrium-klorat, guanidinklorat m.fl.). Deras stora
stöt-känslighet har man sökt minska genom tillsats
av smärre mängder olja (ricinolja). Den
viktigaste typen för k. är cheddit (se d.o.).
Andra k. äro miedziankit, barbari t,
k 1 o r a t i t m.fl. — En k. närstående grupp
äro de s.k. perkloratsprängämnena.
De ha som syreavgivande beståndsdel
ammo-niumperklorat el. kaliumperklorat. Hit höra
amasit, jonkit, leonit m.fl. Ett sv.
per-kloratsprängämne ärcalsonit. — Klorat- och
perkloratsprängämnena äro förhållandevis
stöt-känsliga, brinna vid antändning vanl. häftigt,
äro lagringsbeständiga och i allm. föga
fuktkänsliga. Många typer utveckla emellertid vid
explosion saltsyra, vilket försvårar deras
användande i gruvor el. andra dåligt ventilerade
lokaler. G.J.
Klorbenso’1, C6H5C1, erhålles vid klorering
av bensol vid närvaro av järn el. vattenfri
järnklorid som katalysator; färglös vätska;
— 581 —
kokpunkt 132°; olöslig i vatten. Användes för
framställning av mellanprodukter i
färgämnes-industrien. G.J.
Klorbensy’1, kem., se Bensylklorid.
Klorcya’n, kem., se C y a n.
KlordioxFd, kem., se Klor.
Klore’ring, kem., se Klor.
Kloreto’n, (CH3)2C(OH)CC13,
acetonkloroform, tertiär
triklorbutylalko-h o 1, erhålles vid inverkan av fast kalihydroxid
på en blandning av aceton och kloroform.
Färglösa kristaller. Smältpunkt 81°. Lösligt i varmt
vatten, lättlösligt i alkohol och glycerin.
Användes i medicinen som sömnmedel, för
lokalbedövning och som antiseptikum. En 1 °/o-ig
vattenlösning går under namnet a n e s o n el.
a n e s i n. G.J.
Klorety’1, kem., se Et y 1 k 1 o r i d.
KlorheptoxFd, kem., se Klor.
Klorhydri’ner äro organiska föreningar, som
bildas vid inverkan av klorväte på flervärda
alkoholer och innehålla både klor- och
hyd-roxylgrupper. Den enklaste k. är CH2(OH)CH2C1,
etylenklorhydrin (se d.o.). Av
glycerin härledas, allteftersom 1 el. 2
hydroxylgrup-per äro ersatta med klor,
monoklorhyd-r i n, CH2C1CH(OH)CH2OH, resp,
diklor-h y d r i n. Den senare förekommer i två
isome-ra former, a-diklorhydrin, CH2CICH(OH)CH2C1,
och Ø-diklorhydrin CH2C1CHC1CH2OH.
Mo-noklorhydrin användes för framställning av
dinitroklorhydrin,
CH2C1CH(ONO2)CH2(ONO2), en gul vätska, som
tillsättes nitroglycerin för att sänka dess
fryspunkt. a-diklorhydrin, liksom den därur
framställda epiklorhydrinen CH2-CH • CH2C1, använ-
des som lösningsmedel för lacker och hartser. G.J
KlorFder, saltsyrans salter, se Klor.
Kloris, kvinnonamn, se C h 1 o r i s.
Klori’t. 1) Kem., se Klor. — 2) Miner., ett
magnesium- och järnhaltigt aluminiumsilikat,
tillhörande de s.k. ortokloriterna, vanl.
utbildad som finfjälliga aggregat. K., som är
mörkt grön, är fullst. spaltbar i en riktning,
lätt böjlig och mjuk (hårdhet 1—1,#). Tydligt
kristallin k. kallas pennin el. klinoklor.
Kemiskt kan k. uppfattas som en isomorf
blandning av två silikat: a m e s i t,
H4Mg2Al2SiOg, och serpentin, H4Mg3Si208.
Från glimmerarterna skiljer sig k. förnämligast
genom en högre vattenhalt och brist på
alkali-metaller. G.J.
KlorFtskiffer är en mjuk, svartgrön,
skiff-rig, metamorf bergart, som huvudsaki. består
av klorit. I mindre mängder ingå ofta andra
mineral, ss. kvarts, fältspat, glimmer, talk,
epidot och granat. G.J.
— 582 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
