Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knorrhanesläktet - Knorring och von Knorring, ätter - Knorring, 1. Sophie von - Knossos - Knoster - Knot - Knote, Heinrich - Knott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNORRING
smakande kött och äro föremål för fiske. Av
övriga arter ha T. pini och linea’ta några gånger
anträffats i Bohuslän. N.R-n.
Knorring och v o n K., ätter, stammande från
en i början av 1500-talet i Kurland bosatt
Heinrich von Knorr (Knorringen). Adliga ätten K.
naturaliserades i Sverige 1672, von K. 1756; en
gren blev friherrlig 1720; samtliga äro
im-matrikulerade även på finska riddarhuset och
ha huvudsaki. varit bosatta i Finland. C.
1) S o p h i e Margareta von K., friherrinna,
författarinna (1797—1848), dotter av
hovmarskalken C. G. Zelow
och 1820 g.m. dåv.
majoren, slutl.
översten Carl Sebastian
von K. (1789—1858).
K. debuterade
anonymt 1834 med
romanen ”Cousinerna”,
vari den förnäma
världen skildras med
förtrogen realism.
Grundtemat är här,
liksom i de flesta
av K:s romaner,
kon
flikten mellan plikt och böjelse. Den
konservativa tendensen strider emellertid i viss
mån mot innehållet. Under det följ, årtiondet
utgav K., under pseud. ”Förf, till Cousinerna”,
ett flertal romaner: ”Vännerna” (1835),
”Qvin-norna” (1836), ”Axel” (s.å.), som är en forts,
på ”Cousinerna”, ”Illusionerna” (s.å.), en
realistisk och spirituell skildring av det mondäna
sällskapslivet i Stockholm under säsongen
1812—13, som fick sin poäng av M:me de
Staèls besök. Med ”Ståndsparalleller” (1838),
som delvis är en folklivsskildring, försökte K.
utvidga sin ämneskrets och närma sig den
liberala opinionen. Samuel ödmanns
”Hågkomster” ha varit hennes inspirationskälla vid
skildringen av allmogen och prästerskapet. Vidare
märkas: ”Tante Lisbeths 19:e testamente” (s.
å.), ”Skizzer” (2 saml., 1841 och 1845) och
”Förhoppningar” (1843). ”Torparen och hans
omgifning” (s.å.; ny uppl. med inledning av
J. Mortensen 1906) är den första
bonderomanen i sv. litteratur. Uppfattningen av
bönderna, ”dessa naturmänniskor”, är rousseauansk
och idealiserad. Denna romans tendens riktade
sig mot Almquists äktenskapsuppfattning i ”Det
går an” men förfelade sin verkan. — Litt.: J.
Mortensen, ”Från Aftonbladet till Röda
rummet” (1905); Barbro Nelson, ”S. v. K.” (1927,
med utförlig biogr.); F. Böök, ”Fem porträtt”
(1929). N.N.
Knossos, forngrekisk stad på Kretas n. kust,
4 km. s. om Kandia, berömd genom de av A.
Evans framgrävda ruinerna av minoiska
palats och kringliggande stad (se E g e i s k
kultur). K. var näst Gortyn Kretas mest
betydande stad och dorernas huvudstad. Sagans
labyrint prydde K:s’ mynt i historisk tid.
xMå-hända återgår sagan på det vidlyftiga
förhistoriska palatsets komplicerade plan. I ro-
Plan av en del av palatset i Knossos.
mersk tid var K. romersk militärkoloni
(Co-lo’nia Iu’lia No’bilis Cnossus). — Litt.: A.
Evans, ”The palace of Minos at K.” (3 bd,
1921—30). — Bilder se även pl. vid
Byggnadskonst och Kreta. N.V.
Knoster [-o-], en tung slägga med grovt
träskaft, som användes för handkrossning av
sten, malm o.d.
Knot, se Knorrhanesläktet.
Knote [knä’ta], Heinrich, tysk
operasångare (f. 1870), studerade hos Em.
Kirsch-ner och i Italien, var 1892—1914 anställd vid
hovoperan i München och dessutom en
omtyckt gäst på Amerikas, Londons, Stockholms
(1911 och 1912), Bayreuths och de stora tyska
scenerna. K. förenade en synnerligen vacker,
lyrisk, mjuk hjältetenor med stor sångkonst
men saknade större dramatisk
framställningsförmåga. V.F.
Knott, Melusi’nidæ (Simuli’idæ), insektfam.
av ordn. tvåvingar. K. äro några få mm. stora,
svarta el. gråaktiga arter, stundom med
silver-glänsande fläckar. Antennerna äro korta och
— 655 —
— 656 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
