Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klädedräkt - De asiatiska kulturfolken - Amerikas folk - Klädedräkten ur hygienisk synpunkt - Klädesholmen - Klädesholmen och Koholmen - Klädeslus, klädlus - Klädesmal - Klädkammaren - Klädlus - Klädnadsfåglar - Klämtning - Klängapor - Klängbuskar - Klängen - Klängning - Klängväxter - Kläpp - Klärobskyr - Klärvoajans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLÄDESHOLMEN
en kort jacka el. en lång rock, för högre
kretsar och ceremonibruk i oerhört praktfullt
utförande (fig. 136, 137). Båda länderna ha
småningom alltmer utrotat sin nationella k.
till förmån för europeisk. — De
mellanasia-tiska halvkultiverade folken bruka alla sedan
gamla tider olika varianter av kaftanen samt
i de flesta fall byxor. Perserna ha även till
senaste tid bibehållit sitt urgamla dräktskick
(fig. 138, 139), så ock turkiska o.a.
främre-asiatiska folk, som sedan antiken tillhört
den mellanasiatiska dräktgruppen med
kaftan och vida byxor. Det turkiska
inflytandet har sträckt sig djupt in i Europa (Ryssland,
Polen, Balkan) och satt tydliga spår i dessa
länders folkdräkter.
Amerikas folk ha trol. som urplagg
använt ponchon (fig. 142), ännu i bruk bland
vissa indianstammar och säkert av
förkolum-biskt ursprung. Även bland dem vinner
europeisk k. alltmer insteg. 1-
K. ur hygienisk synpunkt. Människokroppens
egen förmåga att genom kemiska och
fysikaliska värmeregleringsåtgärder vid klimatets
temp.-växlingar hålla kroppsvärmen konstant
är otillräcklig. K:s huvuduppgift är att skydda
kroppen mot för stor värmeförlust vid kyla
och mot för stor värmetillförsel vid hetta samt
dessutom att utgöra ett skydd mot sol, väta,
vind, damm, skador m.m. Materialet till vår k.
härrör i huvudsak från djur- och växtriket,
från djurriket bl.a. ull, siden, läder och
pälsvaror, från växtriket bl.a. bomull, linne,
hampa, konstsiden och gummi. Om
värmeledningsförmågan för luft sättes = 1, är den för ull =
6,i, för siden = 19,2 samt för bomull och
linne = 29,9. Därav framgår, dels att av alla
råmaterial för kläder ull ger det största
värme-skyddet, dels också den stora betydelsen av
lufthalten icke blott i k. utan också i de olika
lagren av densamma, då ju luft är ännu sämre
värmeledare än ull. Lufthalten (porvolym) är
för glatta tyger, linne- och bomullsvävnader
c:a 50 °/o, för bomullstrikå c:a 80 °/o, för
ylleflanell c:a 9O°/o och för pälsverk ända upp
till 96—98 °/o. Av stor vikt ur hygienisk
synpunkt är användandet av luckert vävda, rena
underkläder. Å andra sidan är hudens
härd-ning, även den betäckta hudens, ett av de
säkraste skydden mot förkylningssjukdomar.
Ännu förefinnas stora missförhållanden mellan
hygienens och modets krav på k. Då kläderna
genom nedsmutsning ofta bli stora
bakteriehärdar, är noggrann renhållning (vid
smittorisk desinfektion) ett viktigt hygieniskt krav.
G.A-g.
Klädesholmen, s:n i Tjörns hd, Göteborgs och
Bohus län, omfattar öar och skär v. om Tjörn.
— 627 —
K. består av 2 municipalsamhällen: K. och
Koholmen med 0,24 kvkm. (land) och 741 inv.
samt Flatholmen med 0,20 kvkm. (land) och
95 inv. (1932). Stenkyrka s:n samt Rönnängs
och K:s kapell hade gemensam
kommunalförvaltning till 1903, då K. utbröts. — Pastorat:
Rönnäng och K., Orusts och Tjörns kontrakt,
Göteborgs stift. G.N.
Klädesholmen och Koholmen,
municipalsamhälle i Klädesholmens s:n, Göteborgs och
Bohus län, v. om Tjörn; 0,24 kvkm., 741 inv. (1932).
Klädesholmens fiskläge hade 1930 43
yrkesfiskare och 5 binäringsfiskare. Taxeringsvärde å
fastighetsskattepliktig fastighet 589,200 kr.; till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
312,020 kr. (1931). G.N.
Klädeslus, klädlus, se Löss.
Klädesmal, se M a 1 a r, egentliga.
Klädkammaren på Stockholms slott, känd
sedan början av 1500-talet, utgjorde jämte
Stora och Lilla rustkammaren det kungliga
dräkt- och vapenförrådet därstädes, vilket
sedermera sammanfört bildade kungliga
Livrustkammaren (se d.o.). G.W.F.
» Klädlus, se Löss.
Klädnadsfåglar, Drepani’didæ, en fam. av
ordn. tättingar, omfattar ett 40-tal till
Ha-waiiöarna inskränkta arter med lång, bågböjd
el. kort, papegojliknande näbb. Färgen är
mörkgrön, hos hannarna ofta röd. Av k:s
fjädrar förfärdiga infödingarna klädesplagg och
smycken. H.B-n.
Klämtning, ringning med kyrkklockor genom
att kläppen slås mot klockan med täml. långa
mellanrum. K. användes ss. signal vid eldsvåda
och mobilisering. Där böneringningen
bibehållits, kan den bestå av el. avslutas med k.,
vanl. 3X3 slag. A.M-n.
Klängapor, se Spindelapor.
Klängbuskar, buskar med långa, svaga
stammar, vilka med tillhjälp av särsk. klätterorgan
(se d.o.) fästa sig vid något stöd och
därigenom hålla sig uppe. A.V-e.
Klängen (cirrhi) äro olika slags morfologiska
bildningar, genom vilka växter med svaga
stammar hålla sig upprätta. K. äro känsliga för
retning, huvudsaki. på sin undre sida,
varigenom de vid beröring kröka sig mot och omfatta
det retande föremålet. Se Klätterorgan,
Blad-, Gren- och Stamklängen. A.V-e.
Klängning, bot., se Fröklängning.
Klängväxter, sådana växter, som hålla sig
uppe med tillhjälp av klängen (se d.o.).
Kläpp (etymol. = klimp), bergshöjd, litet trint
skär; ofta i ortnamn; jfr även Klocka 1).
Klärobsky’r (fra. clair-obscur), ljusdunkel
(se d.o. och Chiaroscuro).
Klärvoajans [-a’gs] (fra. clairvoyance, till
— 628 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
