Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klotalg - Klotamarant - Klotar - Klotband - Klotblixt - Klotdiorit - Klotdjur - Kloten - Klotens fortsättningsskola - Klotens kronopark - Klotens revir - Klotet - Klotfiskar - Klotgranit - Klotho - Klotverken - Klotz, Stephan - KLotz, Christian Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOTAMARANT
bärande celler, de flesta vegetativa och sterila,
en del utvecklade till oogonier, var och en med
en äggcell, andra till anteridier med 64 el. 128
spermatozoider. Nya cænobier uppstå dels
genom äggbefruktning, dels genom delning av
särsk. stora, könlösa celler i cænobiet. V.
glo-ba’tor är uppbyggd av kantiga, den mindre
V. au’reus av rundade celler med smalare plas
masträngar. Jfr Klotdjur. O.Gz.
Klotamara’nt, Gomphre’na (Amaranti’ne)
globo’sa, ettårig ostindisk blomsterväxt,
tillhörande fam. Amaranta’ ceæ (se d.o.). Blomställningen
är klotrund, starkt färgad och hållbar
(”eternell”). Växten odlas ofta på kalljord. C.G.D.
Klotar, frankiska konungar, se C h 1 o t a r.
Klotband, se Klot.
Klotblixt, se Åskväder.
Klotdiori’t, se Klotgranit.
Klotdjur, släktet Volvox av gisseldjursfam.,
ett ofta använt namn på klotalgen (se d.o.),
som av zoologerna vanl. hänföres till urdjuren
(de s.k. gisseldjuren) och av botanikerna till
algerna. O.C-n.
Kloten, ångsåg med 2 ramar, Ramsbergs s:n,
Örebro län, äges av Staten och är belägen å
Klotens kronopark. En till samma företag
hörande masugn är numera nedlagd. K 1 o t h y
t-t a n antages vara anlagd mot slutet av
1600-talet och utvecklades småningom till ett stort
komplex av järnbruk, gruvor m.m., K 1 o t v e
r-k e n. Från 1872 drevos dessa av ett engelskt
konsortium, Klotens a.-b., som emellertid
upplöstes 1899. Bolagets skogar inköptes av
Staten och bilda ovan nämnda kronopark. J.L-n.
Klotens fortsättningsskola, å Klotens
kronopark i Ramsbergs s:n, Västmanland, förlagd
fortbildningsskola för kronojägare och
skogvaktare. Inträdessökande skall ha genomgått
skogsskola samt därefter under minst 1 år varit
ute i praktisk verksamhet. Kursen är 1-årig.
Från K.f. utexaminerade benämnas
skogsmäs-tare. De senare åren har vart annat år den
fullst. kursen ersatts av kortare kurser i olika
specialämnen. F.A.Bn.
Klotens kronopark, se Kloten, Klotens
revir och Klotens
fortsättningsskola.
Klotens revir, adr. Kloten, tillhör Dalarnes
distrikt och omfattar Klotenskronopark
inom Ramsbergs och Ljusnarbergs socknar av
Örebro län. Areal (1930): statsskogar 15,178
har, varav 12,790 har produktiv mark. 1930
års avverkning å statsskogar 28,786 kbm.
Reviret är delat i 4 bevakningstrakter. E.S.-P.
Klotet, ljud- och lysboj 2 km. utanför ön
Utlängan, den längst s.ö. belägna ön i Blekinge
skärgård. E.H g.
Klotfiskar, igelkottfiskar (se d.o.).
Klotgrani’t, petrogr., granit med
klotstruktur, där en del av bergartens beståndsdelar
kristalliserat ut som klotformiga, sfärolitiska
aggregat, ofta med koncentrisk utbildning,
vilka vanl. ligga ganska tätt i
granitgrundmas-san. Kloten kunna vara uppbyggda
övervägande av ant. granitens ljusa el. mörka bestånds-
Klotgranit. Virvik, Borgå län, Finland. Nära
Ve av nat. storlek.
delar el. ock av bäggedera. — K. har funnits i
Vasastaden i Stockholm, i Slättemossa i Järeda
s:n, Kalmar län, och Virvik, Borgå län, samt
i Kangasniemi i S:t Michels län, Finland. —
K 1 o t d i o r i t förekommer på Korsika och
kallas C o r s i t. K.A.G.
Klotho, grek, myt., en av ödesgudinnorna el.
moirerna (se d.o.).
Klotverken, se Kloten.
Klotz [klåts], S t e p h a n, tysk-dansk präst
(1606—68), f. i Westfalen, utmärkte sig redan
som ung för sin stora lärdom och klara logik
och kallades 1636 av Kristian IV till
generalsuperintendent i den kungliga delen av
Schles-wig-HoIstein. Här genomdrev K. 1647
konkor-dieformelns antagande och verkade energiskt
för införande av högtyskan som kyrko- och
skolspråk. P.S.
Klotz [klåts], Christian Adolf, tysk fi-
— 591 —
— 592 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
