Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klosländor, skorpionflugor - Kloster - Kloster, S:t Peters (Lund) - Kloster (Eskilstuna) - Klosterlasse - Klostermann, Erich - Klosterneuburg - Klosterorden, Klosterregel - Klosters a.-b. - Klosterskolor - Klosterverken - Klosterväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOSTERVÄSEN
Kloslända, Panorpa. Förstoring. Efter Cornish.
på buskverk o.d. och livnära sig liksom
larverna av rov. Förvandlingen är fullständig.
Larverna leva i jorden och likna i mycket
(kroppsform, ben m.m.) fjällarver. I Sverige
förekomma 5 arter, av vilka den vanligaste är Panorpa
commu’nis, som har svartfläckiga vingar och
en kroppslängd av 13—14 mm. — Till k.
hänföras även snösländorna (se d.o.). S.Bgtn.
Kloster, se Klosterväsen.
Kloster, S:t Peters, församling i Lund (se
d.o.).
Kloster, församling i Eskilstuna, omfattar den
del av staden, som ligger ö. om Eskilstunaån;
17,379 inv. (1932).
Klosterlasse, se Laurentius Nicolai.
Klostermann [klä’-], E r i c h, tysk teolog (f.
1870), prof, i N.T:s exegetik sedan 1928 i Halle,
har bl.a. utg. ed. av kyrkofädernas skrifter
och flera bd i ”Handbuch zum N.T.”, utg. av
H. Lietzmann. S.N.
Klosterneuburg [klä’sternåibork], stad i
Österrike, på n. sidan av Donau, 10 km. n.n.v.
om Wien; 14,066 inv. (1923).
På en terrass över floden höjer sig i den övre
staden det berömda augustinklostret, grundat
1106, med en urspr. romansk kyrka, som
ombyggts i barock; här förvaras det s.k.
Verdun-altaret, 5 m. brett, utfört 1181 av mäster
Ni-colaus från Verdun, med 51 förgyllda och
emaljerade bronsplattor, innehållande scener
ur G.T. och N.T., å dess baksida står ett
trip-tykon från o. 1325 med Österrikes äldsta
tavel-målningar. I klostret, som genom en
ombyggnad 1730—50 också skulle bli kejserligt
residens, finns ett dyrbart bibi, med
handskriftsamling samt en tavelsamling. E.W.
Klosterorden, Klosterregel, se
Klosterväsen.
Klosters a.-b., Långshyttan, Kopparbergs län,
driver rörelse vid järnverk och masugnar,
gjuteri och mekanisk verkstad m.m. i
Långshyttan samt vid valsverk, plåtslageri, sågverk och
hyvleri i Stjärnsund. Driver även jordbruk,
skogshantering samt kvarn- och mejerirörelse.
Bolaget, grundat 1871, äger även Rällingsbergs
grufve-a.-b. Aktiekapital 6 mill. kr.
Arbetar
antal o. 1,000. Bolagets verk arrenderas av
Fagersta bruks a.-b. J.L-n.
Klosterskolor, mestadels medeltida
läroanstalter i el. förbundna med kloster (se Klo
s-terväsen), gåvo lärd skolning åt blivande
munkar och nunnor (jfr Domskolor) samt
ett slags småskoleundervisning åt övrig
ungdom. I sht Cassiodorus (se denne) verkade för
studier i latin (grammatik, retorik) och logik
(tri’vium- se d.o.) samt i sång och tidräkning
(compu’tus; se d.o.), varur efter hand
framväxte skolämnena aritmetik, astronomi och
musik (jämte geometri kallade quadri’vium; se
d.o.). På dessa ”sju fria konster” (artes
liberales) skulle teologisk specialutbildning bygga
(Ordspr. 9:1). De mest berömda k. lågo i Fulda,
Corvey, York, Tours, S:t Gallen. — Litt.: F.
Paulsen, ”Geschichte des gelehrten Unterrichts”
(3 Aufl. 2 bd, 1919—21); O. Charling,
”Medeltidens klosterskolor” (1904). B.R.H.
Klosterverken, de av Klosters a.-b. (se d.o.)
ägda anläggningarna vid Långshyttan och
Stjärnsund.
Klosterväsen, ett enl. bestämda regler
inrättat samliv för religiösa syften, är en
religions-historisk företeelse, som förekommer även
utanför kristendomen. Det kristna k. är icke ett
lån från andra religioners, utan en självständig
parallellföreteelse till dem. Det har framgått ur
den gammalkristna askesen under 2:a—3:e årh.
med i stort sett följande utvecklingsgång: re-
Stiftskyrkan i Klosterneuburg.
— 585 —
— 586 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
